Background: Patient safety is a central part of healthcare and an important aspect of the operating room nurse's role. Stress in the operating room is a significant factor that can affect both individuals and the quality of care. It can serve as a driving force but also lead to exhaustion and health issues. The stress of operating room nurses is influenced by the work environment, the team, and the role’s demands for both technical and non-technical skills. A greater understanding of these factors is crucial for strengthening patient safety and improving the quality of perioperative care.
Aim: The aim of this study is to highlight operating room nurses' experience of stress during the perioperative process.
Method: A systematic literature review with a qualitative approach was conducted. To ensure a structured analysis of the qualitative studies, Burnard’s nine-step model was applied. In total, eleven qualitative research articles were included in the analysis.
Results: The results identified three main categories: stress related to teamwork and communication, stress linked to organization and workplace environment, and stress associated with emotional decision-making and personal strain, along with ten subcategories highlighting different aspects of this phenomenon. Operating room nurses experience high workloads and time pressure, leading to increased stress and reduced well-being. Poor leadership and insufficient organizational support contribute to a negative work environment. Resource shortages, such as lack of equipment and sterile materials, create uncertainty and add further stress during surgeries. Team dynamics and communication play a crucial role in stress levels, particularly in hierarchical and disrespectful work relationships. Additionally, emotional strain, including handling critical situations and making mentally demanding decisions, places a significant psychological burden on nurses.
Conclusion: The findings indicate that stress is a universal phenomenon among operating room nurses, regardless of geographic context. This highlights the need for global strategies to identify and prevent stressors in perioperative care. Preventive measures can improve the work environment, benefiting teamwork and patient safety. Reducing stress levels can thus contribute to a more sustainable and safe perioperative care setting, with positive effects for both healthcare staff and patients.Bakgrund: Patientsäkerhet är en central del av hälso- och sjukvården och en viktig del av operationssjuksköterskans yrkesroll. Stress i operationssalen är en betydande faktor som kan påverka både individen och vårdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men även leda till utmattning och hälsoproblem. Operationssjuksköterskans stress påverkas av arbetsmiljön, teamet och yrkesrollens krav på både tekniska och icke-tekniska färdigheter. En ökad förståelse för dessa faktorer är avgörande för att stärka patientsäkerheten och förbättra vårdkvaliteten i den perioperativa vården.
Syfte: Syftet med arbetet är att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av stress under den perioperativa processen.
Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes med kvalitativ ansats. För att systematiskt granska och analysera de kvalitativa artiklarna tillämpades Burnards nio-stegsmodell. Totalt inkluderades elva kvalitativa vetenskapliga artiklar i analysen.
Resultat: Resultatet identifierade tre huvudkategorier: stress relaterat till teamarbete och kommunikation, stress relaterat till organisation och arbetsmiljö samt stress relaterat till emotionella beslutfattande och personliga påfrestning, och tio underkategorier som belyser olika aspekter av detta fenomen. Operationssjuksköterskor upplever en hög arbetsbelastning och tidspress, vilket leder till ökad stress och försämrat välmående. Bristande ledarskap och otillräckligt organisatoriskt stöd bidrar till en negativ arbetsmiljö. Resursbrist, såsom brist på utrustning och sterilmaterial, skapar osäkerhet och ytterligare stress under operationer. Teamdynamik och kommunikation spelar en avgörande roll för stressnivån, särskilt i hierarkiska och respektlösa arbetsrelationer. Dessutom innebär de emotionella påfrestningarna, inklusive hantering av kritiska situationer och psykiskt krävande beslut, en betydande psykisk belastning.
Slutsats: Resultatet indikerar att stress är ett universellt fenomen bland operationssjuksköterskor, oavsett geografisk kontext. Detta understryker vikten av globala strategier för att identifiera och förebygga stressfaktorer inom den perioperativa vården. Genom förebyggande åtgärder kan arbetsmiljön förbättras, vilket gynnar teamarbete och patientsäkerhet. Att minska stressnivåerna kan därmed bidra till en mer hållbar och säker perioperativ vårdmiljö, med positiva effekter för både vårdpersonal och patienter
