Hantverksvetenskap och vetenskapligt hantverk: Om utvärdering av lärandemål i hantverksinriktad högskoleutbildning

Abstract

This article concerns the Swedish national assessments of higher education during 1997 to 2015 with focus on craft-oriented programs. The research question is what happens when education with basis in a traditional craft field enter higher education, and how the national assessments affect the process of academisation? The concepts of theory and practice are used instrumentally to analyse the discourse of the national assessments. The research shows that the assessments systematically disregard the professional fields of study. The initial provision of the higher education act stating that higher education shall be grounded on  proven experience and artistic practice alongside scholarship is made light of. Craft-oriented education ends up in an ambiguous position in between arts and science, on the one side the arts with a demand for artistic subjectivity and on the other side the rigor of science.Artikeln handlar om de nationella utvärderingarna av hantverksinriktade högskoleutbildningar som har genomförts i Högskoleverkets och senare i Universitetskanslersämbetets regi mellan åren 1997 och 2015. Den övergripande frågan är vad akademiseringen gör med utbildningar som har sin grund i ett professionsområde, och hur de nationella utvärderingarna påverkar akademiseringsprocesser. Intresset riktas framförallt mot begrepp om teori och praktik i högre utbildning, och hur dessa tänkta kunskapsformer kommer till uttryck i formella beskrivningar och används i bedömningar. Forskningen visar att utvärderingarna systematiskt bortser från utbildningsområdets professionsinriktning. Den del i högskolelagens portalparagraf som utpekar beprövad erfarenhet som en grundpelare, vid sidan av konst eller vetenskap, väger mycket lätt i dessa utvärderingar. De hantverksinriktade utbildningarna hamnar ofta i konflikt, både med konstens krav på subjektivitet och vetenskapens krav på objektivitet