Syftet med denna avhandling är att belysa användning av metaspråk i skrivprocesser. Med
metaspråk avser jag kunskap om språket som inlärare kan redogöra för. För det första tar jag
reda på vad för slags metaspråk skribenterna använder i sin skrivprocess. För det andra
utreder jag i vilka sammanhang skribenterna använder metaspråk.
Mitt material består av 17 intervjuer där informanterna reflekterar över sina språkliga val
under skrivprocessen. Informanterna har skrivit en kort text på svenska och de har fått
reflektera över sin skrivprocess efter skrivande. Min metod är kvalitativ materialbaserad
innehållsanalys.
Först har jag transkriberat nio av sjutton intervjuer till skriftlig form. Efter det har jag gått
igenom transkriptionerna och letat efter punkter där metaspråk framkommer. Jag har
kategoriserat metaspråk i två kategorier, icke-tekniskt och tekniskt metaspråk. Till sist har jag
analyserat metaspråket och dess sammanhang samt översatt exemplen på finskspråkiga
intervjuer till svenska.
Resultaten visar att antalet tekniskt metaspråk är ringa. De flesta informanter gör sina
språkliga val på basis av språkkänslan det vill säga de väljer det som låter eller ser rätt ut.
Informanterna motiverar detta med bristfälliga kunskaper i svenska. Även övriga språk samt
tidsgränsen i uppsatsen påverkar språkliga val. Till tekniskt metaspråk hör bara ett begrepp
och några minnesregler samt grammatikregler.
Sammanhang där metaspråk framkommer gäller grammatiska fenomen. Oftast har
informanterna svårigheter i dem. Sådana här fenomen är genus, species, kongruens,
prepositioner, användning av att samt ordföljd och ordförråd. Resultaten i min avhandling är i
linje med tidigare forskning
