Estberg, Magnus

Pettersson, Maj-Lis

Swedish

Epsilon Open Archive

VÄXTSKADOR ORSAKADE AV TRÄSKYDDSMEDEL Trävirke som används för trädgårdsodling på fri-land och i växthus utsätts i regel för mycket fukt, vilket gynnar angrepp av både missfärgande sv am-par och rötsvampar. För att skydda virke, som löper risk för att angripas kan man behandla det med ett träskyddsmedel, dvs. ett kemiskt preparat som har en giftverkan (fungicid) på skadeorganismerna. Tyvärr går det inte att använda alla träskydds-medel utan risker för fytotoxiska (giftiga för växter) skador eller störningar. En del medel kan t.ex. ha rothämmande effekt i drivningslådor men passa utmärkt till växthus bord, spaljeer etc. Andra medel avger gaser i form av flyktiga ämnen, som kan förorsaka skador på växterna. Påpekas bör även att "växtvänliga" träskyddsmedel kan ge störningar om inte virket fått torka ordentligt innan det används. Det är främst trävirke behandlat med kreosot-olja, en olja från stenkolstjära (jfr trätjära), som kan vara starkt fytotoxisk. Tidigare fanns på marknaden bestrykningsmedel som innehöll kreosotolja. Idag används däremot kreosotolja en-dast i slutna, industriella processer. Observera att järnvägssliprar är impregnerade med kreosot, och Diverse växter Fysiogena skador nyimpregnerade sliprar skall därförinte användas exempelvis till drivbänkar och blomlådor. Gurk-, tomat- och melonplantor är mycket känsliga för kreosot. Gamla uttjänta sliprar rekommenderas inte för användning i trädgård. Detta beror inte bara på en eventuell fytotoxisk påverkan på trädgårds-växter utan i ännu högre grad på andra miljöskäL Vid en miljöutvärdering är det mycket viktigt att uttjänt kreosotvirke samlas in och förbränns i för detta ändamål avsedda anläggningar. Om utbytta sliprar används i privata trädgårdar kommer in-samlingsproblematiken med största sannolikhet att väsentligt försvåras. Virket blir inte korrekt slutomhändertaget och energiresursen i virket kommer inte att kunna tillvaratas. Skadebild (kreosotolja) Om unga plantor av tomat, gurka eller melon kommer i kontakt med nyimpregnerade sliprar kommer de att växa dåligt, bladen blir gulaktiga och i värsta fall så dör plantorna. Skador på rosor förorsakade av kreosotolja, visar sig genom mörk-Skador au kreosot på en ung gurkplan-ta. Kontrollplanta t.v. Järnvägssliprar behandlas med kreosot och skall inte anuändas i trädgårdssammanhang. färgning och intorkning av växtdelarna. Särskilt märkbara blir skadorna vid höga temperaturer ut-med träytor i söderläge. Även ett par år efter be-handlingen av virket kan växter skadas vid gynn-sam väderlek. Inte endast plantor som har direkt kontakt med behandlade ytor skadas, utan även de som står en bit ifrån kan skadas. Det finns dess-utom en risk för skador på växternas rötter om de kommer i kontakt med virket. Olika träskyddsmedel l. Vattenlösliga träskyddsmedel är generell t mest lämpade för användning i växthus, blomlådor, drivbänkar m. m. Medlen är generellt "växtvänliga", dock kan man inte utesluta att krombaserade medel samt även aminbaserade kopparmedel kan ha en viss rothämmande effekt på specielltkänsliga växter. 2. Medel baserade på endast organiska föreningar, t.ex. propikonazol, tebukonazol samt IPBC, och som har lacknafta som lösningsmedel ( oljelösliga träskyddsmedel), har enligt Svenska Träskydds-institutet inte visat sig ge några allvarliga fyto-toxiska effekter. Virket är inte avsett att användas i kontakt med mark eller vatten och skall därför inte användas till blomlådor, spaljeer i markkon-takt etc. Som ytterpanel kan det däremot med fördel användas. Lösningsmedlet skall dock ha av-dunstat innan växter tillåts komma i kontakt med panelen. 3. Träskyddsmedel för bestrykning, doppning etc. är från träskyddssynpunkt inte lämpade för trä som kommer i kontakt med mark. Om ytbehandlat trä används till blomlådor, spaljeer o.d. bör man även här vara noga med att den behandlade pro-dukten får stå en tid innan den används. Detta för att lösningsmedlet skall avgå och därmed undvika skador genomflyktiga ämnens gasverkan. De flesta Faktablad om växtskydd utges inom områdena J ordbruk och Trädgård Faktabladen kan beställas som årsabonnemang, komplett serie eller enstaka exemplar. Eftertryck av denna publikation är förbjudet en-ligt lag. Den som vill mångfaldiga något av inne-hållet måste först få tillstånd från SLU. Tel: 018-67 23 66 (jordbruk) resp. 018-67 23 47 (trädgård). ISSN 0281-8566 © Sveriges lantbruksuniversitet på marknadenförekommande bestrykningsmedlen är inte undersökta vad avser deras fytotoxiska effekter. De vanligaste aktiva beståndsdelarna i dessa medel är diklofluanid, IPBC, koppar- och zinknaftenat. Åtgärder Allt träskyddsbehandlat virke skall torka ordentligt innan det används, oavsett vilket träskyddsmedel som har använts. Den rothämmande verkan som en del medel har, visade sig i försök kunna elimi-neras genom behandling av träytorna med 15% kalkvätska. Hantering av kapbitar och andra restprodukter Trä behandlat med träskyddsmedel ska, enligt Sveriges miljöbalk, insamlas och om återanvänd-ning ej kan ske, förbrännas i anläggningar med tillstånd för detta. Det är varje enskild kommun som avgör hur hanteringen av avfall från trä-skyddsbehandlade byggprodukter praktiskt ska gå till. Text: Magnus Estberg Svenska Träskyddsinstitutet Box 5673 114 86 Stockholm Tel: 08-791 23 60 e-post: magnus@ntr-nwpc.com Maj-Lis Pettersson SLU, inst. för entomologi Box 7044 750 07 Uppsala Tel: 018-67 10 00 Fax: 018-67 28 90 e-post: Maj-Lis.Pettersson@entom.slu.se Foto: Karl-Fredrik Berggren Augusti 2005 rev. Ansvariga utgivare: Redaktörer: Jordbruk: Roland Sigvald Trädgård: Maj-Lis Pettersson J ord bruk: Eva Twengström e-post: Eva.Twengstrom@evp.slu.se Trädgård: Maj-Lis Pettersson e-post: Maj-Lis.Pettersson@entom.slu.se Hemsida: http://www.entom.slu.se Distribution: SLU Publikationstjänst Box 7075, 750 07 Uppsala Tel. 018-67 11 00 Fax. 018-67 35 00 e-post: publikationstjanst@slu.se 

Växtskador orsakade av träskyddsmedel

https://pub.epsilon.slu.se/17985/1/Estberg_M_et_al_201028.pdf

Växtskador orsakade av träskyddsmedel

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive