Neonikotinoider är en omdebatterad grupp av insektsmedel som både hävdats vara oumbärliga för växtskyddet och utgöra ett allvarligt hot mot bin och andra nyttoinsekter. Forskare vid SLU har bidragit till att klarlägga kunskapsläget

Lundin, Ola

Epsilon Open Archive

I en svensk studie fann man inget stöd för att honungsbin påverkades negativt när rapsutsä-det betats med en neonikotinoid. Foto: Albin Andersson.VäxtskyddsnotiserJuli 2016, Årgång 70Neonikotinoiders påverkan på nyttodjur1Neonikotinoider är en omdebatterad grupp av insektsmedel som både hävdats vara oumbärliga för växtskyddet och utgöra ett allvarligt hot mot bin och andra nyttoin-sekter. Forskare vid SLU har bidragit till att klarlägga kunskapsläget. Neonikotinoider är en av världens mest använda typer av kemiska bekämpningsmedel mot insekter. De är effektiva mot ryggradslösa djur  men samtidigt relativt skonsamma för ryggradsdjur. Detta är en fördel gentemot äldre klasser av mer brett verkande insektsmedel, eftersom det gör dem mindre skadliga för djur och människor. Neonikotinoiderna tas upp i hela växten och finns kvar i de olika växtdelarna under lång tid. Detta gör dem effektiva mot många olika typer av växtätande insekter, men det betyder även att nyttoinsekter, som exempelvis pollinerare, kan exponeras för låga halter av neonikotinoider under lång tid när de kommer i kontakt med Påverkan på bin är svår att generaliseraJag har tillsammans med kollegor samman-fattat kunskapsläget om neonikotinoiders påver-kan på bin. Vi sammanställde resultaten från 268 artiklar om bin och neonikotinoider publicerade fram till juni 2015. Vi fann att de flesta av dessa studerat det verksamma ämnet imidakloprid (78 % av studierna) och påverkan på honungsbin (75 %). Trots att det forskats en hel del på neoniko-tinoider och bin kommer alltså mycket av den nuvarande kunskapen från studier av endast ett verksamt ämne och en enda nyttoinsekt – ho-nungsbiet. Vi konstaterade att olika verksamma ämnen från klassen neonikotinoider har olika inbördes egenskaper och att olika biarters expo-nering och tolerans för exponering varierar kraf-tigt. Dessutom var de flesta studierna från bara tre grödor – fröbetad majs, raps och solros. Hur bin påverkas av användning av neonikotinoider med andra appliceringsmetoder än betning, och i andra grödor som frukt och grönsaker, är min-dre känt. Sammantaget pekar litteratursamman-ställningen på att neonikotinoidernas påverkan på bin skiljer sig mellan olika biarter och beror på preparat, gröda och appliceringsmetod. växten. Det har framförallt uppmärksammats att bin exponeras för neonikotinoider när de samlar pollen och nektar, men även andra pollinerande insekter, rovinsekter och parasitsteklar kan påverkas när de äter växtdelar eller bytesdjur som i sin tur ätit av behandlade växter. Sådan låghaltig men långvarig exponering dödar oftast inte nyttoinsekter direkt, men kan påverka deras överlevnad och fortplantning negativt.      Humlor och solitärbin i sydsvenska rapsfält påverkades negativt när utsädet betats med en neonikotinoid. Foto: Sandra Lindström.Bilden visar ett rödmurarbi - den art av solitär-bin som misslyckades helt med att etablera bon vid rapsfält betade med neonikotinoider. Foto: Orangeaurochs/CC BY.2Påverkan i fält klarlagdMånga av de tidiga studierna som visade skadliga effekter av neonikotinoider på bin be-drevs helt eller delvis i laboratoriemiljö. Kritiker menade att försöksförhållandena i många fall var orealistiska; till exempel att de doser av neoni-kotinoider som bina exponerades för var klart högre än den exponering som sker i fält. För att följa upp detta genomfördes i Sverige 2013 en av de hittills största undersökningarna om neoniko-tinoidernas påverkan på bin under verkliga fält-förhållanden. Projektet leddes av Maj Rundlöf och skedde i samarbete mellan Jordbruksverket och forskare vid Lunds universitet och SLU. Sex-ton sydsvenska vårrapsfält ingick i studien. Hälf-ten av fälten såddes med utsäde som betats med klotianidin,   som är en av de vanligast använda neonikotinoiderna, och den andra hälften av fäl-ten utgjordes av obetade kontrollfält. Vid varje fält sattes honungsbikolonier, humlekolonier och solitärbin ut vid rapsens blomning. Koloniernas utveckling följdes under säsongen och boplatser-na för solitärbin kontrollerades för att se om bin etablerat sig i dem. Forskarna fann inget stöd för att honungsbina påverkades; deras kolonier växte sig ungefär lika stora oavsett om de placerades vid betade eller obetade fält. Däremot försämra-des humlekoloniernas tillväxt och reproduktion kraftigt vid betade fält. Även solitärbina påver-kades och misslyckades helt med att etablera bon vid betade fält. Forskarna drog därmed slutsatsen att humlor och solitärbin kan påverkas negativt av betning med neonikotinoider under fältför-hållanden, medan honungsbin verkar vara mer motståndskraftiga.   SLU-forskaren Ingemar Fries har bidragit till ett expertutlåtande om användning av neoniko-tinoider från European Academies Science Advi- Sista ordet är inte sagtInte bara binDet har sedan ett par år tillbaka funnits ett tillfälligt förbud mot användning av neonikoti-noider inom EU för betning i grödor som är att-raktiva för bin. Förbudet har luckrats upp något genom nationella dispenser och undantag som gjort att betningen trots allt fortfarande används i vissa av EU:s medlemsländer. Det nuvarande EU-regelverket kring användning av neonikoti-noider kommer snart att omvärderas. Förnyade politiska beslut om neonikotinoiderna kommer avgöras av hur nyttan av användning vägs emot riskerna. Denna avvägning kommer att baseras på ett kunskapsunderlag som, trots att det avse-värt förbättrats under de senaste åren, förmodli-gen aldrig kommer att bli heltäckande.Ett argument som ofta läggs fram för fortsatt Foto: Mattias Jonsson-sory Council (EASAC). EASAC är ett samarbete mellan 15 europeiska vetenskapsakademier med syfte att förse EU:s politiker med oberoende ve-tenskaplig information i politiskt angelägna frå-gor. Forskarna drar i sin rapport slutsatsen att det är allt mer som talar för att neonikotinoiderna har allvarligt negativa effekter på nyttoinsekter som pollinerare och naturliga fiender. De kon-staterar att små doser av dessa bekämpningsmedel finns kvar i miljön under lång tid och att sådan exponering kan räcka för att leda till en nega-tiv påverkan på nyttoinsekter. Vidare konstaterar forskargruppen att regelmässig betning med neo-nikotinoider inte följer grundläggande moderna principer för växtskydd som innebär att bekämp-ningen ska vara behovsanpassad och främst ske med förebyggande och icke-kemiska metoder. Man befarar också att användningen av neoni-kotinoider motverkar möjligheterna att uppnå EU:s politiska mål om att främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. 3Ola LundinLäs merEuropean Academies Sciences Advisory Council. Ecosystem services, agriculture and neonicotinoids. 2015. EASAC Policy Report 26. http://www.easac.eu/fileadmin/Reports/Easac_15_ES_web_complete_01.pdfLundin O & Bommarco R. 2016. Neonikotinoider och bin – en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen. Jordbruksverket, Jönköping. http://www.jordbruksverket.se/download/18.1a3130fb152332440fc31aca/1452581913644/Neonikotinoider+och+bin.pdfLundin O med flera. 2015. Neonicotinoid insecticides and their impacts on bees: a systematic review of research approaches and identification of knowledge gaps. PLoS One 10: e0136928. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0136928Rundlöf M med flera. 2015. Inventering av risken för förgiftning av bin med växtskyddsmedel av typen neonikotinoider under svenska förhållanden, slutrapport 2015. Rapport 2015:24. Jordbruksverket, Jönköping. http://www2.jordbruksverket.se/download/18.4b2815381521bc71854a9338/1452257876093/ra15_24v2.pdfRundlöf M med flera. 2015. Seed coating with a neonicotinoid insecticide negatively affects wild bees. Nature 521: 77-80.KontaktRiccardo BommarcoAdress: Institutionen för Ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7044, 750 07 Uppsala E-post: riccardo.bommarco@slu.seTelefon: 018-67 24 23Barbara EkbomAdress: Institutionen för Ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7044, 750 07 Uppsala E-post: barbara.ekbom@slu.se  Telefon: 018-67 26 25 Citera gärna, men ange källan: Växtskyddsnotiser 70: 1-3Växtskyddsnotiser ges ut av Sveriges lantbruksuniversitetAnsvarig utgivare: Barbara Ekbom, barbara.ekbom@slu.seRedaktör: Pernilla Borgström pernilla.borgstrom@slu.sePublicerad 2016-07-14 på www.slu.se/vaxtskyddsnotiserInstitutionen för ekologiBox 7044, 750 07 UppsalaTel: 018 671000ISSN 2000-8465användning av neonikotinoiderna är att även om preparaten möjligtvis är skadliga för nyttoinsek-ter så är de i alla fall skonsammare än de preparat som använts tidigare. Vissa menar därför att ett permanent förbud mot neonikotinoider kan öka påverkan av bekämpningsmedel på icke-målor-ganismer, om ett förbud ger en återgång till de äldre preparaten. Det finns inte mycket forsk-ning att luta sig emot som vare sig styrker eller omkullkastar dessa antaganden. Konsekvenserna av ett permanent förbud skulle bero på vilka al-ternativa preparat som finns tillgängliga i olika länder, och hur de alternativa växtskyddsstrate-gierna utvecklas i de grödor och odlingssystem där neonikotinoiderna tidigare använts. I Sverige har till exempel det tillfälliga förbudet främst fått konsekvenser inom odlingen av vårraps, där bet-ning med neonikotinoider tidigare använts för att kontrollera jordloppor. Det finns inga alternativa betningsmedel att tillgå mot jordloppor. Sedan förbudet mot neonikotinoider infördes har od-lingen av vårraps minskat, och fler besprutning-ar mot jordloppor har krävts i den kvarvarande obetade vårrapsen. Det behövs mer forskning på hur sådana alternativ till neonikotinoider i olika länder och grödor ser ut. Dessutom behöver vi veta hur de olika preparaten påverkar nyttoin-sekternas överlevnad och fortplantning på lång sikt, samt deras förmåga att pollinera och kon-trollera skadegörare. Det finns också ett behov av mer forskning om hållbart växtskydd som kan kombinera effektiv kontroll av skadegörare med minimerad miljöpåverkan.

Neonikotinoiders påverkan på nyttodjur

https://pub.epsilon.slu.se/14645/1/lundin_o_171026.pdf

Neonikotinoiders påverkan på nyttodjur

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive