Samodling av specifika sortkombinationer mobiliserar kornets försvar mot bladlöss, vilket kan vara en viktig del av ett förebyggandeväxtskydd i ekologisk produktion. Men vilka sorter ska mansamodla? Ett pågående SLU- och Formasprojekt kommer ge svar

Bergkvist, Göran

Dahlin, Iris

Eggers, Sönke

Ganeteg, Ulrika

Glinwood, Robert

Ninkovic, Velemir

Epsilon Open Archive

EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion  Samodla kornsorter ... och minska bladlusangreppenSamodling av specifika sortkombinationer mobiliserar kornets försvar mot bladlöss, vilket kan vara en viktig del av ett förebyg-gande växtskydd i ekologisk produktion. Men vilka sorter ska man samodla? Ett pågående SLU- och Formasprojekt kommer ge svar.Sortblandning har visat sig ge mindre angrepp av bladlöss samt större och stabilare skörd. Dessutom kan det gynna naturliga fiender till bladlössen, såsom nyckelpigor. Vid samodlingen har växternas kemiska signalämnen, dofter, en viktig roll i samspelet mellan sorterna och med insekterna. I det pågående projektet vid SLU går forskarna vi-dare och studerar fler olika sortkombinationer av korn och undersöker bakomliggande faktorer till varför vissa kombinationer fungerar. Syftet med projektet är att i slutänden kunna ge rekommen-dationer om vilka sortblandningar som har effekter mot bladlusangrepp.Fältförsök med och utan naturliga fienderFörra året (2016) var det en omfattande före-komst av bladlöss i fältförsöken. Men en betydande minskning av bladlössförekomsten observerades i alla testade sortblandningar jämfört med sorter od-lade i renbestånd (Figur 1a). Den största reduce-ringen av bladlusangrepp, med 44 procent, obser-verades i sortkombination Salome/Fairytale. Figur 1. Medelantal havrebladlöss a) i öppet fält, b) i insektburar där naturliga fiender utestängdes. Blå staplar visar antalet löss i monokulturer och gula staplar antalet bladlöss i tvåsortkombinationer av Salome (A) tillsammans med Rosalina (B), Fairytale (C), Anakin (D) eller Luhkas (E). a) Bladlöss i öppet fält a) Bladlöss i burar800 –600 –400 –200 –0–Antal bladlöss per radmeter AB AC AD AEMonokultur   Sortblandning  17500 –15000 –12500 –10000 –7500 –5000 –2500 –0 –Antal bladlöss per halv radmeter AB AC AD AEMonokultur   Sortblandning  För att säkerställa att effekterna på bladluspopula-tionen är orsakad av sortblandning och inte beror på predation, ställdes insektsburar ut i varje parcell. Burarna utestängde alla naturliga fiender. Liksom i öppet fält minskade antalet bladlöss i burarna i alla sortblandningar jämfört med antalet löss i mono-kulturer (Figur 1b). Den största reduceringen (49 procent) observerades igen i sortkombination Sa-lome/Fairytale.Växt-växt-kommunikation påverkar  avgivning av flyktiga signalsubstanser Växter avger flyktiga signalsubstanser, dofter, som kan uppfattas som kemiska signalämnen av insek-ter men också av andra växter. Forskarna fann stora skillnader i avgivning av dessa flyktiga ämnen mel-lan de olika kornsorterna. Förändringar i avgiv-ning observerades när en viss sort exponerades för luftburna signaler från en annan sort (Figur 2). Projektet som pågår till 2019 undersöker även hur sortblandningar påverkar växtfysiologi och agro-nomiska egenskaper, till exempel avkastning, samt utnyttjandet av kväve.Resultaten visar tydligt att bladlöss missgynnas/producerar sämre på plantor av en kornsort som växer tillsammans med en annan sort, och detta oberoen-de av förekomst av deras naturliga fiender. Särskilt sortkombination Salome/Fairytale kan rekommenderas ur växtskyddssynpunkt. !Bladlöss är mycket känsliga för förändringar i deras värdväxt och det är mycket möjligt att det var förändringar i doftprofilen som påverkade bladlöss i fältförsöket. !Fältförsök Lövsta Fältstation 2016. Foto: Dimitrije Markovic.Figur 2. Doftprofilerna av kornsorten Fairytale som växte i ensam (blå) och Fairytale som växte med Salome (gul).FairytaleFairytale exponerad för SalomeGenomsnittlig mängd (ng) +/- SESveriges lantbruksuniversitet Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala. Tel: 018-67 10 00 • www.slu.se • Org nr: 202100-2817Forskare i projektet:Velemir Ninkovic och Sönke Eggers, Institutionen för ekologi – SLU; Iris Dahlin,  Robert Glinwood and Göran Bergkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi – SLU; Ulrika Ganetek Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi – SLUKontakt: velemir.ninkovic@slu.seUtveckling av bladlusangreppsnivåer i renbestånd (gul linje) och i specifika sortblandningar (blå linje). Vårmigration Etablering  Exponentiell tillväxt  Sommarmigration   Maj          Juni                    Juliwww.slu.se/epok

Samodla kornsorter - och minska bladlusangreppen

https://pub.epsilon.slu.se/15701/1/ninkovic_et_al.pdf

Samodla kornsorter - och minska bladlusangreppen

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive