Asp, Håkan

Bergstrand, Karl-Johan

Schüssler, Hartmut K.

Epsilon Open Archive

Nya möjligheter att kontrollera tillväxten hos utplanteringsväxter med hjälp av ljusetKarl-Johan Bergstrand, Håkan Asp, Hartmut K. SchüsslerFakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2014Många odlare efterfrågar metoder för att mins-ka eller eliminera användningen av kemis-ka tillväxtregulatorer såsom CCC och Alar vid odling av kruk- och utplanteringsväxter i växthus. Olika metoder såsom reducerad be-vattning, mekanisk retardering (borstning) el-ler särskilda temperaturprogram med negativ DIF eller Drop används redan i kommersiella odlingar. En annan möjlighet är att utnyttja ljuset för att styra växterna. Mörkläggningsvä-var används ofta för att inducera blomningen hos kortdagsväxter, men kan även användas för att kontrollera sträckningstillväxten. Intro-duktionen av LED-baserade belysningskällor i växthus innebär möjligheter att belysa med smalspektrumljus i olika våglängder, vilket också kan användas för minskad sträcknings-tillväxt. Genom att kombinera kort fotoperiod med smalspektrumljus kan tillväxten kontroll-eras kraftfullt i flera växtslag.I ett försök med olika utplanteringsväxter kombinerades erfarenheter från en lång serie försök med korta fotoperioder och smalspektrumljus. Växterna som användes var Calibrachoa ’Callie Bright Red’, Ta-getes ’Gold lady’, Pelargon ’Americana Deep Red’ och Margerit ’Molimba Whi-te’. Som grund fick växterna 8 timmars fotoperiod (08:00-16:00), reglerat med kortdagsväv (ILS Hortiroll, XLS Obscura, Ludvig Svensson). Utöver detta gavs två timmar med orange-rött ljus (620 nm) klockan 06:00-8:00, två timmar grönt ljus (525 nm) kl. 16:00-18:00, samt rött ljus (660 nm) tillsammans med det naturliga ljuset kl. 8:00-16:00 (figur 1). Smalspek-trumljuset gavs med låg intensitet, det gröna och orangeröda ljuset i slutet resp. början av dagen med c:a 20 µmol/m2/s och det röda 660 nm ljuset under da-gen innebar ett tillskott på c:a 30 µmol/m2/s. Styrbara LED-armaturer (Helio-mer genom ljusbehandlingen som med kemiska retarderingsmedel. Även för Ca-librachoa reducerades internodielängden jämfört med obehandlade plantor. I de flesta fall innebar både kemisk retarde-ring och ljusretardering en minskning av frisk- och torrvikt, i fallet ljusretardering troligen som en följd av den mindre to-tala ljusmängden som tillfördes som en följd av mörkläggningen. Hos margeri-terna däremot blev friskvikten högst hos ljus- och fotoperiodretarderade plantor, samtidigt som stamdiametern hos denna behandling var större vilket innebar en planta som gav ett avsevärt kompaktare och buskigare intryck (bild 4). För Cali-brachoa däremot fick de plantor som re-tarderats kemiskt flest sidoskott. Normalt sett brukar man även anse att kemisk re-tardering leder till ökat blomantal. Så blev dock inte fallet i detta försök. Däremot blev blomantalet något lägre hos Cali-brachoan och Margeriterna som retar-derats med ljuset. Dessutom blev blom-ningen försenad, 4 dagar hos Tagetes och c:a två veckor för Margeriterna, hos den LTV-fakultetens faktabladFakta från Biosystem och teknologi2014:20ALNARP Bild 1: Försöksuppställning med styrbara LED-armaturer och mörkläggningsväv. Foto: K-J Bergstrand spectra L4A) användes som ljuskälla för smalspektrumljuset. Som jämförelse fanns ett led som behandlades med kemisk retardering (Alar genom sprutning för Tagetes och Calibrachoa, CCC genom vattning för Margerit och Pelargon), samt ett led som inte fick någon retardering. Leden som retarderades kemiskt resp. inte retarderades fick samma dagliga tillskott av ljus (1,9 mol) som den förstnämnda behandlingen, fast i form av högtryck-snatriumljus. Plantorna odlades under 6-8 veckor i SLUs forskningsväxthus på Alnarp. Två identiska växthuskammare användes för försöken, en för behandling-en med ljusretardering och en för övriga två behandlingar.Efter avslutat försök utplanterades ett antal plantor från vardera behandling på friland för att följa upp etableringen som den skulle bli hos slutkonsument.ResultatFör såväl Tagetes som Pelargon och Mar-gerit kunde total planthöjd såväl som in-ternodielängd reduceras lika mycket eller Bild 1: Försöksuppställning med styrbara LED-armaturer och mörkläggningsväv.Foto: K-J BergstrandFakta från Biosystem och teknologiInfo nr 20Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2014behandling som fått ”ljusretardering”. Troligtvis skulle detta problem kunnat elimineras genom att öka dagslängden de sista två veckorna av kulturtiden. Det mesta av reduktionen i sträckning har då redan inträffat. Den totala åtgången av elenergi för belysning blev 0.48 kWh/m2/dygn för behandling A (ljusretadering) och 0.26 - Faktabladet är utarbetat inom LTV-fakultetens institution för Biosystem och teknologi, Enheten för hortikulturell produktionsfysiologi- Projektet är finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning, med bidrag från Syngenta flowers och Heliospectra AB.- Projektansvarig och ansvarig författare: Karl-Johan Bergstrand, Karl-Johan.Bergstrand@slu.se, Box 103, 230 53 Alnarp- Övriga medarbetare i projektet: Håkan Asp och Hartmut K. Schüssler- På webbadressen http://epsilon.slu.se kan detta faktablad hämtas elektroniskt  Bild 2-5: Utplanteringsväxter (från ovan: Tagetes, Calibrachoa, Margerit och Pelargon) som fått olika typer av tillväxtreglering; A: Smalspektrumljus+kort fotoperiod, B: Kemisk retardering, C: Ingen retardering. Foto: K.-J. Bergstrand   Figur 1: Ljusschema använt för att begränsa sträckningstillväxten hos utplanteringsväxter Klockslag1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24KD-Väv stängd Väv öppen KD-Väv stängdLED rött 620 nm, 20 µmol m-2 s-1LED rött 660 nm, 30 µmol m-2 s-1LED grönt 525 nm, 20 µmol m-2 s-1Bild 2-5: Utplanteringsväxter (från ovan: Tagetes, Calibr choa, Margerit och Pelargon) som fått olika typer av tillväxtreglering; A: Smalspektrumljus+kort fotoperiod, B: Ke-misk retardering, C: Ingen retardering. Foto: K.-J. BergstrandLitteraturBergstrand, K.-J., Asp, H., Schüssler, H.K. 2014: Development and Acclimatisa-tion of Horticultural Plants Subjected to Narrow-Band Lighting. Europ. J. Hort. Sci. 79(2), 45-51 Bergstrand, K.-J., Schüssler, H.K. 2013: Growth, Development and Photosynt-hesis of some Horticultural Plants as Affected by Different Supplementary Lighting Technologies. Europ. J. Hort. Sci. 78(3), 119-125Schüssler, H.K., Bergstrand, K.-J. 2012: Control of the Shoot Elongation in Bedding Plants Using Short Day Tre-atments. Acta Hort. 956, 409-415kWh/m2/dygn för behandling B och C. Någon mätning av energiåtgången för uppvärmning gjordes inte, men det är troligt att den ökade användningen av mörkläggningsväven i behandling A ledde till något lägre uppvärmningsbehov.   En månad efter utplantering på fritt land bedömdes etableringen. För Pe-largon och Calibrachoa syntes nu inga skillnader mellan behandlingarna. För Ta-getes noterades något mer bladskador på grund av planteringschock hos oretarde-rade plantor. Margeriterna som retarde-rats med ljus och kort fotoperiod gav nu ett kraftigare och friskare helhetsintryck med bättre bladfärg, om än fortsatt med något färre blommor än övriga behand-lingar. Efter ytterligare tre veckor var de margeriter som retarderats med ljus mest blomrika och hade alltså bäst ”garden performance”.SlutsatserKort fotoperiod tillsammans med smalspektrumljus är mycket effektivt för att reducera sträckningen hos ett flertal utplanteringsväxter. Behandlingen leder dock i vissa fall till något färre blommor och senare blomning. En period med längre dagslängd i slutet av kulturen kan troligen motverka detta problem. Figur 1: Ljusschema använt för att begränsa sträckningstillväxten hos utplanteringsväxter

Nya möjligheter att kontrollera tillväxten hos utplanteringsväxter med hjälp av ljuset

https://pub.epsilon.slu.se/11524/1/bergstrand_kj_140919.pdf

Nya möjligheter att kontrollera tillväxten hos utplanteringsväxter med hjälp av ljuset

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive