Bohlin, Folke

Eriksson, Lennart

Hörnfeldt, Roland

Johansson, Tord

Lindhagen, Anders

Woxblom, Ann-Charlotte

Epsilon Open Archive

 fakta skog1  • 2013  • Rön från Sveriges lantbruksuniversitet•	 Att	 föra	över	mindre	 lämplig	 jordbruksmark	 (pga.	dålig	arrondering,	 låg	 produktivitet,	 stenighet,	 etc)	 till	 skog	kan	öka	effektiviteten	i	både	jord-	och	skogsbruk.•	 Det	 är	 viktigt	 att	 trädslagsval,	 anläggning	 och	 skötsel	anpassas	till	markförhållandena.•	 Beskogningen	kan	bli	såväl	ekonomiskt	som	miljömäs-sigt	 framgångsrik	 om	 allsidiga	 krav	 ställs	 på	 anlägg-ningen.	•	 Ett	 stort	 antal	 bestånd	 som	anlagts	 under	de	 senaste	decennierna	har	inventerats	och	några	tänkbara	odlings-alternativ	har	analyserats.•	 Projektet	belyser	flera	aspekter	på	beskogning	av	jord-bruksmark	såsom	virkesproduktion,	virkeskvalitet,	sköt-sel,	ekonomi	och	attityder.Beskogning av jordbruksmark — stora möjligheter men också riskerLennart Eriksson • Tord Johansson • Roland Hörnfeldt • Lotta Woxblom • Folke Bohlin • Anders LindhagenÅkerplantering på bördig mark norr om Uppsala. Bestånd av vårtbjörk till vänster och hybridasp till höger. Foto Tord Johansson. Figur 1. Bilden visar ett bestånd av ”Goliatpoppel” som har klarat sig bra från viltskador trots  frånvaron av stängsel, men det kan vara ett undantag! Tillräcklig erfarenhet saknas. Viltstängsel rekommenderas därför även för poppel! Foto Roland Hörnfeldt.Under flera perioder har jordbruks-mark i Sverige mer eller mindre aktivt omförts till skog. Gran, planterad under 1960-talet och som överlevt etable-ringen, blev högproducerande och har delvis redan slutavverkats. Omkring 1990 utgick på nytt bidrag för att mark togs ur jordbruksdrift kombinerat med bidrag för plantering av lövträd. Den samlade arealen som blir tillgänglig för beskogning under en 30-årsperiod har av Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och SLU gemensamt uppskattats till 400 000 ha. Arealerna är ofta fragmenterade vil-ket påkallar småskaliga lösningar.I projektet har ett stort antal bestånd, som anlagts under de senaste decen-nierna, inventerats med avseende på överlevnad, tillväxt, virkeskvalitet och attraktivitet för rekreation. Resultatet har sammanställts och belyser erfaren-heter från faktiskt utförda anläggningar. Utifrån en syntes av dessa kunskaper har ett urval av tänkbara anläggnings-alternativ analyserats. Tanken är att såväl varningar för alltför vågade satsningar som förslag på säkra och lönsamma anläggningar ska nå markägarna och deras rådgivare. Idag utgår gårdsstöd också för odling av energigrödor. Dit räknas salix, hybrid- asp och poppel som avverkas inom 20 år. Gårdsstödet uppgår till 1 200–2 800 kr/ha och år beroende på läge i landet.Anläggning och skötselPlanteringar på mer än 100 lokaler be-lägna framför allt i södra och meller-sta Sverige har inventerats under åren 2006–2009. Arter som studerats är: glasbjörk och vårtbjörk, gråal och klibbal, fågelbär, hybridasp, hybrid-poppel och hybridlärk samt gran. Även ett fåtal planteringar med lind och tall har inventerats. För avsnittet om produktion har ytterligare drygt 150 granplanteringar samt spontan inväxt av lövträd (7 bestånd av asp, björk och sälg) på nedlagd åker tillförts studien. Från europeisk litteratur har upp-gifter om anläggning och skötsel ställts mot utvärdering av de svenska plante-ringarna. Exempel på brister i svenska Beskogning av jordbruksmark — stora möjligheter men också risker Figur 2. Asken som odlat skogsträd ifrågasätts idag på grund av askskottsjukan. En inblandning av lönn och sykomorlönn minskar riskerna för beståndet. Foto Lennart Eriksson.anläggningar är otillräcklig hänsyn till trädslagens ståndortskrav samt försum-mad markbehandlig, ogräsbekämpning och skydd mot vilt. För flera av de exo-tiska trädslagen saknas inhemska erfa-renheter och produktionssiffror. Överlevnad och produktionMånga bestånd uppvisar hög tillväxt samt är oskadade och välslutna. Över-levnaden efter fem år varierar mellan 70 och 90 procent för björk- och alarterna samt granen. Hänsyn har dock inte kun-nat tas till bestånd som misslyckats och som därmed inte kommit med i studien. Hybridlärken har låg överlevnad, mest beroende på viltbetning. De mest hög-producerande arterna är hybridasp och poppel, 13–19 m3sk/ha/år samt gran, 13, medan övriga arter varierar mellan 3 och 7. Plantering av gran på åkermark med lämpliga provenienser, samt ut-arbetade markbehandlings- och plante-ringsmetoder, är idag ett väl fungerande alternativ.Kvalitet i studerade beståndI de inventerade bestånden har även kvalitetspåverkande faktorer utvärde-rats. Objektens nuvarande status med avseende på stamskador (stambrott, fler-stammighet och viltskador) och övriga virkeskvalitetsfel (stam- och rotkrök, sprötkvist, klykbildning, grengrovlek och krongränshöjd) har registrerats.Högst andel provträd med skador eller kvalitetsfel (ofta flerstammighet Beskogning av jordbruksmark — stora möjligheter men också riskeroch klyka) har lind. Även klibbal har tendens till flerstammighet. Sprötkvist och krokighet dominerar hos pop-pel, björk och fågelbär. För björk och fågelbär är klykbildning vanlig. Vilt-skador som älgbetning och fejning har registrerats för de flesta trädslag. Hybridasp har högst frekvens viltska-dor (Figur 4). Skadeandelen för gran och tall är mindre än 5 procent, betyd-ligt lägre än för lövträd. Hybridlärk- ens skador är huvudsakligen orsakade av vilt. Den stora skadevariationen inom och mellan trädslag visar på potential för god virkeskvalitet för många trädslag på bördig mark i Sverige. Kunskap och engagemang parade med rätt plantmate-rial, anpassad skötsel och, inte minst, väl underhållet viltskydd (stängsel och jakt) möjliggör produktion av sågbara stockar av olika trädslag. Teknik och ekonomiTekniskt sett erbjuder tidigare jord-bruksmark, vanligen på plana sedi-mentjordar, möjligheter för avancerade tekniska system och rationell drift. I framtiden kan mer utvecklad teknik och metodik för exempelvis stamkvistning, samt optimering av produktionen un-der olika förhållanden samt automation komma att tillämpas.Vid analys av ekonomin när ny skog anläggs måste skogsbrukets speciella regler för beskattning, den långa tids-horisonten och produkternas mångsi-diga användning beaktas. Skogsägarens finansiella situation är avgörande för det kapitalavkastningskrav som bör ställas vid en investering i beståndsanläggning. Markvärde och årlig markersättning (vid jämförelse med jordbruksgröda) som beslutskriterier, ger möjlighet att ställa utfallet från en specifik trädan-läggning mot andra placeringsalterna-tiv. Möjligheten till uttag av biobränsle har förbättrat lönsamheten generellt och bidrar till att finansiera intensiv skötsel av ädellövskog.Analyser av odlingsalternativEn viktig faktor vid val av alternativ är att det uthålligt kommer att finnas kun-skap och ekonomi. Avancerad skötsel av ädellövskog är realistisk endast för en mindre andel av skogsägarna.  Vid od-ling av ovanliga trädslag kan t.ex. möj-ligheterna för avsättning av virket vara svårbedömda, vilket kräver en mark-nadsinriktad skogsägare. Snabbväxande arter som hybridasp, poppel, hybridlärk och douglasgran kan erbjuda hög lön-samhet, men de, i synnerhet douglas-granen, kräver också avancerad skötsel. Bland de traditionella svenska trädslagen är björken svår att få lönsam men är i gengäld överlägsen från rekreationssyn-punkt. Det säkraste alternativet, som dessutom ger god lönsamhet och som bäst passar en normal skogsägare, är Figur 3. Björkar med klyka. Foto Lotta Woxblom. Växtspricka hos gran. Foto Hans Fryk.Figur 4. Exempel på följderna av ett otillräckligt viltstängsel vid odling av hybridasp.  Foto Roland Hörnfeldt.Beskogning av jordbruksmark — stora möjligheter men också risker Figur 6. Utvecklingen av tre olika skogsbestånds lämplighet för allmänhetens friluftsliv baserat på prefe-rensstudier av skogar på tidigare jordbruksmark. Utgångsläget är kalmark som planterats med respektive trädslag år 0. Det relativa rekreationsvärdet anges på en skala från 0 – 1 där 1 motsvarar högsta tänkbara rekreationsvärde.gran, gärna genetiskt förädlad. Sitka-gran kan vara ett tänkbart alternativ på vissa marker.Figur 5 visar att alternativ med hög svårighetsgrad vanligen ger sämre eko-nomi (markvärde) än enkla högproduk-tiva alternativ som gran eller sitkagran. Vissa av de skötselintensiva alternativen, t.ex. fågelbär eller masurbjörk, kan rent teoretiskt ge synnerligen höga ersätt-ningar, men då under långtgående pris- antaganden och stora odlingsrisker. Alternativ till vänster i diagrammet måste inte alltid undvikas. Björken är enligt flera studier överlägsen i ett rekre-ationsperspektiv. Hybridasp, poppel och hybridlärk med kort omloppstid ger hög tillväxt (biobränsle). Odling av ek och douglasgran kräver kvalificerad skötsel, men kan i gengäld ge mycket värdefullt virke på sikt. Där trädslag etablerats spontant kan den påpasslige skogsägaren genom röjning ta fram ett produktivt bestånd till låg kostnad. Blandning av flera alternativ, såväl inom som mellan bestånd, ger riskspridning.Markägarnas attityderPlanteringarna i samband med Omställ-ning–90 blev ofta eftersatta, inte sällan beroende på att de initierades av finan-siellt stöd snarare än av egen kraft. Er-farenheterna från Omställning–90 visar att ägare till större fastigheter, aktiva lantbrukare i åldern 40–65 år och inne-havare av stor andel egen mark (få ar-renden), i högre grad har ställt om jord-bruksmark till salixodling. Odling av salix är å andra sidan negativt korrelerad med djurhållning. Arrendeproblemati-ken är en kännbar inskränkning av mark disponibel för beskogning genom att ca 45 procent av jordbruksmarken idag är utarrenderad. Många av dagens markägare har inte reflekterat över frågan om de ska plantera träd på delar av sin jordbruksmark för energiändamål.  De har med andra ord mycket låg beredskap för att ta itu med frågan. Bland de markägare som plan-terat träd finns fyra viktiga argument för plantering. Det kan vara en önskan att skapa bättre arrondering genom att plantera igen insprängda åkerplättar och jämna till åkerkanter, ren nyfikenhet eller ambitionen att minska arbetsinten-siteten i jordbruket. Planteringsbeslut tas inte sällan vid övertagande av fastig-heten. Ibland har man insett att det varit fullt möjligt att plantera poppel eller hybridasp med bibehållet gårdsstöd. Djurhållning, som ofta kan kopplas till ” jordhunger”, motverkar beskogning av jordbruksmark. På tätortsnära, men även generellt på mindre, fastigheter finns ofta tanken att beskogning kan sänka fastighetsvärdet. Det finns också en generell och stark skepsis till att plan-tera igen marker som brutits av tidigare generationer. Jordbrukspolitiken står inför stora förändringar. Många gånger är ersätt-ningsfrågan central för markägaren. Flera av dagens markanvändningsalter-nativ skulle falla om stöden för dessa togs bort.Allmänhetens attityderAllmänhetens inställning till igenväx-ning och i synnerhet till ”granåkrar” på jordbruksmark har i stort sett varit nega-tiv under hela efterkrigstiden. Staten har anpassat sig och har vid den andra ned-läggningsvågen i decennieskiftet mellan 1980- och 90-talen, enbart gett bidrag för beskogning med svenska lövträd-slag. Information via litteratur och från en enkät innehållande beståndsbilder och påståenden om beskogning av jord-bruksmark riktad till svenskar i åldern 16–75 har använts i projektet. Lövskog visar sig avsevärt mer uppskattad än gran eller lärk. Barrskog kan dock accepteras Figur 5. Markvärdet i SEK/ ha för odlingsalternativ ställt mot bedömd svårighet som krav på stängsling, stamkvistning eller upprepad gallring för att etablera och sköta bestånden.Beskogning av jordbruksmark — stora möjligheter men också riskerAllmänna skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmarkVid beskogning av f.d. åkermark krävs en intensiv markbehandling för att minska ogräsförekomsten, ett fungerande viltstängsel och ofta förekommande kontroller av planteringens status.Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder och intensitet olika stor:Nyligen brukad åker     g     Plantera snarast!Legat obrukad några år       g     Plöj eller fräs!Ej brukad åker. Tät gräs-     g      Plöj och fräs! Behandla med herbicider mer än tre veckor före plantering!och örtvegetation Vegetation och viltFör att minimera effekterna av konkurrensen från gräs och örter bör åkern planteras så fort som möjligt efter det att den tagits ur bruk. Då kan en plantering ske direkt på den nyligen skördade marken utan uppkomst av en kraftig gräs- och örtväxt.I regel krävs att marken fräses en eller två gånger före plantering. Alternativt eller som komplement behandlas åkern med herbicider sensommaren året innan planteringen. Efter herbicidbehandlingen bör man inte bearbeta jorden eftersom frön från örter då kan komma upp till ytan och börja gro.De flesta trädplanteringar på åkermark måste stängslas. Undantag kan göras vid plantering av gran och möjligen al.Markförhållanden (Jordart och vattentillgång)De flesta åkerjordar ligger på sediment ofta med inslag av lera. Lerjordar är i regel svåra att odla träd på, speciellt om de innehål-ler styva leror. Gran och hybridasp är typiska arter som inte skall planteras på styva lermarker av sedimenttyp.I de flesta fall kan moränjordar med inslag av lera, även med inslag av styv lera, odlas med de flesta av de arter som nämns nedan. Vid sidan av lämplig jordart är vattentillgången viktig. Det skall vara rörligt vatten. Marker där vatten finns kvar under lång tid på vår eller höst samt efter kraftigt regn påverkar trädens tillväxt negativt pga. att marken blir syrefattig.I nedanstående förslag har trädarterna relaterats till de bäst lämpade jordarterna:Sediment Styva lerjordar   Ek, glasbjörkLättlera, silt (=mjäla och finmo) Glasbjörk, gråal, klibbal, hybridasp, hybridpoppel, fågelbär, hybridlärk, ask,Mo, sand   Glas- och vårtbjörk, gran Moränjordar Inslag av lera   Glasbjörk, gråal, hybridasp, hybridpoppel, fågelbär, ek, gran, douglasgranSiltig, moig och/eller sandig Vårtbjörk, hybridasp, hybridpoppel, fågelbär, gran, grå- och klibbal, douglasgranTorr sandig morän  Tall, (vårtbjörk)Lämpliga trädarter i olika delar av landetNorrland Glasbjörk, vårtbjörk, gråal, klibbal, hybridasp, lärk, (hybridpoppel)Svealand Glasbjörk, vårtbjörk, gråal, klibbal, hybridasp, hybridpoppel, hybridlärk, (fågelbär)Götaland Glasbjörk, vårtbjörk, gråal, klibbal, hybridasp, hybridpoppel, hybridlärk, fågelbär, ask, ek, douglasgranSkötselEfter plantering av träd på åkermark krävs en intensiv skötsel av planteringen. På näringsrika åkrar växer träden snabbt. Tidiga röjningar, gallringar med korta intervall emellan och en kort omloppstid kännetecknar skötseln av åkerplanteringar.I vissa fall kan syftet vara att skapa ett attraktivt skogslandskap, ”rekreationsskog”. Huvudmomenten blir då att tidigt glesa ut beståndet, stamkvista en eller flera gånger, samt planera för en lång omloppstid med äldre grova trädstammar.– Kunskap för en hållbar utvecklingBeskogning  av jordbruksmark — stora möjligheter men också riskerANDERS LINDHAGENforskare	vid	institutionen	för	skogens	produkter,	SLU	Box	7008,	750	07	UppsalaAnders.Lindhagen@slu.seFAKTA	SKOG	–	Rön	från	Sveriges	lantbruksuniversitet.	ISSN:	1400-7789.	Produktion:	SLU,	Fakulteten	för	skogsvetenskap	2013.	Ansvarig	utgivare:	Peter.Hogberg@slu.se.	Redaktör:	Goran.Sjoberg@slu.se.	Illustratör:	Fredrik	Saarkoppel,	Kobolt	Media	AB.	Tryck:	Danagård	LiTHO,	Linköping.	Prenumeration:	www.slu.se/faktaskog.	FörfattareÄmnesordÅkerplantering, virkesproduktion, skogsskötsel, virkesegenskaper, skogs-ekonomi, attityder, rekreation.Läs merEriksson, L., Bohlin, F., Hörnfeldt, R., Johansson, T., Lindhagen, A. & Wox-blom, A-C. 2011. Skog på jordbruks-mark – erfarenheter från de senaste decennierna. Rapport vol. 17. Institutio-nen för Skogens produkter, SLU.toRD joHANSSoNprofessor	i	skogsproduktion	vid	institutionen	för	energi	och	teknik,	SLU	Box	7032,	750	07	UppsalaTord.Johansson@slu.seLENNARt ERIKSSoNforskare	vid	institutionen	för	skogens	produkter,	SLU	Box	7008,	750	07	UppsalaLennart.Eriksson@slu.se	RoLAND HÖRNFELDtadjunkt	vid	institutionen	för	skogens	produkter,	SLU	Box	7008,	750	07	UppsalaRoland.Hornfeldt@slu.se	LottA WoXBLoMSkogD	vid	institutionen	för	skogens	produkter,	SLU	Box	7008,	750	07	UppsalaLotta.Woxblom@slu.se	FoLKE BoHLINforskare	vid	institutionen	för	skogens	produkter,	SLU	Box	7008,	750	07	UppsalaFolke.Bohlin@slu.seFAKTARUTAStiftelsen Skogssällskapet har, med totalt 4,7 miljoner kronor, finansierat forsknings-projektet Skog på jordbruksmark nära och långt från tätort. Projektet har drivits inom SLU. Forskningsutförare har varit projekt-ledaren Lennart Eriksson, också ansvarig för beståndssimuleringar och ekonomiska analyser; Tord Johansson har handlagt inventeringar av skogsanläggningar samt produktionsaspekter; Roland Hörnfeldt har arbetat med enskilda skötselåtgärder och med program för hela omloppstider; Lotta Woxblom har svarat för virkesegenskaper i skog på jordbruksmark; Folke Bohlin har ansvarat för markägaraspekterna och An-ders Lindhagen har studerat allmänhetens syn på beskogning av åkermark och val av trädarter.i avskilda lägen. Björk, hybridasp och ek upplevs ganska lika i jämförbara utveck-lingsstadier. De två förstnämnda arterna utvecklas snabbt och når den mer upp-skattade uppvuxna stamskogen snabbare än exempelvis ek och gran. Plantering med björk, som får stå längre i stamskogsstadiet än hybridasp, innebär en mindre årlig föryngrings-areal, vilket uppfattas positivt. Ett sköt-selalternativ med ek som har långsam etableringsfas kompenserar detta med en lång omloppstid, vilket totalt sett ger liten areal med kalmark och ungskog. Motsatsen är hybridasp, som på grund av kort omloppstid i genomsnitt ger hög tidsandel i ungdomsstadiet.

Beskogning av jordbruksmark

https://pub.epsilon.slu.se/11302/1/eriksson_l_etal_140619.pdf

Beskogning av jordbruksmark

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive