Knutsson, Henrik

Larsson Jönsson, Helene

Epsilon Open Archive

Kvävegödsling efter nitratinnehåll i bladskaft Helene Larsson Jönsson, SLU, Biosystem och teknologi Henrik Knutsson, Lyckeby StarchFakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2016LTV-fakultetens faktabladFakta från Partnerskap Alnarp2016:10ALNARPResultat från tre års kväveförsök i stärkelse- potatis har gett underlag för att få fram optimala nitratkoncentrationer i potatisplantans blad- skaft. Med hjälp av en handhållen nitratmätare kan nitratkoncentrationen i bladsaften mätas och jämföras med dessa optimala värden. På så sätt kan odlare/rådgivare få kontroll över potatisplantans kvävestatus utefter sin gödsling och se om det finns behov av komplettera kväve- givan under säsongen.Kvävegödslingens svårigheter i stärkelsepotatisStärkelsepotatis har en lång växtsäsong och behöver därmed tillgängligt kväve även under sensommar och höst. Fler- talet svenska stärkelseodlare använder sig av stallgödsel vars kvävetillgänglighet kan variera mycket mellan olika år och platser. En stor del av stärkelsepotatisen odlas på lätta sandjordar och detta bidrar till stor utlakningsrisk vid hög nederbördsmängd och/eller överoptimal bevattning, vilket ytterligare försvårar anpassningen av kvä-vegödslingen. Kvävebrist ger upphov till gulnande blast och för tidig avmognad. Har fälten börjat gulna av kvävebrist är det oftast för sent att korrigera kvävetillgång-en, men med en handhållen kvävemätare kan du upptäcka en kommande kvävebrist innan du ser tydliga symtom på blasten och därmed komplettera gödslingen och höja din avkastning.Nitratmätning i bladsaftVid projektets start hade en ny sorts kvävemätare precis introducerats på den svenska marknaden, en handhållen mäta-re från Horiba (LAQUAtwin), som mäter nitratkoncentrationen i bladsaft. Denna mätare har använts i kväveförsöken för att se om dess mätresultat kan användas för att ge upplysning om potatisplantans kväve- status och på så sätt vara ett beslutsstöd för tilläggsgödsling med kväve. Med den-na metod får man svar direkt vilket skall jämföras med traditionella bladanalyser som skickas iväg för analys.Mätning av nitratinnehåll i blad-skaftPrecis som vid andra bladanalyser plockas det fjärde senast fullt utvecklade bladet, detta för att kunna standardisera metod- en och jämföra mätningar mellan olika odlare och år (Bild 1). I försöksrutorna har vi plockat 20 blad per ruta, i praktisk odling bör man plocka minst 40 blad för att få ett representativt svar. Småbladen tas bort så att endast bladskaftet blir kvar. Ur bladskaften pressar man fram bladsaft med hjälp av någon sorts press, till exempel en vitlökspress. Till försöksändamål har vi byggt en press som kan pressa större mängder lite enklare och snabbare. Några droppar av den frampressade bladsaften hälls sedan i nitratmätaren som då visar nitratkoncentrationen i provet. Det är viktigt att plantorna har samma vattensta-tus om mätningar jämförs vid olika till-fällen eftersom torkstressade plantor visar högre koncentration av nitrat än en plan-ta som är i bra vattenbalans. Det är också viktigt att göra mätningarna vid samma tidpunkt på dagen då tillgången på ljus påverkar enzymatiska reaktioner i bladet, vilka kan påverka nitratkoncentrationen i bladsaften. FörsöksuppläggKväveförsök med stärkelsesorterna Kuras, Avenue och Stayer har legat på samma försöksplats, Helgegården i Skepparslöv utanför Kristianstad, i tre år. De olika leden gödslades med 50, 100, 150, 200, 250 respektive 300 kg N/ha varav 75 % av den totala N-givan kördes ut innan sättning (NPK 11-5-18 och N34). Reste- rande 25 % kördes ut ca 3 v efter upp-komst i form av N34 (ammoniumnitrat). Alla försöksled fick samma giva av övriga näringsämnen. Nitratkoncentrationen i det fjärde fullt utvecklade bladets blad- skaft mättes regelbundet under säsongen Olika potatissorter har olika kvävebehov. Från vänster syns stärkelsesorterna Stayer, Avenue och Kuras, som alla har gödslats med 150 kg N/ha vid sättning. Foto: Henrik Knutsson 12:e augusti 2014Fakta från Partnerskap AlnarpInfo nr 10Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2016med 14 dagars intervall. Första mätning-en görs 25 dagar efter uppkomst. I varje försöksruta samlades det in 20 st. bladskaft till varje mätning. Vid skörd vägdes och storlekssorterades knölarna. Det gjordes även rutvisa stärkelseprover för att beräk-na stärkelseskörden.SkörderesultatSom väntat ökar skörden med ökad N-gödsling. Ser man på alla tre sorter sker den signifikant största skördeökningen re-dan då N-givan dubblas från 50 till 100 kg/ha (Tabell 1). Skördeökningarna där-över är mindre, förutom i sorten Stayer, där 200 kg N/ha ger en signifikant högre skörd jämfört med 100 kg N/ha. För höga N-givor anses kunna leda till sen knöltill-växt och mognad vilket kan leda till lägre stärkelsehalt och svårare skördeförhållan-den. I försöken påverkas inte stärkelsehalt- en negativt med ökad N-giva i sorterna Kuras och Avenue. Däremot minskar stär-kelsehalten signifikant i sorten Stayer då 200 kg N/ha jämförs med 100 kg N/ha. Den i medeltal högsta stärkelseskörden i Kuras erhölls då man gödslade med 150 kg N/ha, medan de andra två sorternas högsta stärkelseskörd låg på 250 respektive 300 kg N/ha. Den ekonomiskt optimala kväve- givan har under de tre försöksåren legat relativt stabilt på 145-150 kg/ha i Kuras, 180-200 kg/ha i Stayer, men i Avenue har den varierat mellan 150-250 kg/ha. Bild. 1. Vänster bild visar en potatisplanta där det fjärde senast fullt utvecklade bladet är markerat med en röd cirkel. Höger bild visar en nitrat-mätare (grön), en kalciummätare (orange) från Horiba samt bladsaft förvarad i burkar med lock inför mätning. Foto: Helene Larsson JönssonKuras Kvävegiva kg/ha Skörd ton/ha Stärkelsehalt % Stärkelseskörd ton/ha 50 58,5 b 23,9 a 13,9 b 100 67,0 a 24,1 a 16,2 a 150 70,2 a 24,3 a 17,0 a 200 70,7 a 23,7 a 16,8 a 250 69,0 a 23,8 a 16,4 a 300 69,7 a 23,9 a 16,7 a  Avenue Kvävegiva kg/ha Skörd ton/ha Stärkelsehalt % Stärkelseskörd ton/ha 50 55,8 b 24,3 a 13,6 b 100 64,9 a 24,6 a 15,9 a 150 65,5 a 24,5 a 16,0 a 200 66,0 a 24,8 a 16,4 a 250 70,3 a 24,4 a 17,2 a 300 68,6 a 25,0 a 17,1 a  Stayer Kvävegiva kg/ha Skörd ton/ha Stärkelsehalt % Stärkelseskörd ton/ha 50 53,8 c 25,8 ab 13,9 b 100 63,7 b 25,9 a 16,5 a 150 68,0 ab 25,4 ab 17,3 a 200 70,5 a 24,6 b 17,4 a 250 70,9 a 24,7 ab 17,5 a 300 71,7 a 24,7 ab 17,7 a  Tabell 1. Medeltal av tre kväveförsök år 2012-2014 för sorterna Kuras, Avenue och Stayer. Siffrorna med orange markering visar sortens högsta medelresultat. Fakta från Partnerskap AlnarpInfo nr 10Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2016Optimal nitrathalt i bladskaftNitrathalten i fjärde bladskaftet sjunker gradvis under säsongen och halten är också beroende av potatissorten (Figur 1). Bland de undersökta sorterna låg Avenue och Kuras på maximalt 8000 ppm medan Stayer låg på 7000 ppm som högst. En-ligt mätningarna krävde sorten Stayer en betydligt högre N-giva för att nå 5000 ppm 25 dagar efter uppkomst (Figur. 1). Tre års fältförsök har legat till grund för uträkning av den ekonomiskt optimala nitratkoncentrationen i de olika sorterna (Figur 2). Kurvorna ger en vägledning om vilken nitrathalt som man bör ha vid en viss tidpunkt för att få bäst ekonomi på sin potatisodling.Nitratmätning i praktisk stärkel-seodlingReferensvärden som tagits fram under dessa tre försöksår används i tilltagande omfattning i den praktiska stärkelse- potatisodlingen. Uppskattningsvis 100-110 odlare lämnar varje år in prov från minst ett eller två av sina potatisfält för att följa kvävestatusen. Den återkommande provtagningen av bladskaft och mätning av nitratkoncentration är oerhört viktig för att kunna följa upp sin gödsling och bestämma mängden av en eventuell kom-pletteringsgiva. Kvävemätningarna har gett värdefull återkoppling till odlarnas gödslingsstrategi som justerats mellan åren. Bland annat har en del odlare begrän-sat andelen nötflytgödsel då man sett att den sena mineraliseringen ger låg kväve- status i början på säsongen och för högt kväveinnehåll i slutet av säsongen. Odlar-na ser nu i större utsträckning alternativet med delad kvävegiva som mer tilltalande på lätta sandjordar. Detta minimerar kväve- läckaget och bidrar till högre avkastning i stärkelsepotatisodlingen.Nitratmätare som beslutsstöd för kompletteringsgivanUnder 2015 användes nitrathalten i fjärde bladskaftet för att bestämma tidpunkten för en kompletterande N-giva i form av ammoniumnitrat i ett försök med sorter-na Kuras och Kuba. Försöksleden bestod av 180 kg N/ha vid sättning, 135 kg N/ 01000200030004000500060007000800090000 20 40 60 80 100 120Nitrat i bladskaft, ppm Dagar efter uppkomst Kuras 50Kuras 100Kuras 150Kuras 200Kuras 250Kuras 30001000200030004000500060007000800090000 20 40 60 80 100 120Nitrat i bladskaft, ppm Dagar efter uppkomst Avenue 50Avenue 100Avenue 150Avenue 200Avenue 250Avenue 30001000200030004000500060007000800090000 20 40 60 80 100 120Nitrat i bladskaft, ppm Dagar efter uppkomst Stayer 50Stayer 100Stayer 150Stayer 200Stayer 250Stayer 300Figur 1. Nitratkoncentrationen i fjärde fullt utvecklade bladets bladskaft i stärkelsesorterna Kuras, Avenue och Stayer under odlingssäsongen 2014. Kvävenivåerna är 50, 100, 150, 200, 250 samt 300 kg N/ha. Fakta från Partnerskap AlnarpInfo nr 10Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2016ha vid sättning + 45 kg N/ha 25 dagar efter uppkomst, 135 kg N/ha vid sättning + 45 kg N/ha då nitrathalten i fjärde bladskaftet indikerar kvävebrist samt ett led med 135 kg N/ha vid sättning + 90 kg N/ha då nitrathalten i fjärde bladskaftet indikerar kvävebrist. Försöken visar att tilldelning av kväve efter nitrathalten i bladskaft fungerar minst lika bra som planerad tilldelning. Den i medeltal hög-sta stärkelseskörden i både sorten Kuras och Kuba uppnåddes i det delade ledet där de kompletterande 45 kg N/ha appli- cerats utefter bladskaftens nitrathalt, men skillnaderna mellan de olika leden är väl-digt små. De rutor, inom försöken, som var gröna längst på säsongen gav även högst skörd, vilket är kopplat till delad kvävegiva eftersom denna bidrar till en längre tillväxtperiod. För att klart kun-na belysa de ekonomiska fördelarna med delad kvävegiva till stärkelsepotatis krävs upprepning av 2015 års försök.SammanfattningDet är viktigt att alltid mäta på plantor med god vattenstatus, eftersom en uttor-kad planta innehåller en mycket högre koncentration av nitrat och andra närings-ämnen i bladsaften och därmed kommer ge en felvisande bild. Eftersom kurvorna delvis varierar med årsmån, plats och sort skall man se kurvorna som rekommen-dationer och ett stöd till beslut om när och hur stor tilläggsgivan skall vara. För-delen med nitratmätarna är att man kan upptäcka en brist innan symtom syns och på så sätt reducera produktivitets- sänkningen. - Faktabladet är utarbetat inom Institutionen för biosystem och teknologi vid LTV-fakulteten www.slu.se/bt- Projektet är finansierat av Svensk Potatisforskning Alnarp (SPA 678 & 867 ), och Lyckeby Starch- Projektansvarig: Helene Larsson Jönsson, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU Alnarp, helene.larsson.jonsson@slu.se- Författare: Helene Larsson Jönsson, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU Alnarp, helene.larsson.jonsson@slu.se   och Henrik Knutsson, Lyckeby Starch, henrik.knutsson@lyckeby.com- På webbadressen http://epsilon.slu.se kan detta faktablad hämtas elektroniskt 0500100015002000250030003500400045005000550060006500700075008000850025 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115 120Nitrathalt i bladskaft, ppm Dagar efter uppkomst KurasStayerAvenueFigur 2. Ekonomiskt optimal nitratkoncentration (ppm) i fjärde bladskaftets bladsaft i stärkelsesorterna Kuras, Stayer och Avenue, medeltal 2012-2014.

Kvävegödsling efter nitratinnehåll i bladskaft

https://pub.epsilon.slu.se/13484/7/larsson_jonson_h_160629.pdf

Kvävegödsling efter nitratinnehåll i bladskaft

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive