Ekelund Axelson, Lena

Gottberg, Emil

Larsson, Anders

Sandin, Håkan

Epsilon Open Archive

Marknadsdriven Detaljplanelagd Hortikulturell och Akvatisk Produktion (MDHAP): Konceptet KarlshamnAnders Larsson1, Lena Ekelund Axelson2, Håkan Sandin3, Emil Gottberg4 1) Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp. 2) Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp. 3) SSE-C Swedish Surplus Energy Collaboration. 4) Ramböll.Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2016LTV-fakultetens faktabladFakta från Partnerskap Alnarp och Tillväxt Trädgård2016:1ALNARPVid SLU Alnarp och särskilt inom ramen för Swedish Surplus Energy Collaboration (SSE-C) pågår ett flertal projekt där syftet är att uppnå synergieffekter och konkurrens-fördelar för den svenska hortikulturella pri-märproduktionen genom industriell symbios; där restvärme och organiskt restavfall används som resurser för produktionen i ett slutet krets-lopp. Detta minskar bl.a. behovet av kylning av restvärme för industrin samtidigt som man sänker kostnaderna för uppvärmning av växt-hus och fiskodling. I detta specifika projekt i Karlshamn undersöks hur etableringen av så-dan industri kan underlättas genom ett mer strukturerat samarbete med den kommunala, fysiska planeringsverksamheten samt univer-sitet och högskolor. Här presenteras ett första koncept för MDHAP. Bra förutsättningar Det finns stora möjligheter att skala upp trädgårdsnäringen i Sverige, där arealen växt-hus endast upptar ca 300 ha. En viktig be-gränsande faktor är uppvärmningskostnaden (Christensen & Larsson, 2010). Med en mer kostnadseffektiv uppvärmning finns det stor potential att mångdubbla odlingarna av tra-ditionella växthusgrödor liksom att vidare-utveckla produktion av ett sortiment som vi idag inte odlar kommersiellt i landet (Chris-tiansson, 2012). Likaså finns det få kretslopps-odlingar av fisk på land i Sverige idag, men en stor potential för vidareutveckling av sådana akvaponier (Svenskt Vattenbruk, 2016).En relativt lättillgänglig möjlighet är att ut-nyttja vattenburen och luftburen spillvärme av låg och medelhög temperatur från storska-lig industri. Denna måste idag ofta kylas ner via speciella kylanläggningar innan det leds vidare till hav och sjöar eller rent av släpps ut i atmosfären. Vattenburen värme används redan idag för t.ex. fjärrvärmeanläggningar för uppvärmning av t.ex. bostäder, liksom det redan finns pilotanläggningar inom växthu-sodlingen. Ett sådant exempel är Elleholms tomatodling AB i Mörrum, Karlshamns kommun, som utnyttjar spillvärme från Söd-ra Cells massabruk.I MDHAP-projektet har vi bl.a. studerat hur befintlig industri, system för spillvatten-värme och andra kommunala behov och förutsättningar kan stärka varandra genom en bättre kommunal samordning inom befintlig fysisk planering. Det praktiska syftet är alltså att skapa win-win-lösningar för såväl Karls-hamns kommun som för företag med behov av att bli av med restvärme samt trädgårds- och fiskproducenter. Vi ser en stor potenti-al i att skala upp den svenska trädgårdspro-duktionen, samtidigt som denna pilotstudie ger ett rikt underlag för fortsatt forskning och utveckling, inte minst inom ramen för SSE-C.Projektets genomförandeSystemanalys – energi och lokalisering: Vid uppbyggandet av en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion är en långt sluten pro-duktionskedja önskvärd att uppnå. Ett sådant slutet system bör omfatta samverkande pro-duktionsställen där råvaror och restprodukter kan utnyttjas så effektivt som möjligt. Därför är det också viktigt att i det första steget ge-nomföra en noggrann undersökning av oli-ka energiflöden i både befintliga och tänkta system – i detta fall framförallt låggradig res-tvärme från storskalig massaindustri. I det in-ledande skedet av MDHAP-projektet skrev därför Ramböll ett ”PM Systemanalys Karls-hamn” (2013). Där diskuterades energimässi-ga förutsättningar (avgörande för hur mycket växthusproduktion som kan tillskapas) och landskapets förutsättningar (avgörande för växthusens lokalisering). En SWOT-analys Figur 1: Visionsbild från masterkursen Energy Landscapes & Master Planning, SLU Alnarp 2014 (Bratthäll, m.fl., 2014)Fakta från Partnerskap Alnarp och Tillväxt TrädgårdInfo nr 1Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2016togs även fram för tre alternativa scenarier av utbyggnad. Dessa scenarier baserades på Mörrums och/eller Karlshamns fjärrvärme-infrastruktur och på växthusproduktionens omfattning, samt primär anpassning till land-skapet (t.ex. topografi). Koldioxid är också en nödvändig resurs vid växthusodling, som kan erhållas som restprodukt från många storska-liga industrier.Landskapsanalys: Tydliga och effektiva metoder för landskapsanalys är av stor vikt för att på ett effektivt och långsiktigt sätt kunna integrera företagsutveckling med kommunal fysisk planering. Lokaliserings-strategierna i PM Systemanalys Karlshamn har därför fördjupats under projektets gång genom att framförallt använda det aktuella projektet som en fallstudie i masterkursen ”Energy Landscapes & Master Planning” på SLU Alnarp i samarbete med Ramböll. Analysmetoden har framgångsrikt applicer-ats i detta verkliga fall och utvecklats i bryt-punkten mellan forskning, undervisning och konsultverksamhet. Denna metod är anpassad till Europeiska landskapskonventionen (ELC) som säger att:• Landskapsfrågan bör hanteras strategiskt och holistiskt och ge en övergripande kunskap om landskapsutvecklingen och dess viktigaste karakteristika. • Arbeten om landskap bör vara sektorsö-verskridande, dvs. de ska inte skilja på na-tur och kultur.• De ska ta med alla landskap, inte bara valda utsnitt, som anses vara vackra eller speciella av olika anledningar.• Arbeten om landskap ska vidare ge kunskap om hur landskapet bidrar till den ekono-miska och sociala välfärden i ett område, vilket även innefattar dess identitetsska-pande funktion (COE, 2002)Studenterna arbetade i tre grupper på de grunder som lagts genom Rambölls PM Sys-temanalys Karlshamn. Tre nya scenarier togs fram, med olika omfattning på växthuspro-duktionen och olika lokaliseringsalternativ. Gemensamt var att alla grupper behandlade själva systemperspektivet i landskapsanalyser, innehållande landskapsstrukturer, infrastruk-tur, ekonomisk, social och ekologisk struktur, framtida planer för området samt restriktio-ner. Förslag togs fram utifrån dessa förutsätt-ningar, de olika aktörernas önskemål samt Karlshamns kommuns planer. Omsorg lades också kring utrymme för rekreation och fri-tidsaktiviteter i anslutning till produktionen. Det slutna produktionssystemet och krets-loppstanken kan i sig utgöra en attraktions-kraft för att locka både forskare, allmänhet, kommunala planerare och producenter. Stu-denternas förslag har konkretiserats genom visuellt material som vyer, diagram över or-sakssamband för befintliga och möjliga indu-striella symbioser, sektioner samt planer.Marknadsanalys: Att kombinera kommer-siell trädgårdsproduktion och växthusanlägg-ning med rekreation och fritidsaktiviteter är en utmaning. Växthusproduktion av grön-saker karakteriseras av allt större och färre företag som står för en allt större andel av produktionen (Jordbruksverket, 2014). Stora Figur 2: Beräkning av energi- och materialflöden. Exempel från masterkursen Energy Landscapes & Master Planning, SLU Alnarp 2014 (Bratthäll, m.fl., 2014).Fakta från Partnerskap Alnarp och Tillväxt TrädgårdInfo nr 1Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2016produktionsenheter är industribyggnader och har inte mycket gemensamt med trivselska-pande hobbyväxthus och vinterträdgårdar. Det finns dock exempel på företagare som lämnat odlingsspecialiseringen och diversifie-rat till besöksnäringen med ett brett sortiment av frukt och grönt i gårdsbutik kombinerat med caféverksamhet. De anläggningar som projektet behandlar är storskaliga, för att kun-na utnyttja energin från ett ännu mer stor-skaligt industrisystem. De värden som ligger i färska trädgårdsprodukter ska här samsas med de nackdelar, som den storskaliga bygg- och infrastrukturen oundvikligen medför.En utgångspunkt i projektet har varit till-gång till en plats, Karlshamns kommun, och framförallt en specifik resurs; energi. Energin är en viktig kostnadspost i växthus, men arbe-te utgör en större del av särkostnaderna. I en tidigare branschstudie (Tjärnemo m fl., 2010) konstateras att lönsamheten kan förklaras av flera faktorer, som t.ex. försäljningspris, skörd, arbete, bränsle och CO2. Just tomater är en produkt som karakteri-seras av stor import och en liten andel svensk produktion samt därmed också en hård prispress, men samtidigt finns det flera exem-pel på nyetableringar, ofta med argument som ökat intresse för svensk närodlad produktion. Den svenska produktionen motsvarar knappt 15 % av den totala konsumtionen och att öka marknadsandelen kräver nytänkande och en-treprenörskap. För att bedöma rimligheten i en ny an-läggning behövs en lokaliseringsmodell. Lo-kalisering av produktion kan förklaras med olika teorier, där närhet till marknad och till råvaror är central. Då en utgångspunkt har varit att man i etablering av växthus ska ut-nyttja platsens resurser blir rekommendatio-nen, enligt det resursbaserade synsättet (Bar-ney, 1991) att noga identifiera vilka resurser, kärnkompetenser och kapaciteter som ska utvecklas och hur det ska göras. Med sjunkande transportkostnader blir lo-kaliseringen allt mindre beroende av närhet till marknaden. Tillgång till insatsfaktorer-na blir mindre betydelsefullt än företagens innovationsförmåga och system av företag - kluster - bildas där kunskap finns. I Michael Porters diamantmodell analyseras konkur-renskraften hos kluster av företag som påver-kas av varandras framgång (Porter, 1990). Ett antal faktorer har identifierats som betydelse-fulla för konkurrenskraft: produktionsfakto-rer; företagens strategi, struktur och rivalitet; tillhörande näringsliv; efterfrågeförhållandena samt även politiken (staten) och slumpen.För växthusodlade produkter får den lokala omgivningen stor betydelse för företagens konkurrenskraft och personliga kontakter blir viktiga. Företagens konkurrensförmåga stärks av:• Lokala samarbeten• Högt utvecklad lokal efterfrågan • Rivalitet mellan lokala företag• Rörlighet• Lokala kunskapsflödenEn viktig fråga är hur det ökade utbudet ska tas upp av marknaden: om man ska ta andelar av importen, och inte av nuvarande närproduktion, eller öka konsumtionen. Så-dana marknadsåtgärder kräver en strategisk plan för målgrupp, marknadssegment, och en kombination av marknadsföringsinstrument som produktutveckling, sortval och märk-ning, val av försäljningskanal till kunden och plan för marknadskommunikation.Resultatfrån den ovan beskrivna systemanalysen gällande energiflöden presenteras i sin helhet i rapporten ”PM Systemanalys Karlshamn” (2013), som kan erhållas genom att kontakta författarna. Landskapsanalysen resulterade i tre olika scenarier för utbyggnad av växthus-produktionen inom Karlshamns kommun, där fokus har legat på omfattningen av pro-duktionen och olika lokaliseringsalternativ. Dessa förslag har konkretiserats genom visu-ellt material och kommer att användas inom den fortsatta fysiska planeringen inom kom-munen. Studentarbetena kan också erhållas genom att kontakta författarna. Gällande marknadsanalysen, så beskrivs de viktigaste aspekterna i detta faktablad. Karlshamns kommun har i anslutning till framtagande av ny översiktsplan – Karlshamn 2030 pekat ut ett större område runt Södra cell för framtida utveckling av växthusodling i både större och mindre skala. Vidare jobbar kommunen med en mer lokal intressenta-nalys samt kontakter med markägare, för att kunna omsätta översiktsplanens intentio-ner i detaljplaner och fortsatt utveckling. Vi kan också konstatera att den nuvarande ut-vecklingen, t.ex. inom ramen för SSE-C, är mycket positiv och att det redan sker mycket spännande saker ute i verkligheten. Behovet av fortsatt forskning, utveckling och under-visning inom området är dock stor, för att vi till fullo ska kunna tillgodogöra oss av den stora resurs som låggradig spillvärme utgör för t.ex. växthusproduktion.Koncept (MDHAP): Många kommuner i Sverige har goda för-utsättningar att arbeta pro-aktivt med un-derstödjande arbete för etablering av träd-gårdodling och fiskodling – inte minst om det finns tillgång på lokala industrier där det finns spillvatten av låg och medelhög temperatur samt behov av kylning av detta spillvatten. För att underlätta kommunernas arbete med dessa frågor har vi tagit fram ett första koncept, som i senare skede kommer att diskuteras vidare med t.ex. Boverket och andra svenska myndigheter.Steg 1 – inledande systemanalys kring energi- och landskapsmäs-siga förutsättningarDetta steg genomförs förslagsvis av lämp-lig energirådgivare eller konsultföretag med kompetens inom energisystem. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är:• Nuläget gällande energimängder, fjärr-värmeledningarnas kapacitet, mängd spillvärme etc. • Energikonceptet kring en effektivare an-vändning av spillvärmen, liksom scenarier för olika energimängder och dess mot-svarighet i ytbehov för växthusen.• Övergripande lokaliseringsstrategier och möjliga utbyggnadsområden, inklusive platser som bedöms som icke lämpliga på grund av hinder eller försvårande om-ständigheter i förhållande till storskalig växthusproduktion.• Landskapets förutsättningar beskrivs med hjälp av kartor, t.ex. landskapstyper och struktur, infrastruktur, det ekonomiska, ekologiska och sociala perspektivet, för-ändringstendenser samt miljökrav och restriktioner.• SWOT-analys för de olika scenarierna.Steg 2 – fördjupad landskaps- och systemanalysDetta steg genomförs förslagsvis av land-skapsarkitekt, fysisk planerare eller i samver-kan med universitet och högskolor.Här ingår framförallt fördjupade studier kring flöden av energi och material samt landskapsanalyser för att ta fram tydliga och utvecklingsbara koncept för kommunen. Stor vikt bör läggas på att tydliggöra visioner och konsekvenser genom visuellt material som vyer, diagram över orsakssamband för befint-liga och möjliga industriella symbioser, snitt, sektioner samt planer. Lämpliga aspekter att undersöka kan vara landskapsstrukturer, in-Fakta från Partnerskap Alnarp och Tillväxt TrädgårdInfo nr 1Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2016frastruktur, ekonomisk, social och ekologisk struktur, framtida planer för området samt restriktioner. De olika aktörernas (industri och kommun) intressen bör utgöra en vik-tig utgångspunkt, liksom en god kommuni-kation parterna emellan. Ytterligare aspekter, som t.ex. rekreations- och fritidsaktiviteter, tätorternas framtida utveckling, infrastruktu-rutveckling etc. är också viktiga att ta fasta på för att materialet ska kunna vara användbart i kommunernas fysiska planering.Steg 3 – marknadsanalysDetta steg genomförs förslagsvis av lämplig ekonomirådgivare, konsultföretag med kom-petens inom hortikulturell ekonomi eller i samverkan med universitet och högskolor. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är:• Tillgång till en lämplig plats och en lämplig industri med överskott av låggra-dig värme.• Lokaliseringsmodell (närhet till marknad och råvaror).• Vilka resurser, kärnkompetenser och ka-paciteter som ska utvecklas och hur det ska göras.• Förstärkning av företagens konkurrens- förmåga genom lokala samar beten, utvecklad lokal efterfrå-gan, positiv rivalitet, ökad rörlighet och förbättrade lokala kunskapsflöden.• Faktorer av betydelse för konkurrenskraft, som t.ex: produktionsfaktorer; företagens strategi, struktur och rivalitet; tillhörande näringsliv; efterfrågeförhållanden.• Målgrupp, marknadssegment, och en kombination av marknadsföringsinstru-ment som produktutveckling, sortval och märkning, val av försäljningskanal till kunden samt marknadskommunikation.Steg 4 – fysisk planeringDet avslutande steget utgörs av att kommu-nen inarbetar förslag och koncept i sin lö-pande planeringsverksamhet. Områden för storskalig hortikulturell och akvatisk produk-tion pekas ut i översiktsplan eller fördjupning av översiktsplan. Kontakter etableras samti-digt gentemot intressenter och markägare, för att till slut landa i detaljplaner och fortsatta utvecklingsförslag för orten. Fördelen med att arbeta på detta sätt är att kommunen får ett mer samlat och strategiskt grepp över hel-hetsbild och utvecklingsscenarier än vad man hade kunnat erhålla genom ett mer traditio-nellt sektorstänkande där respektive aktörer fokuserar på sina enskilda intresseområden.ReferenserBarney, J. (1991). Firm resources and sustai-ned competitive advantage. Journal of Ma-nagement. Vol. 17. No. 1:99-120.Bratthäll, D., Carlsson L., Hedlund J. & Petra-ki, M. (2014). Agrovision – systems thin-king with agroecology. Studentarbete från kursen Energy Landscapes & Master Plan-ning, SLU Alnarp.Christensen, I. & Larsson, G. (2010). Ener-gianvändningen i Trädgårdsnäringen, Grön kompetens AB, avsnitt ur Energikartlägg-ning av de areella näringarna, Jordbruks-verket Jo 2009/1596, Rapport 2010:16Christiansson, S. (2012). Potentialen för spill-vattenuppvärmda växthus i Sverige ur ett hållbarhetsperspektiv, TRITA-CHB Rap-port 2012:84.COE (2002). (Council of Europe), Den europeiska landskapskonventionen  (www.coe), 2015-12-07.Jordbruksverket (2014). Trädgårdsundersök-ningen 2013. Statistiska meddelanden JO 28 SM 1401. Karlshamns kommun (2015). Översiktsplan för Karlshamns kommun, Utvecklingsstra-tegier (www.karlshamn.se), 2015-12-07.Porter, M.E. (1990). The competitive advan-tage of nations. Harvard Business Review, March-April, ss. 71-91. Ramböll (2013). PM Systemanalys Karls-hamn.Svenskt Vattenbruk (2016). Jordbruksverkets webbplats för Sveriges vattenbruksföreta-gare (www.svensktvattenbruk.se), 2016-01-25.Tjärnemo, H., Rydenheim, L., Larsson, G., Ekelund, L. (2010). Tomater och gurkor - branschen och företagen. Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsyko-logi, SLU, LTJ-rapport 2010:2 Alnarp-	 Faktabladet	är	utarbetat	inom	LTV-fakultetens	institution	för	landskapsarkitektur,	planering	och	förvaltning	(www.slu.se/sv/institutioner/land	 		 skapsarkitektur-planering-forvaltning)-	 Projektet	är	finansierat	av	Partnerskap	Alnarp	(http://partnerskapalnarp.slu.se),	Tillväxt	Trädgård	(www.tillvaxttradgard.se),	FUSE	(www.slu.se/fuse),			 Ramböll	(www.ramboll.se/)	och	Karlshamns	kommun	(www.karlshamn.se)	-	 Projektansvarig/författare:	Anders	Larsson,SLU	Alnarp,	Institutionen	för	landskapsarkitektur,	planering	och	förvaltning.-	 Övrig	publicering	inom	projektet	http://epsilon.slu.seLokalisering Styrkor Svagheter Möjligheter Hot 7 (B1/B2, I4, G2) 6 ha Kopplingen till Elleholms toma-ter skapar en lägre etableringskostnad då delar av nödvändig infrastruktur redan finns. Marken brukas idag som jord-bruksmark Kan bli svårt för ytterligare exploatörer att etablera då tomten blir kopplad till Elleholms tomater. Skapa en stor och samlad växthusanläggning Södra Cells mark, intresse-rade av att etablera växthus-anläggning på marken. Mörrumsåns kant riskerar att bli igenbygd Utblickar mot ån minskar Strandskydd Bevarandeplan odling Riksintressen: kulturminnes-vård, natur, 4 kap 2, friluftsliv Se upp för igenbyggning av rekreativa stråk längs med Mörrumsån Figur 3: Exempel på SWOT-analys (Ramböll, 2013).

Marknadsdriven Detaljplanerlagd Hortikulturell och Akvatisk Produktion (MDHAP)

https://pub.epsilon.slu.se/13113/1/larsson_et_al_160225.pdf

Marknadsdriven Detaljplanerlagd Hortikulturell och Akvatisk Produktion (MDHAP)

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive