Nordström Källström, Helena

Epsilon Open Archive

HELENA NORDSTRÖM KÄLLSTRÖM• Jordbrukets uthållighet diskuteras oftast i ekonomiska eller ekolo-giska termer, men det finns också sociala aspekter. Det måstefinnas lantbrukare som trivs och stannar kvar i yrket.• Djupintervjuer med lantbrukare i glesbygd pekar på två omstän-digheter som ses som allvarliga – ensamhet och utsatthet. Familje-liv och umgänge försvåras när grannar och kollegor blir färre ochfärre. Många känner också att de har allt mindre att säga till om isamröre med myndigheter och organisationer.• Varje människa behöver bli erkänd som individ, som medborgareoch som yrkesmänniska. Ökad samverkan mellan lantbrukare ochen förändrad rådgivarroll kan ge det yrkesmässiga erkännandet.FAKTA JordbrukSammanfattar aktuell forskning  •  Nr 15, 2003Inget uthålligt lantbrukutan bönder som trivsfoto: helena nordström källströmNedlagd affäri svensk glesbygd.Lantbrukets förutsättningar änd-ras i och med en allt snabbaresamhällsutveckling. Många lant-brukare lägger idag ned sin verksamheteller gör genomgripande förändringar iproduktionen. Lantbrukare har förloratgamla kontaktnät och fått nya istället.De har också fått möta massmedialmisstänksamhet och betalningsoviljafrån konsumenter. Samtidigt ändras reg-ler och stödsystem kontinuerligt ochbåde allmänhet och politiker premieraridag naturvård framför livsmedelspro-duktion. Nedan en del av den verklighetsom kännetecknar svenskt jordbruk idag.• Många lantbruk läggs ned. År 2002fanns det bara 71 000 lantbruks-företag kvar. Mjölkproducenternaminskar mest.• Svenska lantbrukares medianålderär 50–54 år.• 67 procent av dem som arbetar ijordbruket är män.• Lantbruksföretagen blir större. Dettainnebär bland annat en högre gradav specialisering, en krympande lant-brukarkår och ofta en större arbets-börda för de aktiva lantbrukarna.• Lantbruket har de senaste åren upp-levt stora omvärldsförändringar medinförandet av EU:s regelverk och englobalisering av marknaden för jord-bruksprodukter.Mycket av det som skett skulle kunnakarakteriseras som förändringar i lant-brukets sociala situation. Men vad kän-netecknar en bondes sociala villkoridag? Och hur får vi en ”hållbar ut-veckling” av lantbruket ur ett socialtperspektiv? Dessa frågor är utgångs-punkten för mitt doktorandprojekt, somär en del av Mat 21-programmmet.Hållbart jordbruk– hållbara jordbrukareNär man diskuterar hållbar utvecklingbrukar man använda sig av ekologiska,ekonomiska och sociala aspekter för atttäcka in begreppet hållbarhet. När detgäller svenskt jordbruk har man framtill idag fokuserat på de ekologiska ochekonomiska aspekterna. Men en håll-bar utveckling av jordbruket förutsät-ter att det finns lantbrukare som stannarkvar i yrket, och att dessa trivs och hargod hälsa. Den sociala dimensionen ärcentral.Lantbrukare strävar efter ett gott liv,som alla människor. Detta får konse-kvenser för hur företagen sköts ochvilka beslut som fattas, eftersom attdriva ett lantbruk är ett sätt att leva. Attvara lantbrukare är en livsform därföretaget, hushållet, familjen och friti-den hänger ihop. Detta gör lantbruketmycket mångformigt. Personliga för-utsättningar och privata intressen harstor betydelse för hur man organiserarsitt företag och vad man vill satsa på.Förutom att vara en ekonomisk ochteknisk verksamhet är lantbruket ocksåen social aktivitet. Förändringar i lant-brukets sociala förutsättningar kan fåstora konsekvenser för lantbruket somsådant.Intervjuer medglesbygdsbönderDen första delen av mitt doktorsarbete,och grunden för den fortsatta analysen,är intervjuer som jag har gjort med 30lantbrukare i Norrlands inland och iGötalands skogsbygder. Där man läggerned. Jag har gjort djupintervjuer, vilketinnebär att jag har pratat med lantbru-karna under ganska lång tid och medmycket öppna frågor. På detta sätt harjag kunnat diskutera saker och företeel-ser som jag själv inte kunde tänka utinför intervjun. Bygderna valdes ut föratt de representerar olika sorters ned-läggningshotade bygder i Sverige. Dettagav mig en möjlighet att studera hurlantbrukets villkor kan se ut idag. Dis-kussionen bygger också på en litteratur-studie över vad som innefattas i densociala dimensionen av hållbart lant-bruk.Jag ville studera hur lantbrukare serpå sitt arbete och sin livssituation ochdärigenom hur förutsättningarna förKalle har en gård i Norrlands inland, där finns en gammallagård och 10 kor. Under ca ett halvår för några år sedanbråkade han med mejeriet (som äger tanken) eftersom hanhela tiden fick avdrag på mjölkpriset för bakterier imjölkleveransen. Kalle trodde att det berodde på tanken,men mejerimannen sa att det var omöjligt: ”Det beror pådig själv och din omoderna lagård”. De hade en långdiskussion om detta, flera månader, men ingenting händeoch de kom inte överens. Kalles mjölkleveranser fortsatteatt bli underkända.Situationen blev så infekterad att mejerigubben förbjödtankserviceföretaget att åka ut och titta på Kalles mjölk-tank. Kalle försökte till och med få veterinären att åka utoch göra en bakterieanalys på alla djuren, men det skulleblivit för dyrt. Kalle blev orolig och deprimerad och ficksömnsvårigheter. Han började till och med bråka med sinabarn och sin fru. En dag sa Kalle till sin fru att får jag ettnedslag till så skjuter jag korna (han börjar gråta, när hanberättar detta).När mejerimannen var på semester lyckades Kalle fåtankservice att titta på hans mjölktank och felet var dethan trott hela tiden (kompressorn hade blivit sliten så attventilerna hängde sig). Mejeriet blev tvungna att byta uttanken. När Kalle ringde och berättade om händelsen förmejerimannen efter semestern, så sa mejerimannen ”Jaså,men det är ändå tur att sådant barahänder vartannat år”Detta illustrerar hurbonden och hans lilla sårbaraföretag, som är så viktigt förhans liv kan komma i en konfliktmed en institution och entjänsteman för vilkenbonden bara är ett namnpå ett papper och somkan gå hem på kvällen tillett helt annat liv.Kalles mjölktank och en djup depressionBERÄTTELSE 1ett livskraftigt jordbruk i nedläggnings-hotade bygder kan se ut. Glesbygdenstuderades för att de sociala frågornadrivs till sin spets på dessa ställen. Mångaproblem uppstår samtidigt. Resultatenär dock på många sätt generella och kantillämpas på många lantbrukare i störreeller mindre omfattning. De flesta upp-lever något av de problem som jag harfunnit. I samtalen framkommer särskilttvå sociala omständigheter som kangöra det svårt att vara lantbrukare:• Ensamhet förekommer i flera for-mer. Dels kan det vara svårt att bildafamilj eller att få familjelivet att fung-era i området där man bor, dels kandet ha blivit så få lantbrukare ochandra landsbygdsbor att man intelängre har något reellt umgänge.• Utsatthet är något som många upp-lever i samröre med olika myndig-heter och andra organisationer. Dettaupplevs som något som inte harfunnits i samma utsträckning tidi-gare. Man känner sig maktlös ochfrustrerad, när man inte har någonmöjlighet att påverka beslut som istor utsträckning rör ens egen verk-samhet och livssituation.Dessa brister upplevs av många lant-brukare som allvarliga. När man intehar den livskvalitet som man eftersträ-var vidtar man åtgärder för att förbättrasin situation. Det kan innebära att lant-brukaren ändrar produktionsinriktning,lägger ned verksamheten eller flyttarfrån landsbygden. I rutorna nederst pådetta uppslag återger jag två berättelsersom illustrerar problem med ensamhetoch utsatthet. Lantbrukarnas namn ärfingerade.Social hållbarhet ocherkännandeUtgångspunkten för mig är att densociala aspekten på hållbar utvecklingmåste ses som viktig för sin egen skull.Man kan alltså inte se det instrumentellt,dvs. att den sociala aspekten bara är ettmedel för att åstadkomma hållbara eko-nomiska och ekologiska system. Vidareär hållbar utveckling en kvalitet somuppstår i mötet mellan de ekologiskaoch sociala systemen. Denna kvalitetgår inte alltid att definiera och denvarierar med sammanhang och tid. So-ciala förutsättningar för en hållbar ut-veckling av jordbruket skulle exempel-vis kunna vara att lantbrukaren hargoda arbetsförhållanden och ett socialtumgänge, känner tillfredsställelse medsina arbetsuppgifter, har någon att dis-kutera sitt arbete och dela ansvar förbeslut med, känner tillförsikt med fram-tidsutsikterna, upplever erkännande frånnärstående och från samhället samt atthan eller hon slipper bundenhet, stressoch otrygghet.En viktig aspekt av den sociala di-mensionen av hållbart jordbruk är att fåerkännande. Varje människa behöverbli erkänd som individ, som samhälls-medborgare och som yrkesmänniska.Detta är en av grunderna för vår exis-tens. Många lantbrukare saknar dockerkännande på en eller flera av dessanivåer. En lantbrukares ensamhet kanberöva honom erkännande på den förstanivån, i den privata sfären. Om lantbru-karen upplever sig ofördelaktigt be-handlad i förhållande till resten av sam-hället så upplever han icke-erkännandepå den andra nivån. Han kan ocksåuppleva att han saknar uppskattningfrån samhället för sina jordbrukspro-dukter och lantbrukets livsstil och upp-lever därmed icke-erkännande på dentredje nivån.I figur 1 beskriver jag de kompo-nenter som tillsammans står för densociala dimensionen av hållbar utveck-ling av det svenska jordbruket. Socialaaspekter av hållbar utveckling i lant-bruket måste inbegripa alla delar av detsystem som omger en lantbrukare.Modellen är tänkt att ge en djupareförståelse för de förutsättningar i lant-bruket som upplevs bidra till en socialthållbar utveckling, utifrån lantbruka-rens perspektiv.Håkan är 50 år och har två tonårsdöttrar. Dessabor med sin mor som flyttade iväg när föräld-rarna separerade för 10 år sedan. Håkan harungefär 30 kor och måste jobba jämt. Han hararbete för 10–12 timmar om dagen, men intetillräcklig lönsamhet för att anställa någon.Håkan har heller ingen skog kvar på fastighetenefter att han renoverade lagården för några årsedan och var tvungen att slutavverka sitt skogs-bestånd för att betala räkningarna. Han tror attden nödvändiga renoveringen av hans gamlaföräldrahem, där han bor, skulle kosta merän vad hela fastigheten är värd, så detvågar han inte börja med. Håkan umgåsinte regelbundet med någon i byn. Närhans döttrar kommer och hälsar på, någonhelg då och då, har han inte råd att haavbytare, så de hinner knappt träffas. Döttrarnatycker inte om att vara i lagården.Håkan tycker om att dansa och varaute och träffa folk. Han buggar och hargått en instruktörskurs för att blidansledare. Men han tycker inte atthan har råd att åka till stan och dansaen gång i veckan, som han skulle vilja.Och inte kan han åka dit och gå på pubenoch ta en öl, för vem skulle sedan körahem och se till att han kom upp ochmjölkade dagen efter. Det är sju mil tillstan och det blir för dyrt att åka dit förnöjes skull eftersom han måste åka andratider för inköp och andra ärenden. Hansäger att det går bra att leva på en gård inågra år, tills frun lämnar en. Man har detbättre förspänt med familj, det går inte attbo så här långt från stan annars.Håkans ensamhet och om att inte få dansaBERÄTTELSE 2Britta Fagerberg, SLU, inst. f. biometri & teknik, Box 7032, 750 07 UPPSALADavid Stephansson, SLU Informationsavdelningen,Box 7077, 750 07 UPPSALA.  Telefon: 018-67 14 92.  Telefax: 018-67 35 20.E-post: David.Stephansson@adm.slu.sewww.slu.se/forskning/fakta/SLU Publikationstjänst, Box 7075, 750 07 UPPSALATelefon: 018-67 11 00.  Telefax: 018-67 35 00.  E-post: Publikationstjanst@slu.se320 kronor + momsElanders Tofters AB, 2004ISSN 1403-1744  © SLUAnsvarig utgivare:Redaktör:Internet:Prenumeration och lösnummer:Prenumerationspris:Tryck:Vi behöver nöjda, friska bönderOm nu lantbrukares sociala villkor ärotillfredsställande, vad kan vi då göra åtdet? Ett exempel på hur lantbrukarnassituation kan utvecklas i en socialt håll-bar riktning kan vara att de blir merdelaktiga i beslut som rör den egnaverksamheten. Kanske kan t.ex. lokalalivsmedelssystem eller ökad diversifie-ring av jordbruket bidra till förbättradesociala villkor ur den aspekten. Densociala dimensionen är viktig i sig. Menden är också viktig när man vill åstad-komma en hållbar ekonomisk och eko-logisk utveckling av jordbruket. Utannöjda och friska bönder kommer mani slutändan inte att ha något jordbrukatt utveckla i hållbar riktning.Ny roll för rådgivningenRådgivarens traditionella roll har varitatt sprida ny kunskap till lantbrukarna,men det kommer att bli mer och merviktigt att uppmärksamma andra vik-tiga funktioner i rådgivningen. Råd-givaren kan skapa möjligheter till mö-ten och samverkan och rådgivaren ärockså en av dem som kan ge lantbruka-ren det yrkesmässiga erkännande han ärberoende av. Som motkraft till negativamediabilder och ekonomiska ned-skärningar.Projektet fortsätterJag kommer att gå vidare med att stu-dera effekter av samverkansprojekt påde sociala förutsättningarna i svensktjordbruk. Och även hur samverkans-projekt bör utformas för att ge önsk-värd social nytta. Detta kommer attstuderas genom intervjuer och delta-gande observation under 2004.figur 1. | Komponenter i den sociala dimensionen av hållbar utveckling av svenskt jordbruk. Lantbrukares delaktighet i beslutkan förbättra relationen med samhället och samverkan kan förbättra relationen med lokalsamhället.är ett tvärvetenskapligt forskningspro-gram. Målet är att ta fram ett veten-skapligt underlag som kan bidra till attden svenska jordbruksbaserade livs-medelsproduktionen uppfyller krav pålångsiktig hållbarhet, med god djurom-sorg och långt driven miljöanpassning.(Se även www-mat21.slu.se)Forskningen bedrivs i huvudsak vid SLU,men även vid universiteten i Uppsala,Göteborg, Lund och Umeå. Program-met finansieras av den miljöstrategiskaforskningsstiftelsen MISTRA.ningar för livskraftigt lantbruk i tre nedlägg-ningsdrabbade områden i Sverige. Jordbruks-verkets rapportserie 2002:10. SJV, Jönköping.FörfattareAgronom Helena Nordström Källström är doktorandvid SLU:s institution för landskapsplanering – Ultuna,Box 7012, 750 07 Uppsala. Tel: 018-67 20 16.Helena.Nordstrom@lpul.slu.seÄmnesordUthålligt jordbruk, social situation, en-samhet, utsatthet, erkännandeLäs merNordström Källström, H. 2002. Att vara lant-brukare eller inte: En studie av förutsätt-Delaktighet i beslutsom rör den egnaverksamhetenLokalsamhället/LivsvärldenGrannar, vänner, familj och kollegorNaturresursernaSamhället/Abstrakt systemTjänstemän och experter, men också normer,språkbruk, media och konsumenterSamverkanLantbrukarenillustration: hasse ljungdahl

Inget uthålligt lantbruk utan bönder som trivs

http://pub.epsilon.slu.se/13419/11/kallstrom_h_160616.pdf

Inget uthålligt lantbruk utan bönder som trivs

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive