Studiens syfte är att:
Synliggöra två kommuners lärmiljöer för elever inom autismspektrat (AST) utan utvecklingsstörning efter lagförändringen 2011 med fokus på elevernas förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.
Studien utgår från följande frågeställningar:
o Vilka organisatoriska lärmiljöer har utarbetats för målgruppen, elever med autism utan utvecklingsstörning?
o Vilka möjligheter till delaktighet, kommunikation och lärande erbjuds eleverna?
o Hur grundar kommunerna sina “organisatoriska” val av lärmiljöns utformning för studiens målgrupp?
Forskningsansats och metod
Studien har en mikroetnografisk ansats. Den etnografiska forskningsansatsen ger studien redskap att försöka förstå, beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer i det dagliga arbetet (Nordevall, Möllås & Ahlberg, 2011) . Etnografisk forskning betyder i praktiken, beskrivningar av individer och dess aktiviteter för att försöka förstå utifrån sammanhanget (Aspers, 2013).
I studie används två olika metoder i insamlandet av data, vilket inom etnografisk forskning benämns triangulering. Metoder som använts är observation och intervju, vilka ger förutsättningar att få insyn i lärandemiljöns påverkan på elevers förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande. Metoden observation ger en gemensam grund/erfarenhetsbas som analyseras och ger underlag till utformandet av frågeställningar till intervju/samtal med personal och skolledare (Fangen, 2005).
Resultat
Studien visar att alla elever är rumsligt- socialt- och didaktiskt inkluderade utifrån sina förutsättningar. Resultatet beskriver hur man på skol-, grupp- och individnivå måste arbeta utifrån ett helhetsperspektiv i en strävan efter “en skola för alla”. Genom ett nära lärarskap ökar förståelsen för individen så att lärmiljön kan anpassas. Resultatet visar kommunens bristande ledningsförmåga att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv, där samverkan mellan nivåerna kan öka förutsättningarna för inkludering
