Syftet med uppsatsen är att komma fram till hur och varför urbana miljöer fungerar med
avseende på mänsklig aktivitet och vilka element som krävs för att en plats ska uppfattas
som aktiv. För att göra det valde vi en plats med lite mänsklig aktivitet, Vardagsrummet i
Uppsala, för att se vad som fungerade och saknades där. Med social hållbarhet som utgångspunkt
ville vi ta reda på vad som kan bidra till mänsklig aktivitet i urbana miljöer
och även faktorer som är avgörande för hur mycket en plats används och upplevs. En
teoristudie gjordes och på platsen genomfördes platsobservation och ELA-observation för
att studera hur Vardagsrummet fungerade med avseende på den mänskliga aktiviteten.
Vidare gjordes intervjuer med utvalda huvudaktörer för gestaltningen av rummet. Jan
Gehls 12 kvalitetskriterier för aktiva stadsrum användes som en avprickningslista över
vilka faktorer som finns och saknas Vardagsrummet. Vidare gjordes skisser på tillägg till
den befintliga gestaltningen på platsen som vi ansåg skulle kunna höja den mänskliga
aktiviteten. Vårt resultat visar att det är en kombination av faktorer som gör att Vardagsrummet
upplevs som tomt. Att platsen är en passage men har många bänkar som inte
används förstärker känslan av att det är få som använder platsen. Slutligen diskuterades
de avgörande faktorerna vid gestaltning av en urban miljö för att människor ska använda
platsen. Dessa faktorer är var platsen ligger i förhållande till andra funktioner och stråk,
attraktioner utöver platsens utformning som verksamhet i bottenvåningarna samt om platsen
skapar ett bestående intryck hos sina besökare.The purpose of this thesis is to identify how and why urban spaces function in relation to
human activity and which elements are essential in creating an environment we experience
as active. To accomplish this, we studied a place with little human activity, Vardagsrummet
in Uppsala, to detect what worked and what was missing there. Taking social
sustainability as a starting point, we wanted to find out what may contribute to human
activity in urban environments and also which factors are crucial to how much space is
used and how it is perceived. Theoretical research, a site observation and an ELAobservation
was done to investigate how Vardagsrummet functions in terms of human
activity. Furthermore, we interviewed operators responsible for the design of Vardagsrummet.
Jan Gehl’s 12 quality criteria on active urban spaces were used as a checklist of
existing factors and factors that are missing in Vardagsrummet. Futhermore, we made
basic sketches to show additions to the current design in Vardagsrummet which we
thought could enhance the human activity there. Based on our results we could determine
that there is a combination of factors that contribute to why Vardagsrummet is perceived
as empty. The fact that the site is a passage but has many unused benches reinforces the
impression that there are few who use the space. Finally, we discussed the key factors in
designing an urban environment to encourage human activity. These factors include
where the site is located in relation to other functions and routes, attractions in addition to
the design of the site such as the ground floor activities and that the site itself creates a lasting impression on its visitors
