von Schoultz, Gösta

National Library of Finland DSpace Services

Djurskyddochnationalekonomi.N:»3.Gösta von SchoultzAktiebolaget~Finlandß djurskydd och djurwärd's" förlagWasa.Plts 25 penni.1W cxpl. 20 malt.V!1383 8llmu!!8liMlMtul'll!(tlLklll3l!.Telegrafadress: , •»«« Telefonnummer:Snhnwrht WaSC Direktionen 230.Bptn et v . Expeditionen 25.Spinneri, Väfveri, Färgeri.Tillvärkar såväl enkelt som dubbelt oblekt,blekt och färgadt Bomullsgarn samt Fiska-regarn och Strumpgarn; oblekta, blekta, fär-gade och brokiga Våfnader såsom Printers,Domestic, Tvill, Shirting, Lakanlärft, Lh-stre, Skjorttyg, Canava, Smörduk,Klädnings-och Förklädestyg.Fabrikens specialiteterGardiner, Markistyg, Presen-nings- o. Flaggduk,Fyllnings och Villi-Flannelet,bvita och brokiga.i olika mönstor.Segelduk,garn,Strömmin gsskötar,Abbor-, Mört- ocliimprägnerad, absolutskyddad mot mögel. Mniknåt.Mo!lBt6s'.Äkta färger.Försäljningslokaler i Wasa, Helsingforsoch Gamlakarleby. Kommissionsionlagerhos Herr E. Nylund i Abo och Herr OttoRodén i Gamlakarleby.Fabrikaterna erhållas dessutom hos deflesta köpmän i städerna och på landet.N:o 3.Djurskudd ocljnationalekonomiGösta non Schoultz.*'5Aktiebolaget ~FinlandZ djurflydd och förlagWasa.Pris 25 penni.Nitolllista»,Wasa Nyheters tryckeri,1899en stora allmänheten torde i regel uppfattadjurskydds arbetet säsom warande endast och alle-nast ett motarbetande af djurplågeri, ware sigupplysningswis eller genom att beifra brott idetta afseende.Det är wisserligen sannt, att wi djurwän-ner, drifna till denna wärksamhtt af medömkanför de wärnlösas,,outsägliga" lidanden, i förstarummet söka direkt arbeta för förbättrandet afderas nu fä ofta sorgliga tillwaro, men detta ar-bete, hwilket gifwer oss en widfträckt kännedomom wara husdjurs behof, öppnar pä samma gängwära blickar för den materiella winft ett humantbehandlingssätt af dem medför och ' däraf följeräfwen, att wi, dä wi drifwa propaganda för wärfak, säsom tungt wägande stal anföra, hwad wii detta fall erfarit.Om wi således a ena sidan kämpa för ettideelt mal, uttryckt i orden ~rättwisa för alla",m ideel kamp, soin owilkorligen bidrager att inågon män förädla massan af folket, att minskaråheten och hjärtlösheten — egenskaper af hwilkaingalunda endast djuren fä lida — sä kommawi äfwen a andra sidan genom de mångfaldigarad i affeende a husdjurens wärd och skötsel wigifwa och hwilka, om än i första rummet afseddaatt lindra och förhindra lidande, pä samma gängwanligtwis medföra ägaren nytta, att, om än iringa grad, wara behjälpliga wid höjandet afwärt lands ekonomiska resurser. Detta medwe-tande borde wara en sporre för alla, att wärksamtunderstödja oss.I wara sträfwanden hafwa wi icke allenastatt kämpa emot hjärtlöshet och tanklöshet hosden djurägande allmänheten, utan mötas wi oftaaf inrotade owanor och fördomar, hwilka i högstagrad förswära watt arbete. Det är en af dessafördomar jag will taga till tals och söka bewisa,att om densamma kunde häfwas, en oändligmängd lidande skulle skaffas ur werlden, pä sammagäng en stor ekonomisk winst skulle tillföras wärtland, fälunda stödjande mitt tidigare gjorda utta-lande om flersidigheten af wär wärksamhet.Det mest beklaganswärda af alla de djur,hwilka wi draga nytta af, är hästen. Detta ädladjur gör oss med erempellöst tålamod de störstatjenster, för att som tack därför, ju mera den al-dras, ju mera dens krafter aftaga, blifwa härdareoch härdare behandlad, för att slutligen brutenaf sjukdom, öfweransträngning och fwält, kanskedö under piskrapp!Sä länge hästen är ung och stark, blir den,beroende af dens kapitalwärde, stött och skonad,ja ofta nog bortklemad. Men som sagdt, ju äldreden blir, ju mindre arbetsduglig, ju mera denskulle behöfwa skötsel och mild behandling, destosämre fodras den, desto mera misshandlas den ochtwingas till härdare arbete. Intet djur blir säständligt behandladt som denna wär trogna tje-nare, utav hwars hjelp wi icke skulle kunna redaoss! Hade ej en wis Försyn, som förutfäg densöde, lemnat den utan förmäga att hörbart beklagasig, fa fkulle »vara gator och torg, wära lands-wägar och wär landsbyggd skälla af dens werop!Se en gäng noga pä det magra stelbentaofta med sär betäckta djur, du möter, dragandeett tungt lass, där det staplande ined sänkt hus-wud och slocknad blick skrider fram. Det ansträn-ger sig till det yttersta, musklerna darra, kropfteuskälstver! I stället för att med ett orduppmuntra den, istället för att da och dä lataden hwila sig, har den hårdhjärtade körswännenpisten att oafbrutet hwina kring dens öron, be-mödande sig att träffa djurets ömmaste delar.Och wc stackarn, om, dm stuper af trötthet!Dä först wet den, att den ännn lefwer! Sparkaroch hugg hagla öfwer den utmerglade kroppen,tills den äter reser sig för att fortsätta sintunga gäng.Stackars, stackars djur! Frysande, hung-rande, utpinad af otaliga plägor, piskad och skym-fad, utan hwila för din utmattade kropp, mästedu täligt lida detta är efter är för att små-ningom dö! Hwilken lön för din trohet, dittarbete, ditt tålamod, för alla dina oss gjordaowärderliga tjenster! ~ ,Hivad hjelpa alla de ansträngningar landetsdjurskyddsföreningar göra för att mildra denslott! Ett tiotal, lät sä wara ett hundratal,förlösas genom föreningarnas inköp, men fler-talet, tusende och äter tusende, utstä allt detelände jag nyss skildrade!Lagen är oftast maktlös gentemot egennyt-tan, som till det yttersta will draga rewenu afdet kapital, som blifwit nedlagdt i hästen. Fin-nes det dä intet medel att hjelpa den?Ett medel sinnes, en utwäg hafwa wi, hwari-genom hästens tunga lott kan lindras, men föratt pä denna wäg kunna nä wärt mal, måstewi kämpa mot en inrotad fördom:mot hästkött fäsom näringsmedel. Öf-werwinnes denna, dä är segern wär, rättwisanåterställd och millioner mark, hwilka nu nedgräf-was, besparade wärt land.wi därhän, att hästen blifwer ettslaktdjur, sä skola de nyss näinda sorgliga hästty-perna förfwinna, ty häftägaren skall dä icke merafinna det öfwerensstämmande med sin fördel, attsedan hästens arbetsförmåga gatt ned till en wissgrad, yttermera begagna den, sä att den slutligenutnyttjad störtar eller mäste klubbas, utan hanstall i god tid sälja den ät en hästslaktare.Mången af de ärade läfarene torde inwända :hwem will äta det fega köttet af en utfaren häst?Men jag frägar: är dä köttet af de gamla koroch tjurar wi med god aptit förtära, mört?Dessutom, om wi skulle komma sä längt, att konsum-tion af hästkött blefwe allmän, sä skulle icke~utfarna" hästar finnas.Hästägaren skulle snart se, att han ge-nom att sälja en wid nägot sä när godt hullwarande dragare, finge ett högre pris, änom den wore öfwerärig och utnyttjad. Denekonomiska »vinsten af att sälja en häst till enslagtare är lätt kalkylerad. I medelwikt gifweren häst 200 kilo kött. Skulle slaktarn nu äfwenendast betala 50 pmi per kilo sä finge säljarn100 mk tillbaka pä sitt i tiden utlagda kapital, hu-den oräknad.Nägot som i hög grad, om det endast blif-wer allmänt bekannt, borde bidraga till, att häst-kött blefwe en allmän konsumtions-artikel, ärdess stora näringswärde, betydligt större än mot-swarandc wärde hos kött af andra djur.Hästkött innehåller 74,50«/« watten och25,50 °/a fasta beståndsdelar, Nötkött: 76,00°/,watten och 24"/,. fasta beståndsdelar, talfkött78,85 °/o watten 21,i5 "/„ fasta beståndsdelar. Ihästkött finnes 22,20 "/<, ägghwiteämnen (muskel-bildande kwäfweföreningar); nötkött äter 21,96 "/,.Ur hästköttets fasta beståndsdelar har manerhållit ända till 15 ",/, kwäfwe, ur nötkött endast13,50 "/«.* Bouillon af hästkött är synnerligennärande. Den innehåller dubbelt mera löstakwäfwchaltiga beståndsdelar än soppa kokad pälika stor mängd nötkött.Siffrorna äro tagna ur H. Beringers ~Pferdesteifch als Nahrungsmittel".En wärdefull egenflap hos hastköttet Hr,att det häller sig mycket längre än nötkött,säwäl i rätt som kokt tillstånd.Men framför alla dessa goda egenskapermäste jag framhålla, att hästköttet är det friskastekött, som kan bjudas. Trikiner, eller liknande otygförekomina aldrig i detsamma, tuberkulos ytterstsällan. Dä det kan wara af intresse, will jaganföra nägra uppgifter tagna nr Berliner Ma-gistratens förwaltningsberättelse för är 1890—91.Där omnämnas, att under sagda period slaktats174,593 stycken nötkreatur, af dessa woro 14,793eller c. 12 "/„ behäftade med tuberkulos. I cen-tral hästslakteriet fläktades nnder samma tid 8,471hästar, af hwilka ingen war tuberkulos.Enligt den officiela statistiken blefwo i helaPreussen, under nyss nämda tid, i 183 offentligaslakthus 483,721 nötkreatur nedslaktade. Af dessabefunnos 30,118, eller 1 pä Itt, wara tuberkel-befmittad. I 431 hästslakterier blefwo 53,281hästar dödade, af desfa woro 40 tuberkulösa,således 1 pä 1332.Dä jag mäste antaga, att förhållandena hosofs aronagot sä när liknande, bekräftas härige-nom mitt påstående, att hästkött är det sundastekött wi kunna förtära.Don ekonomiska förlust wärt land lider pägrund af den nu omordade fördomen är stor. Iwärt land sinnes c. 300,000 *) hästar. Antagawi, att hastens medel lifslängd är 15 är, fä dösåledes ärligen c. 20,000 st. Beräknar man me-del slaktwikten till 200 kilo, sä finna wi, att4,000,000 kilo kött hwarje är nedgräfwas. Efterett försäljningswärde af 50 pmi per kilo gör dettaen förlust af 2,000,000 mk ärligen.Enligt' professor C. Woit behöfwer en full-wuxen person för sitt dagliga uppehälle 230 gr.kött inkl. 18 gr. ben och 21 gr. fett. Efter dennaberäkning kunde fäledes icke mindre än 44,000menniskor fa kraftig näring aret om af det, somnu gar till spillo.Huru wiktigt det fäledes wore att fä tillständ en allmän förbrukning af hästkött, framgärklart redan ur de nu anförda talen, men jagwill ännu påpeka en omständighet, nämligen hwil-ken enorm nationalekonomisk winst wärt landskulle draga af en reform i antydt fyfte därige-nom, att wärdet pä war häststam skulle ökas ochdensamma dessutom förbättras.*) Enl. uppgift frän statistiska Centralbyrån furmosi landet ar 1896 302,565 hästar.— 11 —I dag som är har den utnyttjade hästen hososs endast skinnets wärde, således c. 10 mk. I.t. ex, Frankrike betalas af hästslaktarn emellan80 och 200 fr. per djur. Den i.det nämda lan-det numera allmänna konsumtionen af hästkött harstegrat medelwärdet af hästen med 100 fr. hwilketför hela den i Frankrike befintliga häst stammenutgör en kapital winst af rundt 400,000,000 f^.I Paris har man obserwerat, att alt sedanhästkötts förbrukningen blifwit allmän, hästarnaär frän är förbättrats. Utkörda, lama eller lhttahästar äro där numera sällsynta. Den sä inäng-omtalta och beklagade parisiska äkar-kampen ärnumera endast en legend.Ett slående bewis för, att där wärkligen enförbättring af häststammen ägt rum, finna wi i re-sultaten af en serie wägningsförsök afsedda attutröna, huru mycket kött en häst lemnar. §lr 1866war medelwikten 190 kilo, är 1881 war den225 kilo.Wi fä icke heller glömma, att en mycketstörre arbetsförmäga komme landet till godo,dä endast kraftiga felfria häftar skulle begagnas.Nfwen detta är en winst, som ej skulls wara stortmindre än den kapitalwinft jag nyss omnämde.Wär hästafwel skulle, äfwm den, draga en- 12 —utomordentlig nytta af hästens begagnande tillslaktdjur. Ser hästägaren, att ett föl är klenteller icke absolut felfritt, fä skulle han ingalundagöra Ng mödan eller ådraga sig kostnaden attuppföda detsamma, om han pä ett annat sättutan ekonomisk förlust kunde blifwa af med det.Han skulle härefter endast uppföda felfria, kraftigaHMar, de öfriga skulle hastslaktarn fä köpa.Hwad den nu omtalade fördomen bringarwärt land för en förlust i mänga afseenden börklart framgå af allt det jag nu anfört, Äfwenhos oss borde det gä därhän, att hästägaren, säfort häftens arbetsförmåga börjar aftaga, ellerden finge nägot lyte, istället för att »vidare be-gagna och pina den, skulle sälja densamma ät enhästslaktare och säledes skulle wi, pä samma gängundanrödjandet af denna grundlösa fördom med-förde wärt land en direkt nhtta, äfwen slippa sedessa eländiga, utfarna hästar, hwilka nu tywärräro allt för allmänt mötande företeelfer.Jag sade ~grundlösa fördom" och däri bordewäl hwarje tänkande menniska gifwa mig rätt.Ingen torde kunna swara pä frägan: ~hwad hardu emot hästkött?"Säsom allmänt bekant är häften ett ytterstrenligt djur och wis », wis sin kost, det mestkräsmagade af alla wära husdjur, Den födesmed sundt foder, rent watten, och skulle förr hun-gra ihjäl, än den äte af de afskräden exempelwiswära fwiu ätnöja sig med. Smaken pä häst köttär sä lik dm af nötkött, att ingen skall — utangod inbillningsförmäga — finna nägou olikhet.I Amerika fortares hästkött allmänt. I Eng-land, Frankrike, Tyskland, Ryssland m. fl. ländertilltager konsumtion dagligen. I Stockholm existerarhästslakterier hwilka arbeta med god framgång.Endast hos oss har mig weterligen nägot allwar-sammare försök icke blifwit gjordt för att i prak-tiken bekämpa den nu omordade fördomen. Det woretid pä, att nägon åtgärd, om än i mindre skala,skulle widtagas. Isynnerhet borde pä orter, deren större mängd af den arbetande klassen ärbosatt, hästslakterier inrättas. Om det än till enbörjan icke skulle blifwa nägon lysande affär, ärjag säker pä, att det finnes män med öppen blickför landets intressen, hwilka uppmärksamma gjordapä de fördelar åsidosättandet af denna fördommedför, willigt skulle ställa sig i spetsen för sädanaföretag.-!- #Egendomligt Nog kunna wi härleda dennaomotiwerade afsty för häst kött ur ett i forna14 _,tider af den katolska kyrkan utfärdadt förbud.För att hindra de nyomwända Thor- och Odin-dyrkarene att återfalla i hedendomen, blef allt,som kunde påminna dem om deras gamla gudar,afskaffadt och förbjudet. Djuroffer belades medsträngaste straff. Wid de högtidliga offermåltidernatillreddes de offrade djurens kött och förtärdes.Speciell sanfägs köttet af hästen, hwilken höllsför det heligaste offerdjuret, wara en läckerhet.Därför blef icke allenast hästoffret utan i allmän-het förtärandet af dens kött belagdt med straff.Predikanterna begynnte äfwen, för att i sin mänwärka för utrotandet af dm gamla wanan, ut-fprida, att hästkött wore osundt, orent m. m., m. ni.Det kostade en härd kamp innan detta kyr-koförbud ätlyddes. Sekler gingo, innan förkär-leken för hästkött utrotades, men småningom wär-kade munkames utspridda löguer och alstradeafskyn för detta, därintills sä allmänna närings-medel.Den skada, hwilken denna för tusen är sedaninympade fördom bragt wärt land och wärt folk,är enorm. Oberäknelig är förlusten för national-förmögenheten genom det sålunda uppkomna lägrewärdet pä häststammen, genom förminskad arbets-förmåga, genom försämrad hästafwel.- 15 —Ur humanitär synpunkt mäste man äter djuptbeklaga, att medan millioner menniskor lifnärasig nödtorftigt med potatis och andra mindre wär-defulla ämnen, massor af kraftiga näringsmedelblifwa nedgräfda.^Kännbarast träffas emellertid den arma hä-sten sjelf af denna den mest förnuftswidriga för-dom, som existerar.Det är alla barmhärtiga menniskors pliktatt försöka lindra hästens förliga existens, enexistens som med skäl skaffat den benämningen„ arbetets martyr!"Hwarje annat af wära husdjur blifwer igod tid, innan det lider af den börda ålderdo-men medför, förlöst, ty det wore en förlust förägaren, om det finge lefwa, tills det skulle stupa afälder och swaghet.Hwarje annat djur som lider, blir genomen snabb död befriad frän sina plägor, endasthästen, detta ädla och nyttiga djur, blifwer mar-teradt till dess sista andetag. Ju swagare en sä-dan stackare blifwer, dess mera den plägas afgikt, illa läkta eller till och med öppna sär, jumera den wore i behof af skonsam behandling,desto mindre sköts den, unnas knapt hwila ellerföda, skydd mot köld eller hetta.— 16 —Hwilken ängest talar ej ur de trötta, sorgsnaögonen pä ett sådant stackars djur, där det iständig ångest för hugg och slag släpar sitt tungalass, medan det knapt har krafter hälla sig upp-rätt pä de styfwa, darrande benen!Ma wi alla, med de medel som sta oss tillbuds, försöka ändra hästens sä djupt beklagans-wärda lott och söka göra en ända pä det omänsk-liga bruket att småningom lata den dö!'«HGD»'Nordiska MM«si-fJandel öch IndustriAktiekapital och reservfonderFmk 13,500,000,betalar ii depositioner 47» %,„ „ depositionskontokii'ränt 4'/. %.Medel insatta å depositionskontoknrant löpa med räntapå ränta efter högsta gällanderäntesats för depositioner.Kontoret i Vasa,Mäittä Faierstttillverkarhandgjorda prima & secunda påsar afjärnpapper,JBrefkuvertsaratOmslags-, Fläsk-, Tryck-, Toilett-,& Åfflschpapper.Priskuranter jämte prof på begärangratis & franco.Naturbrunt papper försäljes i Finland& Ryssland endast genom Finska Pappers-föreningen i Helsingfors.Adr.£. «/s. SerlachiusFilppula & Mänttä.

Djurskydd och nationalekonomi

http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/85746/fd2012-pp00000150-pdf001.pdf?sequence=1

Djurskydd och nationalekonomi

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

National Library of Finland DSpace Services