To access publisher full text version of this article. Please click on the hyperlink in Additional Links field.Hjärt–kärlsjukdom är den ledande enskilda orsaken till död och ohälsa i vår del av världen. Den medicinska och ekonomiska bördan av dessa sjukdomar är enorm. Även om nyinsjuknandet och dödligheten i tex hjärtinfarkt har minskat i vårt land, liksom i många europeiska länder, är antalet människor som insjuknar i förtid och som lever med resttillstånd efter olika hjärt–kärlsjukdomar snarast i stigande, vilket sammanhänger med att vi lever längre och att överlevnaden efter hjärtinfarkt och slaganfall har ökat. Största delen av dessa sjukdomar liksom av andra kroniska, icke-smittsamma sjukdomar (cancer, lungsjukdom, diabetes osv) sammanhänger med påverkbara, livsstilsrelaterade riskfaktorer. Hälsosamma val, dvs bra mat, fysisk aktivitet, frånvaro av tobaksbruk och undvikande av överkonsumtion av alkohol, kan förhindra eller i vart fall fördröja ett insjuknande. Den medicinska professionen bör ta som sin uppgift att i samverkan med politiker, hälsovårdsadministratörer och medier upplysa allmänheten om dessa enkla fakta. Genom kloka policybeslut kan man underlätta för befolkningen att göra hälsosamma val redan från de tidiga barnaåren och genom hela livscykeln
