Екологічна безпека продуктів харчування вироблених з використанням харчових добавок

Abstract

Den identitetskapande representationsfrågan : En studie av 1900-talets representationsforskning samt resonemang kring en nymöjlig ansats Av Staffan Bengtsson. ''Den fråga, som nu är föremålet för vår överläggning, är onekligen den viktigaste. som kan förekomma. Den innefattar varken mer eller mindre, än att grundlägga Senska nationens fram tida öden ... " Ovanstående ord fälldes av en ledamot i bondeståndet under en riksdag vid mitten av 1800-talet. Vad som åsyftades var frågan kring den politiska representationens karaktär och hur denna skulle vara organiserad under riksdagens sammankomster. När frågan slutligen avgjordes på 1860-talet, och den traditionella ståndsindelningen upphörde, upplöstes också den i medeltiden inrättade samhällsbyggnaden. Därmed torde man i likhet med denne talare kunna stämma in i att få frågor har haft så stor historisk betydelse som just kampen kring en förändrad representation. Med detta fastslaget växer också funderingarna kring hur denna process har behandlats av forskarna. Har man lyckats täcka in de möjliga ansatser som finns att tillgå för att öka förståelsen kring den komplexitet som omgärdar ett förkastande av ståndssamhället? Utifrån detta tankefundarnent har det således tyckts mig angeläget att i en något vidare undersökning mer kritiskt granska före liggande problematik. Syftet med följande studie låter jag tudela. För det förs ta bär undersökningen på en ambition att åstadkomma en historiografisk kartläggning över 1900-talets representationsforskning; med avsikt på forskningsobjekt, perspektiv och drivkrafter. I detta ligger, om än underordnat, även en strävan att utreda huruvida en statsvetares skildring av frågan skiljer sig från en historikers. För det andra ska uppsatsen visa på en annorlunda forskningsansats i ämnet. Utifrån den utgångspunkten ska kulturanalysen behandlas för att reda ut huruvida denna vinkling kan vara ett behjälpligt instrument inom representationsforskningen. Som en exemplifiering av en sådan ansats ska slutligen medelklassens föreställningsvärld i representationsfrågans 1800-tal kortfattat belysas.Från kvinnohistoria till genushistoria? : En undersökning av begrepp och teori inom feministisk vetenskapsdiskurs från 1985-1995 Av Cecilia Asberg. "Those who would codify the meanmgs of words fight a tosing battle, for words, like the ideas and things they are meant to signify, have a history." Joan W. Scott. Att arbeta med kön som en central variabel i historisk forskning är knappast längre något nytt. Just inom ämnet historia har genusperspektivet kommit att etableras och få en nästan omistlig plats i den historiska analysen. Fler och fler studenter och forskare ifrågasätter det som kan verka så självklart - det som konstituerar kön eller genus. Det svårasteen vetenskapare kan ge sig på, men ändå kanske det viktigaste, är att ifrågasätta det som vi ofta (miss-)tar för självklart både i tanken och vardagens praxis. Det är så ganska naturligt efter de tjugo år som det tagit att etablera kön och genus inom historieämnet att forskare som arbetar med detta problemområde har börjat att rikta frågorna in mot sitt eget centrum, mot kunskapsteorin. Att diskutera begreppen man använder är väsentligt för vidareutvecklingen av; dels en mer separat och autonom feministisk vetenskapsteori, dels en i historieämnet integrerad genushistoria. De vetenskapsteoretiska problemen rörande till exempel förhållandet mellan teori och empiri, den vetenskapliga argumentationen, metod och vetenskapens sociala funktion har fått en förnyad aktualitet, dels inom akademien i stort inför femin ismens kritik, dels inom de egna genusteoretiska leden. Utan att dra alltför danvinistiska växlar på mitt ordval, skulle man kanske kunna beskriva "utvecklingen", eller kanske snarare "processen", inom den i historieämnet integrerade genushistorien, som förhållandevis dramatisk. Inte minst under de tio år som jag studerat. Flera olika skolbildningar har uppstått. Under 1970-talet uppmärksammades, kan man säga, den manliga bias historieämnet led av och därmed sökte man komplettera ("his-story") med en "her-story", Så, inspirerad av historiematerialismen, med avstamp i socialhistoria, uppstod försök att, inte bara tillägga kvinnorna, utan även försöka problematisera och teoretisera de könsmässiga regelbundenheter som kunde iakttas. Större teoribyggen växte fram, såsom patriarkatsteorier och småningom även andra systemteorier. Det var här, under 1980-talet, som ämnet verkligen fick en skjuts framåt