Hur fungerar punktprevalensmetoden som mätinstrument i sluten sjukhusvård? : Kostnader och prevalenser för vårdrelateradei nfektioner i somatisk slutenvård i Östergötland 2012

Abstract

Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett ständigt uppmärksammat problem inom hälso- och sjukvården och patienter som drabbas fordrar ytterligare vård i termer av omsorg, läkemedel, vårddagar och får även en ökad mortalitetsrisk. Denna metodstudie försöker kvantifiera och diskutera hur stor del av vårdresurserna som ägnas till patienter som drabbats av VRI. Genom att slå samman de båda registren Vårddatalagret för Region Östergötland (VDL) och lokala data från det nationella registret med Punktprevalens-mätningarna för VRI (PPM), gavs möjlighet att koppla antal vårddagar och vårdkostnader till de PPMdata som samlades in i Östergötland 2012. När de båda registren matchades visade det sig att patienturvalet i PPM inte var representativt för verksamheten och att alla liknande prevalensmätningar mer eller mindre per automatik får en överrepresentation av patienter med långa vårdtider. Med denna överrepresentation följer en överskattning av prevalensen för VRI och framförallt så framstår medelvårdtiden som avsevärt längre både för de som drabbats av en VRI och de övriga patienterna. I en analys av materialet visade det sig att minst 15 % av patienter i de använda prevalensmätningarna kom med på grund av att de hade långa vårdtider. Prevalenstalet för patienter med VRI i PPM kan dock användas som ett stabilt mått på hur stor del av sjukhusbeläggningen som utgörs av patienter med VRI. Den genomsnittliga prevalensen av VRI var 10 % i mätningarna under 2012 och således svarade patienter med VRI för 10 % av beläggningen. Denna studie och en del andra har visat att patienter som drabbas av en VRI har i genomsnitt ungefär dubbelt så långa vårdtider jämfört med de som inte drabbas. Vården för patienter med en registrerad VRI motsvarade 10,7 % av vårdkostnaderna under 2012. Hälften av dessa vårdkostnader (5,3 %), antas bestå av kostnader för den förlängda vårdtiden i denna patientgrupp. Ifall en reducering av dessa vårddagar kunde göras med 40 %, och patienter med VRI bara utgöra 6 % av beläggningen till så skulle det ge en besparing i storleksordningen av 2,1 % av kostnaderna i sluten somatisk sjukhusvård, motsvarande 64 miljoner kronor per år i Östergötland. En valideringsstudie har dock visat att förekomsten av patienter som drabbats av en VRI underskattas signifikant i de ordinarie PPM och med stor sannolikhet upptas fler vårdplatser av patienter med en dokumenterad VRI än vad en traditionell PPM visar. Detta innebär att merkostnaden för VRI  underskattas, men också att en reducering av antalet patienter med VRI troligtvis kan ge ännu större besparingar av vårddagar och vårdplatser samt kostnader för dessa.In hospital care a constant alert is payed to Healthcare-associated infections (HAI). Patients who suffers from a HAI requires additional care in terms of, medication, longer hospital stays and these patients also have a higher mortality risk than average. This methodological study attempts to provide information on how much of health care resources is devoted to patients affected by a HAI. By merging two registers, the Healthcare register for Region Östergötland (HCR) and local data from a set of Prevalence point surveys (PPS), it was possible to add length of stay (LOS) and health care costs and one year overall mortality to the PPS data collected in the county of Östergötland 2012. In the merge of the two registers it was found that the patient composition in the PPS was not representative for the total patient mix in the region and that all similar point prevalence measurements more or less automatically gives an overrepresentation of patients with long hospital stays. With this over-representation of patients with LOS above average, follows an overestimation of the prevalence of HAI. An analysis of the material revealed that at least 15% of patients in the PPS were included just because of their long LOS. However, the PPS gives another unbiased answer that can be used for cost-calculations, this since it tells us the number of occupied beds are used by patients with a registered HAI. The average prevalence of HAI was 10 % in 2012 and thereby follows that 10 % of the beds lodge a patient with a documented HAI, the particular day of survey. Roughly this means that 10 % of the costs for caring patients in somatic inpatient care is related to patients with a HAI. That does not equal that 10 % of the costs are related to HAI but that 10 % of the costs are related to patients with a HAI. Several studies (including this) have found that patients with an HAI, on average has a twice as long LOS compared to patients without any registered HAI. Such a proportion makes 5 % of the total costs attributable to the HAI itself. After adjustments for the true expenditures of hospital bed days at different departments it was considered that 5.3 % of the health care costs was attributable to the additional treatment of the HAI. If a reduction of the prevalence of HAI could be 40 %, and only affect 6 % of the bed days per year, there would be a total cost reduction of 2.1 % per year in somatic inpatient care in the county of Östergötland. However, a validation survey of one PPS showed that the prevalence figures of HAI was significant underestimated and if the proportion of patients that suffers from a HAI are larger, the portion of the total costs increases, but the gain in any reduction can in turn be even more favorable