Stuprör, hängrännor och rännkrokar : Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013-2014

Abstract

Rapporten handlar om: Det är en utvärdering av ett pilotprojekt med fem kommuner som drivits av Socialstyrelsen 2012-2014. Socialtjänsten i de fem kommunerna har i projektet beskrivit och prövat olika former samordning mellan enheter för med vuxna och barn för att upptäcka och ge adekvat stöd ur ett familjeperspektiv. I rapporten beskrivs hinder och framgångsfaktorer i var och en av de medverkande kommunerna men också sammantaget. De viktigaste resultaten: Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en fortsatt ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. De har kommit olika långt i sina ambitioner. De i implementeringsteori beskrivna hindren förekommer även i detta projekt. Det har gällt exempelvis brister i kommuniceringen av projektet nedåt och uppåt i organisationen, hög arbetsbelastning, personalomsättning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder. Vuxenutredningen likaså om den vuxne saknar motivation att göra något åt sitt missbruk. Någon uppföljning av vad detta innebär för barnen sker inte om barnutredningen avslutats. Slutligen diskuteras resultatet utifrån en vedertagen metafor. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver metaforen stuprör införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. Kommunerna kan använda utvärderingen som inspiration för att själva implementera familjeorienterat arbetssätt och samordnade insatser till familjer med missbruksproblematik. Socialstyrelsen planerar utge ett kunskapsstöd för ett sådant arbete bl.a. med stöd av resultaten av rapporten