Foreword

Abstract

The aim of this study is to explore the relationship between gender, discourse and technology, and the resulting construction of bodily norms, in a contemporary environment dominated by info- and bio-technologies. The premise from which this study starts is that the ‘intra-action’ between gender, discourse and technology plays a central role in shaping contemporary identities. The study is based on close readings of material from three case studies: cyberpunk fiction, (in)fertility weblogs and the World Health Organisation guidelines on naming of biotechnologies. The distinctive combination of the three case studies provides a unique perspective on the relationship between gender, discourse and technology, showing how it shifts across different contexts, and demonstrating the socio-historical contingency of the bodily norms produced therein. This study is comprised of three empirical texts, one theoretical text and a kappa. The analysis shows how innovative cyberpunk narratives challenge not only human/non-human boundaries, but also genre and gender conventions. The specific format of the blog allows women’s experiences of infertility to be heard and produces hybrid discourses which challenge contemporary authoritative discourses about femininity. The third case study explores the assignment of International Nonproprietary Names to new biotechnologies, and the implications of this on the construction of patients’ bodies. Finally, the theoretical text contributes to existing feminist analyses of technoscience by proposing a new tool called abject/noise for examining disruptions to discursive and bodily coherence. This tool is then tested on a series of documents about the assignment of International Nonproprietary Names to new biotechnologies. Throughout, the importance of ‘situated knowledges’ is emphasised, both in how gender, discourse and technology are understood, but also in the norms produced and the position of the researcher.Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan genus, diskurs och teknik och hur denna relation bidrar till att konstruera vissa typer av kroppsnormer, speciellt som vår samtid infärgas av informationsteknik och bioteknik. Utgångspunkten för denna studie är att ’intra-action’ mellan genus, diskurs och teknik spelar en central roll i utformningen av samtida identiteter. Studien bygger på närläsningar av material från tre fallstudier: cyberpunk-litteratur, in/fertilitetets-bloggar och Världs-hälsoorganisationens riktlinjer för namngivning av bioteknik. Kombinationen av de tre fallstudierna ger ett unikt perspektiv på relationen mellan genus, diskurs och teknik. Den visar hur relationen skiftar mellan olika sammanhang, och hur denna är kulturellt villkorad och därmed tillåter vissa kroppsliga normer att upstå och cirkulera. Denna undersökning består av tre empiriskt grundade texter, en mer teoretisk text och en kappa. Den försten analysen visar hur innovativa cyberpunk berättelser inte bara utmanar föreställningar kring det mänsklig / icke-mänskliga gränser, utan också själva genren i sig och dess kulturella konventionerna kring genus. Det specifika format webbloggen (eller blogg) i den andra fallstudien tillåter kvinnors upplevelser av infertilitet att höras och producerar genreöverlappningar och igen-kännanden som utmanar samtida normativ diskurser om reproduktiv kvinnlighet. Den tredje fallstudien undersöker tilldelningen av ett så kallat Internationellt generiskt namn till nya biotekniska produkter, och konsekvenserna detta får för konstruktionen av patienternas genusifierade kroppar. Slutligen bidrar den teoretiska texten till befintliga feministiska analyser av ’teknovetenskap’ genom att föreslå ett nytt verktyg som kallas ’abject/noise’ för att undersöka störningar i diskursiva och kroppsliga sammanhang. Detta verktyg testats sedan också analytiskt på dokumentar som rör tilldelningen av Internationellt generiskt namn till ny bioteknik. Genom hela avhandlingen läggs tonvikten på ’situerad kunskap’, både gäller hur genus, diskurs och teknik förstås kontextuellt, hur normer blir till och hur forskaren positionerar sig