Det kommunala skolsystemet och friskoleetableringen : Tre norrländska kommuner ur ett konfliktperspektiv

Abstract

Det svenska skolsystemet har gått från att vara ett centralistiskt system med i princip en huvudman till ett system där skolor kan drivas av flera olika huvudmän. Detta är ett resultat av de decentraliseringsreformer som den svenska skolan genomgått. Reformerna har resulterat i att kommunerna har fått större ansvar i hur skolan och tillhörande förvaltning skall organiseras och styras. Till detta har decentraliseringen möjliggjort etablering av fristående skolor vilket i sin tur bildat en kommunal kvasi-marknad för utbildning. Detta har utmanat den hierarkiska styrningsmodellen och kommunerna söker efter olika organisatoriska lösningar för att kunna hantera friskoleetableringen. I vissa fall leder dessa spänningar till konflikter mellan friskolor och kommun.   Friskoleetableringen utmanar den byråkartiska hierarkiska styrningsmodellen. Lokala skolmarknader växer fram vilket vissa kommuner har svårt att anpassa sig till. Governaceforskningen talar i termer av en mer komplex styrning i och med att det finns ett flertal aktörer involverade. I den kommunala skolpolitiska kontexten är den hierarkiska styrningsmodellen inte helt irrelevant och den är inte fullt ut ersatt av de mer governanceinspirerade styrningsmodellerna. (Pierre m.fl 2008)  Däremot förekommer olika, mer eller mindre, decentraliserade organisationslösningar av den lokala skolförvaltningen vilka kan ses som svar på den utmaning som bl.a friskolorna innebär för de lokala skolförvaltningarna. I Governanceforskningen är de mer decentraliserade styrningsmodellerna mer anpassade till den komplexa situation som friskoleetableringarna utgör och dessa förvaltningar torde vara mer lämpade att utöva en effektiv styrning av den lokala skolpolitiken.   I den moderna styrningslitteraturen nämns att konflikterna i dessa nya, mer decentraliserade, styrsystem tenderar att öka (Bäck 200, Lantto 2005). En förklaring är att i målstyrda system tenderar konflikter att bli en fråga för förvaltningsnivån snarare än den politiska nivån. Det papper jag har för avsikt att presentera tar avstamp i den förändrade styrningen och jag undersöker hur olika kommunala organiseringar av skolan påverkar utvecklandet av förvaltningspolitiska konflikter. Tre norrlandskommuner är i fokus, vilka är ungefär lika stora, samma politiska majoritet samt med ett liknande antal friskolor på gymnasienivå.