Ahonen, Jouni

Karjalainen, Merja

Kuohukivi, Anni

Ojala, Raimo

Julkari

Rationalisering av långtidspatienters läkemedelsbehandling påservicecentralEn läkemedelsbehandlingsplan som en del av en helhetsinriktad, individuell vårdplan, god uppföljning av vården ochkundcentrerad, multiprofessionell bedömning av medicineringen kan förbättra långtidspatienters funktionsförmåga och minskamedicineringskostnaderna.Normala förändringar som hör till åldrandet påverkar behovet av läkemedel och en ändamålsenlig användning av dem. Åldersförändringarna,sjukdomar och läkemedelsbehandlingar utsätter åldringen för en ökad risk för läkemedelsproblem. Till de vanligaste hör en okontrolleradmultimedicinering, alltför stora doser, skadliga interaktioner, biverkningar, överdriven symptomatisk behandling och dåligordinationsföljsamhet.Bakom problemen ligger ofta en splittrad vård. Vårdställena och läkarna har bytts, varför ingen har följt med patientens medicineringtillräckligt heltäckande och länge. En ansamling av ovannämnda problem syns i läkemedelsbehandlingen av långtidspatienter.På Leväsen palvelukeskus i Kuopio startade man ett projekt år 2012, med vilket man ville optimera patienternas läkemedelsbehandling.Projektet omfattade tre avdelningar med sammanlagt 50 långtidsboende. Den typiska patienten är 65 85 år och behöver ständig vård ochkontinuerligt stöd för att klara sig i vardagen. De vanligaste sjukdomarna hos patienterna är demenssjukdomar och hjärt- ochblodkärlssjukdomar.Multiprofessionell rationalisering av läkemedelsbehandlingarnaI första fasen av rationaliseringsarbetet gjordes en personlig vårdplan upp för varje invånare. Planen innehöll läkemedelsbehandlingensmålsättning och uppföljning. I uppgörandet av planen deltog läkare, vårdare och patienten eller de anhöriga. Samtidigt specificerades ocheffektiverades vårdarnas uppföljning av och rapportering om läkemedelsbehandlingens effekter.På våren 2012 gick servicecentralen med i Fimeas nätverk för utveckling av åldringars läkemedelsbehandling och kom överens omsamarbete med sjukhusapoteket vid KUS. Hösten 2012 började man med maskinell dosdispensering av läkemedlen och bedömningsmötengällande läkemedelsbehandlingarna, där en läkare, sjukskötare och provisor tillsammans utredde patienternas eventuellamedicineringsproblem (tabell 1).ResultatSystematiken i vården och den effektiva uppföljningen har möjliggjort optimering av läkemedelsbehandlingarna. En del patienter blev piggareoch fick bättre funktionsförmåga efter att man tog bort onödiga läkemedel och minskade doserna på andra. Uppskattningsvis var tredjepatient mådde märkbart bättre. De flesta (2/3) mådde inte bättre trots förändrad medicinering och minskade doser. För vissa patienters delmåste man återgå åtminstone delvis till den tidigare medicineringen.Ett annat betydande resultat var en minskning av läkemedelskostnaderna. År 2011 var avdelningarnas läkemedelsutgifter sammanlagt 65471 € och under projektåret 41 405 €. Utgifterna minskade med 37 %. Det var ingen större skillnad i antalet patienter och läkemedlens prisunder de två åren.De flesta minskningarna i läkemedel gällde läkemedel som påverkar centrala nervsystemet, särskilt psykos-, depressions-, demens- ochlugnande läkemedel. I medicineringarna mot hjärt- och blodkärlssjukdomar gjordes många dosjusteringar. Bedömningen och behandlingen avsmärta effektiverades.PatientexempelEn 93-årig fru led av blodtryckssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer, glaukom och Alzheimers sjukdom. Då hon kom till servicecentralen varhon deprimerad, talade inte, behövde matas och var helt sängliggande. Hon hade hjärt-, blodtrycks-, depressions-, smärt- ochkolesterolmediciner, sammanlagt 18 tabletter per dag.En personlig vårdplan gjordes för frun och man började rationalisera medicineringen samtidigt som hennes hälsa följdes med och bedömdesnoggrant. Som stöd för den minskade medicineringen hade man en mångsidig kost, högklassig rehabiliterande vård och en hemlik atmosfär.På läkemedelslistan finns i dag sex mediciner: fyra olika hjärt- och blodtrycksmediciner, en medicin mot förstoppning och ögondroppar motglaukom.Frun mår nu märkbart bättre. Hon äter själv, sitter i en geriatrisk stol och ser gärna på TV. Hon är intresserad av sin omgivning, läsertidningar, pratar och ler. Hennes livskvalitet har förbättrats iögonenfallande mycket.ReflexionerI en helhetsinriktad vård av långtidssjuka anstaltpatienter ingår en god kost, hälsosamma levnadsvanor, tillräcklig motion, en trygg omgivning,sociala nätverk och en ändamålsenlig medicinering. En läkemedelsbehandling när den är som bäst förbättrar åldringens funktionsförmågaoch livskvalitet och spar på vårdpersonalens, hälsovårdens och samhällets begränsade resurser. En misslyckad medicinering däremotförsämrar funktionsförmågan och livskvaliteten märkbart och ökar sjukligheten.Vår erfarenhet är att man med hjälp av en individuell läkemedelsbehandlingsplan, tillräcklig uppföljning och dokumentering avläkemedelsbehandlingen samt en kundcentrerad, multiprofessionell bedömning av medicineringen kan förbättra kvaliteten på åldringarsläkemedelsbehandling och upprätthålla deras funktionsförmåga. Vid bedömningen av medicineringen lönar det sig att fästa särskilduppmärksamhet vid ändamålsenlig användning av läkemedel som verkar på centrala nervsystemet, doseringen av hjärt- ochblodkärlsmediciner samt smärtlindring.Jouni AhonenProvisor, FaDSjukhusapoteket påKUSMerja KarjalainenSpecialistläkare iallmänmedicinLeväsen palvelukeskus,KuopioAnni KuohukiviSjukskötareLeväsen palvelukeskus,KuopioRaimo OjalaSpecialprovisorSjukhusapoteket påKUSTakaisinBRA ATT VETAMOTTOT FÖR LEVÄSEN PALVELUKESKUSVi strävar till att återstoden av invånarnas liv ska vara så god och värdefull som möjligt. Vi förvarar inte åldringarna, utan sköter dem utgående från deras individuella resurser och behov.Målet är inte evigt liv och evig ungdom, men en värdig ålderdom och värdiga sista år.

Rationalisering av långtidspatienters läkemedelsbehandling på servicecentral

http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/120670/2_13%20Rationalisering%20av%20l%c3%a5ngtidspatienters%20l%c3%a4kemedelsbehandling%20p%c3%a5%20servicecentral.pdf?sequence=2&isAllowed=y

Rationalisering av långtidspatienters läkemedelsbehandling på servicecentral

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Julkari