Syftet med studien var att undersöka skillnader i val av diagnos och behandling inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) beroende på vilken bedömningsmetod som används vid det första kartläggande nybesöket. Metod: Samtliga bedömningssamtal (234) som genomförts på en BUP-mottagning i Sverige under 2018. 98 av samtalen utfördes med MINI-KID medan 136 av samtalen var kliniska samtal. Barnen slumpades till vilken metod som användes, men då några behandlare på enheten saknar MINI-KID utbildning så är de kliniska samtalen fler. Resultat: Intervjuerna med MINI-KID ledde i högre utsträckning i att en psykiatrisk diagnos ställdes och förespråkade oftare kognitiv beteendeterapi. De kliniska intervjuerna förespråkade i större omfattning familjeterapi baserat på att de oftare uppfattade källan till barnets symtombild i kontexten snarare än i barnet självt. Några könsskillnader avseende ställd diagnos eller föreslagen behandlingsinsats kunde inte påvisas.The purpose of the study was to investigate differences in the choice of diagnosis and treatment in Child and Adolescent Psychiatry (BUP) depending on the assessment method used in the first mapping new visit. Method: All assessment interviews (234) conducted at a BUP clinic in Sweden in 2018. 98 of the interviews were conducted with MINI-KID while 136 of the interviews were clinical interviews. The children were randomized to the method used, but since some therapists at the unit lack MINI-KID training, the clinical conversations are more numerous. Results: The interviews with MINI-KID led to a greater extent in that a psychiatric diagnosis was made and more often advocated cognitive behavioral therapy. The clinical interviews to a greater extent advocated family therapy based on the fact that they more often perceived the source of the child's symptoms in the context rather than in the child himself. No gender differences regarding the diagnosis or proposed treatment intervention could be demonstrated.publishedVersio
