The Other(s) in the Swedish Media : Analytical Study of Swedish Media in the Aftermath of Fadime´s Death

Abstract

Detta är en uppsats som har som syfte att undersöka vad våra medier har för roll i skapandet av våra bilder av De Andra. Den bygger på en medieanalytisk studie av fyra olika tidningar i Sverige i samband med mordet på Fadime. Syftet är också att studera i vilken mån bilderna som förmedlas liknar tidigare mediala bilder av olikheter från oss själva. De undersökta tidningarna är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter.För att uppfylla syftet har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Utifrån en analysnyckel, återkommande ord, begrepp och kategorier, även symboler och associationer i tidningarna, har tidningsartiklarna granskats och kategoriserats. Huvudindelningen utgår från två olika motsatta diskurser, som innehåller en mängd påståenden under varje diskurs. Vidare har flera tidningscitat ur olika artiklar presenterats och diskuterats.För att uppfylla uppsatsens syfte har några teorier arbetats ut för att kunna dra slutsatser utifrån undersökningens resultat. Uppsatsens teoretiska perspektiv innefattar tre huvuddelar, vilka tar upp Konstruktionen av De Andra, Medier och Genus. Gemensamt för alla tre kapitel är att de har sin utgångspunkt i den postkoloniala teoribildningen. Förenklat handlar om att belysa kolonialismens effekter på platser, identiteter, kulturer och samhällen. Den ifrågasätter eurocentrisk kunskapsproduktion och kunskapsförmedling. Vidare är den kritisk till den koloniala diskursens historiebeskrivning och representation av olika platser, identiteter, kulturer och samhällen. Denna teori har stor betydelse även för vårt samhälle än idag. Den ger insikt i vad våra föreställningar om De Andra bygger på, hur dessa uppkom och hur dessa bevaras eller förändras, samt varför.Uppsatsens undersökning visar bland annat att det finns en skillnad mellan de fyra olika tidningarna, och det antas att den kan bero på tidningarnas politiska tillhörighet. Artiklarnas uttryckta åsikters fördelning mellan de två diskurserna pekar på faktumet att det huvudsakligen förmedlas en stereotyp bild av De Andra. Tidningsartiklar som utgår från att det finns ett övergripande förtryck av kvinnan som tema är få, likaså de som gör kopplingar till behovet av samhälleliga åtgärder. Vidare framkommer iakttagelsen att olika bilder av De Andra inte får lika stort utrymme, utan att vissa beskrivningar favoriseras. Undersökningen visar också att det är en kulturrasistisk bild som är den överrepresenterade i de analyserade tidningarnas artiklar. De Andra framställs som kollektiva, traditionella och förtryckande, medan Vi framställs som individuella, moderna och jämställda.I uppsatsens slutsatser menas bland annat att mediernas beskrivning av De Andra är stereotyp. Undantaget är den ”svenska” kvinnan, som här får utgöra motsats till den ”invandrade” kvinnan, och därmed framställs i positiv dager. Denna uppsats ären av få som gör kulturgeografiska kopplingar mellan medier, kön och etnicitet. I den mån som den ändå är jämförbar med tidigare undersökningar av mediernas beskrivning av De Andra, så är likheterna i beskrivningarna ganska stora. Skillnaden är dock att religion inte ses som en så vanlig komponent i De Andras handlande iföreliggande undersökning. I tidigare undersökningar har religion ofta setts som en av huvudkomponenterna i De Andras väsen och natur.Resultatet av den gjorda studien är i mångt och mycket nedslående. Inte minst på grund av detta finns det mycket arbete kvar att göra på området i, särskilt med tanke på de främlingsfientliga vindar som blåser på många håll i Europa idag. Hur vi skapar och upprätthåller våra bilder av De Andra blir allt viktigare