Revisorns oberoende - vilka hot och hur hanteras de? : En kvalitativ studie på revisorer för småföretag

Abstract

Att revisorn utgör en oberoende part i sina yrkeshandlingar kan antas vara en självklarhet. Det är krav enligt lag på att revisorn ska förhålla sig yrkesmässigt opartisk i sina uppdrag. Många gånger speglas hur revisorer för stora börsnoterade bolag ska och bör hantera hot mot denna oberoendeställning. Därtill vill vi i denna studie vinkla fokus på ekonomimarknadens i särklass största utgörande del som är små, privata bolag, vilka oftast är ägarledda. Förhållandevis få studier har belyst denna sektorn. Studien syftar till att få kunskap om vilka hot mot revisorns oberoende som råder vid revisionsuppdrag av små företag samt hur dessa hanteras. Att revisorer ska vara oberoende innebär att de ska utgöra en självständig, opartisk och objektiv part gentemot det reviderade företaget och dess intressenter. Det handlar om att inte influeras av påtryckningar från sin omgivning. Det har länge diskuterats om hur oberoendet ska förstärkas och hanteras. I media har det flertalet gånger skildrats skandaler som starkt har ifrågasatt revisorns oberoende. Dessa har då uteslutande berört större företag där företagsledaren skiljer sig från ägarna. I de förhållandena är revisorn en lösning på agentproblematiken genom att utgöra en tredje part som minskar agentkostnaderna. I mindre företag spelar revisorn inte samma viktiga roll mellan företagsledaren och ägarna eftersom här utgörs den styrande ledningen av samma person som äger företaget. I enlighet med detta blir revisorn utifrån ett agentperspektiv en valfri tredje part för de externa intressenter som småföretaget har, såsom banker och Skatteverket. Vår studie har för avsikt att behandla vilka hot som råder i dessa situationer och hur de hanteras av revisorn. Vi vill belysa detta ämne för att skapa en förståelse för vad som i praktiken är vägledande för revisorn. Detta för att majoriteten av den existerande litteraturen behandlar stora företag och oftast noterade sådana, trots att den stora massan av företag består av små företag. Därigenom är det relevant att förstå revisorns oberoenderoll i dessa situationer. Som utgångspunkt valde vi ett interpretativt synsätt på vetenskapen. Vidare valdes en induktiv metod som forskningsansats. Studien utgör en kvalitativ studie genom fem semistrukturerade intervjuer. Varje intervju varade i 40-50 minuter och fördes på revisorns kontor eller per telefon. Vår teoretiska referensram bygger på vetenskapliga artiklar, kurslitteratur och FAR:s senaste samlingsvolym. All insamlad empiri har sedan bearbetats genom att kartlägga vad respondenterna delgivit och därefter relatera detta till relevant teori. För att uppnå vårt syfte med studien har vi valt olika områden att analysera. Dessa delar består av revisionsprocessen, relationen mellan klienten och revisorn samt relationen mellan klienten och företagets ekonomiska situation, revisorns roll, förväntningar på revisorn, rådfrågning och konsultation, regelverk, revisorns oberoende samt motåtgärder. Utifrån insamlad empiri och teori har vi kunnat besvara vår frågeställning. Som slutsats visar vår studie på att revisorn sällan upplever att oberoendet hotas. Det mest påtagliga hotet som revisorerna upplever är vänskapshot och ibland även självgranskningshot och egenintresse. Revisorerna hanterar hoten genom att gå igenom analysmodellen och vidta åtgärder om misstanke om oberoendehot finns. Dessa åtgärder är att revisorn kan fråga om råd av en kollega, avsäga sig uppdraget eller fråga en utomstående expert om råd. Den främsta slutsatsen som studien utmynnar i är att revisorns oberoende inte är lika betydelsefull när de reviderar små företag som stora. Detta beror på att småföretags intressenter inte består av samma stora antal externa intressenter, som investerar kapital i stora företag, utan här finns endast ett fåtal externa intressenter som banker och statliga myndigheter.The fact that the auditor is supposed to represent an independent party in his professional work can be expected to be a matter of course. According to law, the auditor is required to remain professionally impartial in his duties. There is often a discussion about how auditors for large listed companies should face the threats to this independence position. In addition, in this study, we want to focus on the financial market's by far the largest component, namely small private companies, which are mostly owner-led. Relatively few studies have highlighted this sector. The aim of this study is to gain knowledge about the threats to the auditor's independence in the audit assignments of small businesses and how they are handled. Being independent as auditor means being an independent, impartial and impartial party to the audited company and its stakeholders. It is important not to get influenced by pressure in its surroundings. It has long been discussed how independence should be strengthened and managed. In the media, there have been several reported scandals that strongly questioned the auditor's independence. These have exclusively concerned larger companies, where the company leader is a different person to the owners. In these circumstances, the auditor is a solution to the agent issue, by forming a third party that reduces agent costs. In smaller companies, the auditor does not play the same important party between the company leader and the owners, but here is the executive management of the same person who owns the company. Accordingly, from an agent perspective, the auditor becomes an optional third party for the external stakeholders that the small business has, such as banks and government agencies. Our study intends to address the threats that exist in these situations and how they are handle by the auditor. We intend to highlight this topic to provide an understanding of the practice guidance for the auditor. The majority of the existing literature deals with large companies even though the big part of companies consists of small companies. It is therefore relevant to understand the auditor's independence threats in these situations. As a starting point, we chose an interpretative approach to the science. Furthermore, an inductive method was chosen as a research effort. This study is a qualitative study with five semistructured interviews. Each interview lasted 40-50 minutes and was conducted at the auditor's office or by telephone. Our theoretical reference frame is based on scientific articles, course literature and FAR's latest collection volume. All collected empiri has since been processed by study what the respondents reported and then relate this to relevant theory. In order to achieve our purpose of the study, we have chosen different areas to analyze. These areas consist of the audit process, the relationship between the client and the auditor and the relationship between the client and the company's financial situation, the role of the auditor, the expectations of the auditor, consultation and consultation, regulations, the auditor's independence and dependent countermeasures. Based on collected empirical and theory we have been able to answer our question. As a conclusion, our study shows that the auditor rarely experiences threats to independence. The most significant threat experienced by the auditors is friendship threats, self-esteem and self-interest. The accountants handle the threat by reviewing the analysis model and taking action on suspicion of independence threats. These measures are that the auditor may ask for advice from a colleague, resign from the commission or ask a thirdparty expert for advice. The main conclusion of the study is that the auditor's independence is not as important when auditing small businesses as large. This is because small business stakeholders do not consist of the same large number of external stakeholders as large companies