Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggmärgsskadade patienters strävan mot ett
meningsfullt aktivitetsliv. Ungefär 330 personer per år förvärvar en ryggmärgsskada i
Sverige. En ryggmärgsskada påverkar funktionen nedanför skadestället och
aktivitetslivet förändras. Arbetsterapeuter möjliggör aktivitet genom hjälpmedel och
att bidra med olika strategier för att hitta nya sätt att utföra aktiviteter med den
funktion som finns. En sammanställning av patienters upplevelser av
arbetsterapeutiska interventioner kan bidra till att utveckla rehabiliteringen för
ryggmärgsskador.
Syfte Syftet med denna studie är att sammanställa hur litteraturen beskriver
ryggmärgsskadade patienters upplevelser av arbetsterapeutiska interventioner.
Metod En systematisk litteraturöversikt med deduktiv ansats utifrån den arbetsterapeutiska
modellen OTIPM interventionsfaser som kategorier i en riktad innehållsanalys.
Resultat En sammanställning av resultatet utifrån 10 artiklar redovisades med OTIPMs fyra
interventionsmodeller som huvudkategorier. Totalt framkom 11 underkategorier.
Under Modell för kompensation framträdde underkategorierna Strategier utvecklar
mina aktiviteter, Anpassningar utvecklar mina aktiviteter, Utanförskap i val av
intervention. Under Modell för utbildning och undervisning framträdde
underkategorierna En förebild kan bidra till ökad kunskap, Kunskap om möjlig
självständighet i aktivitet. Under Modell för att förvärva färdighet i aktivitet
framträdde underkategorierna Kompetenta arbetsterapeuter bidrar till aktivitet,
Meningsfulla aktiviteter kan bidra till delaktighet, Aktivitetsträning innan hemgång
skapar trygghet. Under Modell för att förbättra kroppsfunktioner och andra
klientkomponenter framträdde underkategorierna Oro inför livsroller, Fokus på
handfunktion, Självförtroende och självständighet.
Slutsats Resultatet tydliggjorde vad som upplevs viktigt att ta i beaktning vid utformandet av
interventioner och i bemötande med patienter i intervention. Materialet visade att
bemötandet av arbetsterapeuten i intervention kunde vara viktigare än hur
interventionen i sig är utformad. En av de mest framträdande patientupplevelser var
vikten av delaktighet i arbetsterapeutiska interventioner