Holm, Lennart,

Göteborgs universitets publikationer - e-publicering och e-arkiv

BYGGFORSKNINGENSärÉryek 9: l96lEtt svenskt institut förbyggnadsfors kn ingav Lennart HoImsrocKHOr-M 196rEtt svenskt ¡nstitutför byggnadsforskningsÄntnYcr uR srATENs ByccEFoRsKNtNGstNsrtrur . ÄnsgrnerNtNG NR. 13Ett svenskt institutför byggnadsforskningau docent Lennart Holm, statens institut för fuiggnadsforskningDet danska byggnadsforskningsinstitutethar i sin verksamhetsberättelse för 196opublicerat denna redogörelse.Den r juli 196o delades den tidigare byggforskningsorganisationen iSverige - statens nämnd for byggnadsforskoirg - på två organ: ettforskningsr,åd - statens råd för byggnadsforskning - på vilket det ankom-mer att göra program für och fördela anslag till landets byggnadsforsk-dtg, och ett utredningsinstitut - staters institut for byggnadsforsknirr.g -vilket lnar att bedriva forskningsverksamhet. Om detta irutitut heter detbl. a. i instruktionen, att det >>bör företrädesvis inrikta sin verlsamhetpå sådana för utvecklingen inom byggnadsområdet väsentliga problem,vilka ej är f&ernål för uppmärksamhet från andra forskningsinstitutionerseller enskilda forskares sida>>. Det är om tolkningen av denna>>negativa>>instruktion som dessa rader skall handla: med andra ord om planeringenav forskningsirstitutets verksamhet, sedd som en del av landets totalabyggnadsforskning. Resonemanget kring denna uppgift kan möjligenha intresse utanfür landets gränser.Vi måste försöka skaffa oss en enkel kartbild av byggnadsforskningenstotala verksamhetsfält och på den pricka in vilka områden som redan är>>exploaterade>> för att därefter kunna iaktta de vita flàckarna. Vi kanfürst göra en indelning i sak efter de olika arbetsmoment eller yrkes-områden som i bestämd följd återkommer i varje byggnadsprojekt,t.ex. såhär:samhällsplanering (regionplanering, generalplanering, stadsplanering)husbyggnadsplaneringkonstruktion och materialvalinstall ations proj ekt eringproduktion (upphandling, arbetsplanering, byggande)förvaltning (underhålI och drift).Utvecklingen inom dessa områden sker dels genom den forkovran somständigt pågår inom varje yrkeskår, dels genom en >>återföring>> av er-farenheter från ett moment till ett annat, så att en allt större anpassningoch samordning mellan yrkesrutinerna sker. Denna >automatik>>, somfinrls även utan medvetna forskarinsatser har sannolikt en utomordent-lig betydelse. I sversk industri talar man om >>horndalseffekten>> som ettäïi"ii ".îIäi:i;iïiî:î:îi".åîî ilH"iå::ä,ff ,ï,î:l: 3sonalvård eller dylikt har gjorts - och den effekten är av betydandestorlek für den totala produktivitetsutvecklingen.Vår kartbild skulle emellertid gäIla forskningens falt. Även >>forsk-oittgn innehåller olika arbetsmoment, som måste sättas in på vart ochett av byggandets verksamhetsområden. Ett sådant moment i forsk-ningen är t.ex. att effektivisera och systematisera det erfarenhetsutbytesom sker inom branschen: att samla data, sammanställa och bearbetadem så att vetenskapsmän i laboratorier och vid skrivbord får en veder-häftig bakgrund av verklighet att arbeta mot.Systematisering av erfarenheter och >>egentlig>> byggnaclsforskning ärinte tillräckligt. Innan resultaten kan ges ut till praktikerx folk måstederas rimlighet och tillampbarhet prövas i praktiska prov eller i diskussionmed erfarna fackmän. Därefter måste kunskapen på olika vãgar fürasfrarn till just de fackmän inom byggnadsverksamheten som kan om-sätta dem i den faktiska produktionen.För vår kartbild kan vi beskriva dessa forskningens moment såhär:egentlig forskningsystematisering av erfarenhetertillämpningsprövninginformationpraktik.Kartan är färdig och vi kan pricka in de problemområden, sorn rir >>fore-mål för uppmärksamhet från andra forskningsinstitutioners eller enskildaforskares sida<.Den svarta pricken i diagrammet på nästa sida betyder att området ärvälutvecklat, de streckade att viss verksamhet förekommer och de ofyltdaatt området är underutvecklat. Kartbilden blir påfallande fattig. Det ärinte bara i Sverige som byggnadsforskningsarbetet nästan uteslutandekoncentrerats till material- och konstruktionsproblem, angripna på en>>grundveterukaplig>> nivå. Vår foreg àngare, statens nämnd for byggnads-4EGENTLIGFORSKN I NGSYSTE MATISERI NGAV TRFARENHETERTILLAMPNINGS-P RöVN I NG IN FORMATION PRAKTI K(D o o o SAMHÄLLSPLANERI NGHUS BYGGNAD5 PLAN ERI NGMATERIAL OCH KONSTRUKTIONERI NSTALLAT ION E RPRODUKTIONFöRVALTN I NGo o o ffiDo m (D (D(D o o (DffiD (D o (DflD flD o oSchema som uisar i uilken grad olika forskningsområden bearbetas au andra organ rininstitutet för b2ggnadsforskning ( enl. fArfattarens bedömning) .forskning, gjorde en kraftig insats för att starta ett motsvarande arbeteinom värme- och ventilationsavsnitten och delvis även inom planerings-och produktiorxavsnitten, medan samhällsplaneringens och förvalt-ningens områden endast blivit sporadiskt beträdda.För alla sakområdena gäller, att någon systematisk erfarenhetssam-ling knappast gjorts. Ingen har pä allvar utnyttjat det outtömliga erfa-renhetsmaterial ett bostadsbestånd påt ca 3 miljoner lägenheter utgör -och av de 7o.ooo lägenheter som läggs till bostadsbeståndet varje år nåsendast ett fåtal någorsin av en forskares kritiska blickar eller mät-instrument.För byggnadsverksamheten är dock, som påpekades ovan, bådeforskning och erfarenhetssamling ganska meningslös, om dess resultatinte blir granskade och prövade vad tillämpbarheten beträffar. Kan åandra sidan en sådan prövning av tillämpbarheten ord.nas, kan ettmycket större kunskapsmaterial bli nyttiggjort än det som landets egnaforskare åstadkommer. Att utnyttja kunniga fackmän till att >>översätta>>forskningens resultat till praktiska, enkla handlingsnormer är en upp-gift som de traditionella forskningsirstitutionerna självklart inte tar påsig; byggnadsmyndigheterna gör det delvis, men givetvis inte i en taktsom svarar mot det ymniga tillflödet av ny och oprövad kunskap. Äterett stort vitt falt på kartan.Btt sista led i kunskapers väg till byggnadsverksamheten är informa-tiorrskanalerna. Den akademiska världen lnar ràtt stora resurser till för-fogande för den veterskapliga dokumentationen, medan kanalerna förden direkt tillämpbara kunskapen eller >>inspirationen>> är tämligen out-vecklade. För att vidga dessa kanaler måste vi veta rnera om de olikafackmänneru arbetssätt i byggnadsverksamheten: vilka träffar avgöran-den, där nya tekniska kunskaper kan vinna insteg, hur bör dessa kun-skaper presenteras ? Utan atthasäkrat informatioruvägarna ut till tillämp-ningsstadiet är det dålig ekonomi att ta upp nya forskningsuppgifter.För irstitutet för byggnadsforskning ger denna genomgång ganskaklara riktlinjer for verksamheten. För det första säger den, att institutetåtminstone tills vidare måste ta arsvaret för nàgra sakområden, somanrLars inte blir bearbetade: samhällsplaneringen (både översikts- ochdetaljplanering - samordning måste ske med forskningskapaciteten vidde tekniska högskolorna, hos geografer, samhällsvetare, trafiktekniker,hygieniker m. fl.), husbyggnadsplaneringen (särskilt bostäder men ävenskolor, kontor etc.), ws-området (som dock är under uppbyggnad inomde tekniska högskolorna), produktiorstekniken (där dock både byggnads-industrin och högskolorna tagit initiativ) och förvaltningen, från vilkenlångtidserfarenheterna av material, konstruktioner och installationerkan hämtas. Inom irutitutet kommer att byggas upp grupper av sak-kunniga fackmän, som blir rådgivande för utredningsverksamhetensuppläggning på dessa områden.För det andra bör institutet söka former för att systematiskt samla er-farenheter från byggnadsproduktion och byggnadsbestånd. Man àrnnart.ex. undersöka möjligheterna att regelbundet ta stickprov på byggnads-produktionen och för dessa utvalda hus studera planlösningar, konstruk-tioner, material, produktionssätt, kostnader samt drifts- och under-hållserfarenheter. Därmed skulle byggas upp en >>bank>> av data ocherfarenheter, fardiga att utnyttjas av forskare inom och utom insti-tutet för ändamål, vars inbördes ordningsfoljd vi nu inte känner. Ensådan kontakt med fältet pekar också på irstitutets behov av utrustning:det är inte forskningsirstitutionernas laboratorier som står först på listan,utan en lättrörlig registrerings- och mätutrustning för provtagning ochanalys på byggnadsplatser och i färdiga hus. Bn underlättande omstän-dighet for en sådan inriktning är de från SNB övertagna filialkontorenmed teknisk personal i Malmö, Göteborg och IJmeå.För det tredje bör irutitutet, med hjalp av en personal som rekryterasfrån byggnadsverksamheterx olika fackområden, och med stöd av sinasakkunniga fackgrupper, ta pâ sig en uppgift att söka följa forskningeninom och utom landet och >>översätta>> i tillämpbara anvisningar sådana6oresultat som kan komma till direkt användning eller utgöra irupirationi det praktiska utvecklingsarbetet. Denna uppgift är visserligen enormtstor, men redan en blygsam irisats torde kunna ge god utdelning. Detta>>översättningsarbete>> måste gå hand i hand med en prövning och ut-veckling av informatiorsväg arÍra till byggnadsverksamheten.Den prövning av institutets arbetsuppgifter som instruktionen ger anled-ning till leder alltså till en organisation som ganska starkt awiker frånen traditionell forskningsirstitution. Irutitutet måste söka en stark an-knytning till fattet och den praktiska byggnadsverksamheten, både föratl härnta forskningsmaterial till eget och andras arbete och für att geråd och anvisningar om utvecklingsvägar inom planering, produktionoch förvaltning. De farhågor som ibland yppats, att irutitutet skulle blien konkurrent till de bestående forskningsorganen torde med dessariktlinjer för dess organisation kunna bringas ur världen - dess uppgiftkommer i stor utsträckning att bli serviceorganets. Som sådant karukedet också kan komrna att fylla en plats i det nordiska samarbetet påbyggnadsforskningerx område.7Statens institut för byggnadsforskningStyrelseGeneraldirektör Gunnar Ekdahl (ordf.)Docent Sven BergströmCiv. ing. Boris BlomgrenArkitekt Erik DahlbergFörbundssekreterare Tage JönssonArkitekt Gunnar LindmanAv styrelsen kallade sakkunniggrupper:Samhällsplaneringstadsplanearkitekt sven Tynelius (ordf.) Byggnadsrådet rvar JonssonDir' Louis Campanello Stadsbyggnadsdirektör Göran SiclenbladhFil.lic. Per Holm Arkitekt Bengt östnäsBostadsplaneringFil.mag. Carin BoaltCiv.ing. Äke Grarre.tArkitekt Lars ÅgrenCiv.ing. Arne LindhIngenjör Jan SwanbergArkitekt Jan ThurfjellCiv.ing. Axel RosellIngenjör F{enry SandstedtIngenjör Lennart SävestrandCiv.ing. Bengt LandbyCiv.ing. Gunnar Ryhrez:e Förbundsordf. Erik StrandbergDocent Lennart HolmByråchef Axel Grape (ordf.)fnredningsarkitekt Erik BerglundMaterial och konstruktionerÖveringenjör Gunnar Essunger (ordf.)Civ.ing. Ingvar KarlénDirektör Carl KnutssonvvsCiv.ing. Bertil Wahling (ordf.)Civ.ing. Einar LindströmÖveringenjör Holger NordlundProduktionDirektör Sture Nyström (ordf.)Byggmästare Olaus ForsbergFöreståndareInstitutets adress: Linnégatan 64, Stockholm Ö, telefon 63 og 65.7.8.Särtryck1960:Utgivare: Stateos råd för byggnadsforskning2. lacobsson, Mejse. Monteringsbyggeri i Europa. Stockholm 1960. 8 s. Kr. 1:50.3. Møndorff, Soen. Förinställningsberälcniog - ett viktigt led i värmeanlägg-ningens projektering. Stockholm 1960. 16 s. Kr. 3:-.4. Eneborg, Ingmar, Värmeutbytet vid sopeldning. (Tvâ artiklar.) Stockholm7960. 72 s. Kr. 3:-.5. 'Westin, Olle, Markexploatering. Stockholm 1960. 7 s. Kr. 1:50.6. Saare, Erik. Aldringsbeständighet hos byggnadsmaterial av plast. Stockholm1960. 8 s. Kr. 1:50.Jacobsso,n, Mejse. Byggnaders underhåIl em viktigt forskningsområde.Stockholm 1960. I s. Kr. 2:-.Tyneliøs, Soen, Kan der äldre villabeståndet förnyas? Stockholm t960, 4 s.Kr. 1:50.9. Eneborg, Ingmør och Nilsson, Stig. Problem kring soporna. Stockholm 1960.7 s. Kr.2:-.1961:1. Holm, Lennørt, Kreditvärdesbedömning och samhällsplanering. Stockholm7967. 8 s. Kr. 1:50.2. Ingemar rcsp. nationella betongvaru-, Stockholm, lättbetongsympósium,20-23 juni 1 Stockholm 1961. 8 s.3, Dírþe, Lars. Yarmvattenförbrukning i lägenheter med och utan varmvarren-mätare. Stockholm L96t. t2 s. Kr. 3:- .4. Brand.t, Ooe. Luft- och stegljudsisolering i monteringsbyggda bostadshus.Stockholm L961. 8 s. Kr. 2:-.5. Pleijel, Gønnar, Fönsterglasens transmission av strålning från sol och himmel.Stockholm 796L. I s. Kr. 2:-.6. Blotnberg, Clds. Matematisk-statistisk behandling av en stadsplaneprognos.Stockholm 196t. 4 s. Kr. 1:-.7, Rastnassen, PoøL. 1. Försölc med nersotning av en värmepanna. 2. Hur oftalönar det-sig att sota-en _värm_epanna? - Nomogram för bestämning av opri-mala sotningsintervaller. Stockhõlm 1961. 5 + 7 s-. Kr. 3:-.8. I.öfstgd¡,- pörje, Vertikal temp€raturgradient och väggtemperatur - modell-försök i klimatkammare. Stoc[holm lgí, a s. Kr. 2:-.Pris kr. l:-Distribuerqs ovAB SvenskStockholm C 'ByggtiönstPg. 510 33

Ett svenskt institut för byggnadsforskning /Lennart Holm

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Göteborgs universitets publikationer - e-publicering och e-arkiv