Gunnarsdotter Grönberg, Anna

Göteborgs universitets publikationer - e-publicering och e-arkiv

103Dialektströmningar längs Säveån från Göteborg till Vårgårda– vad händer under ytan på språket?Anna Gunnarsdotter Grönberg, ﬁl.dr i nordiska språkHåller dialekterna på att försvinna? Att svenska dialekter har förändrats under 1900-talet är det få som ifrågasätter, och om vi bara ser (eller hör) till ytan kan det lätt tolkas som att de dör ut eftersom många gamla dialektord inte används längre. Men kanske är det snarare så att de förändras och an-tar nya skepnader? I min avhandling Ungdomar och dialekt i Alingsås, som kom ut 2004, granskas några dialektförändringar från Lerum i sydväst till Vårgårda och Herrljunga i nordost.Äldre forskning har ofta iakttagit att vattendrag antingen är språkliga gränser eller förenande faktorer. Ett exempel på det första är Göta älv som drar en skarp gräns mellan bohuslänska och västgötska, vilket beror på historiska politiska förhållanden. Ett exempel på det senare är Skagerack, där det längs kusterna i norska Sørlandet, Bohuslän, Halland, Skåne och Danmark ﬁnns ett mjukt uttal av p, t, k som b, d, g (köpa–köbe, båt–båd, bok–bog). Språkliga nyheter har ofta spridits över vatten, som historiskt sett varit snabbare farleder än landvägen. En sådan gammal vattenväg är Säveån, som rinner upp utanför Vårgårda och ut i Göta älv i Göteborg. I dag sker få transporter på vattnet, men längs ån går områdets viktigaste kommunikationsleder: E20 och Västra stambanan.UndersökningenMaterialet består av bandade intervjuer med 97 elever, som går på Alströ-mergymnasiet i Alingsås men kommer från olika kommuner: Alingsås, Lerum, Vårgårda, Herrljunga och Essunga. Genom att lyssna på inspel-ningarna har jag räknat hur ofta ungdomarna använder olika uttalsformer och de västsvenska uttrycken la (’väl’) och änna (’ganska, liksom, typ’).Det förekommer få äldre böjningsformer och dialektord i intervjuerna, 104och uttalsvarianter som skorrande r eller tjockt l används bara undantags-vis. Änna har i stort sett ersatts av liksom och typ. La förekommer ganska ofta, men har stark konkurrens av väl.Andra dialektdrag förekommer desto oftare. Rikssvenskan skiljer på slu-tet ö i t.ex. öga (i ordslut och före andra bokstäver än r) och öppet ö framför r i t.ex. öra, men inte västgötskan. Många informanter uttalar ord som göra och höra nästan genomgående med slutet ö. Samtidigt har jag kunnat iaktta hur några nya uttalsformer sprids från Göteborg till Alingsåstrakten, bl.a. ett surrande i-ljud (som liknar”Lidingö-i” eller ”Viby-i” som ﬁnns i bl.a. Närke och Bohuslän).Det ﬁnns dock skillnader mellan vilka ungdomar som ofta använder dialektala drag, såväl gamla som nya, och vilka som inte gör det. För att undersöka det, delade jag in informanterna i grupper efter sociala faktorer. Fem faktorer valdes ut för att spegla olika aspekter av social identitet och bakgrund:1. kön2. programtyper: grad av yrkes- eller studieförberedande3. geograﬁska områden: grad av urbanitet eller lantlighet4. Alingsås tätort delades in i områden med olika socioekonomisk  status5. livsstil: baserat på intervjusvar om klädstil, musiksmak, fritid,  geograﬁsk rörlighet, framtidsplaner m.m.De fyra första faktorerna bygger på en lång tradition av sociolingvistisk och dialektologisk forskning, medan livsstil är inspirerad av nyare teorier från bl.a. sociologi och ungdomskulturforskning. Livsstil omfattar de öv-riga faktorerna, på så vis att t.ex. kön och utbildning är en del av analy-sen. Samtidigt tillför den något genom att man får möjlighet att räkna in ﬂer aspekter av livet. Utifrån en modell som används av opinionsinstitutet UngdomsBarometern placerades varje informant i en av sju livsstilsgrup-per.Två exempel på indelning i grupper efter vilken livsstil informanterna har, är livsstilsgrupperna Kafé-Karin/Kalle och Sport-Stefan/Stina. En Kafé-Karin är i typfallet en tjej som bor i radhus i Alingsås och går på ett pro-gram som är både yrkes- och studieförberedande. Hon köper kläder på UFF, lyssnar på P2 och P3, är medlem i Amnesty och går ofta på kafé. Dialektströmningar längs Säveån...105Efter gymnasiet vill hon ﬂytta till en storstad och plugga något roligt. En Sport-Stefan är oftast en kille som bor i villa i Herrljunga eller Västra Bo-darna och går på ett studieförberedande program. Han köper märkesklä-der i sportaffärer, lyssnar på reklamradio, gillar heavy metal eller skejtpunk och ägnar all fritid åt att träna en lagsport. Han vill plugga på Chalmers dit han kan pendla.Geograﬁn slåendeEtt av de mest slående resultaten är hur stor betydelse geograﬁn fortfa-rande har för ungdomars språkbruk. Det beror mer på var ungdomarna bor om de uttalar öra med slutet ö, än vilket program de går på eller om de är tjejer eller killar. Kön, programtyp och livsstil betyder däremot mer än geograﬁ när det gäller bruket av la och änna. Detta visar att olika nivåer av språket samspelar med olika nivåer av den sociala identiteten.När uttalsvarianter jämförs med indelningen i fem geograﬁska områ-den framträder genomgående ett mönster som sträcker sig längs med E20, järnvägen och Säveån i en sydväst–nordostlig riktning. Två områden, Le-rum–Västra Bodarna och Vårgårda–Herrljunga, framstår i nästan alla ana-lyser som ytterpunkter på ett dialektkontinuum, med en gradvis övergång från göteborgska till västgötska.Strax söder om Alingsås blir det märkbart att västgötska former blir allt vanligare och de göteborgska avtar. Även inom Alingsås tätort ﬁnns en lik-nande tendens. Informanter i de norra och östra stadsdelarna (bl.a. Nolby och Ängabo) använder ﬂer västgötska drag, medan de som bor i centrum, söder och väster (bl.a. Torvmossen, Kullingsberg, Tegelbruket och Eneha-gen) oftare använder standardformer och nya göteborgska drag.Detta dialektkontinuum illustreras av diagrammet i ﬁgur 1. De fem geo-graﬁska områdena representeras av var sin ort och deras placering i dia-grammet från vänster till höger motsvarar ungefär deras inbördes geogra-ﬁska spridning från sydväst till nordost. Andelen västgötskt slutet uttal av ö+r (öra [ø:ra]) är ca 40 procent i Lerum–Västra Bodarna, men så mycket som drygt 80 procent i Vårgårda–Herrljunga. Det är också iögonfallande hur linjerna korsas mellan Lerum och Alingsås – där någonstans verkar göteborgskan och västgötskan mötas. Det rikssvenska uttalet med öppet ö framför r som i öra [œ:ra] används alltså oftast i området närmast Göte-borg, medan det västgötska uttalet är vanligast i Alingsås och norrut.Dialektströmningar längs Säveån...106Det är överraskande att andelen slutet ö framför r är så stor som den är. I takt med att andra äldre drag har minskat i användning, som skorrande r och tjockt l, skulle man gärna tro att även det slutna ö-uttalet borde ha minskat. Så är alltså inte fallet, och kanske ser vi här ett dialektdrag som kommer att ha en stark ställning i denna del av Västergötland även i fram-tiden. I nordligare delar av landskapet har detta uttal deﬁnitivt en mycket stark position.Eftersom detta dialektkontinuum följer E20 och järnvägen i riktning från Göteborg mot Stockholm, skulle det ligga nära till hands att anta att de rikssvenska standardformerna borde vara vanligare ju längre från Göte-borg ungdomarna bor. Men det förhåller sig snarare tvärtom. Ett vanligt mönster när nya former sprids från huvudstadsområdet är att de först förs till andra större städer (som Göteborg), därefter till mindre städer (som Alingsås) och sist till mellanliggande landsbygd (som Gräfsnäs). Mönstret kallas ofta centrumhoppning. Det här gäller både allmänt accepterade stan-dardformer, som att uttala öra med öppet ö-ljud, och mindre accepterade ungdomsspråksformer, som att ha ett öppet ö-ljud även i öga.Dialektströmningar längs Säveån...Slutet och öppet uttal av ö+r i de geograﬁska områdena.020406080100Öppet ö+r, standardSlutet ö+r, västgötsktHerrljungaGräfsnäsSollebrunnAlingsåsLerumProcent107Sollebrunn mot strömmen?En ort bryter av mot det sydväst–nordostliga mönster som annars är så genomgående: i Sollebrunn, dit varken E20 eller järnvägen går, använder informanterna rikssvenskt standarduttal och göteborgska nyheter i över-raskande hög grad. De gör det betydligt mer än informanterna i Vårgår-da–Herrljunga, som ligger ungefär lika långt från Göteborg, och ibland även mer än de som bor i Alingsås. Såväl Sollebrunn som Herrljunga och Vårgårda är industrisamhällen omgivna av levande landsbygd, men Sol-lebrunn är mindre och utgör ingen egen kommun.Ett exempel är långt u, som har tre varianter. Det västgötska uttalet är så kallat sänkt u-ljud där uttalet nästan kan dra åt ö (nu [nɵ:] ”nö”). Stan-dardvarianten är så att säga ett vanligt u-uttal (nu [n:]), och det nya som är på väg in i Alingsåsområdet från göteborgskan är ett diftongiskt uttal som nästan låter som ”uv” (nu [nß] ”nuv”). Informanterna i Sollebrunn använder det diftongiska göteborgsuttalet nästan lika ofta som de i Le-rum–Västra Bodarna (ca 15–20 procent), till och med mer än de som bor i Alingsås tätort (ca 10 procent).Här räcker inte avståndet till Göteborg som förklaring. De andra sociala faktorerna, särskilt livsstil, behöver också vägas in. Vid en närmare titt på vilka som ofta använder det göteborgska diftongiska u-uttalet (liksom sur-rande i-ljud), visar de sig ha mer gemensamt än att de bor i Sollebrunn. Det rör sig om nio tjejer som främst går på studieförberedande program och har en mycket aktiv och förändringsbenägen livsstil som efter Ung-domsBarometerns modell kallas Aktiva Anna. De har höga studie- och yr-kesambitioner, och de längtar efter att ﬂytta – först till Alingsås och sedan till Göteborg eller någon annan storstad. Det ﬁnns inslag i Sollebrunn-tjejernas grupptillhörighet som tyder på att de har ett större behov än andra informanter att identiﬁera sig med andra geograﬁska områden än det egna. (Den som sett Lukas Moodysons ﬁlm Fucking Åmål kan tänka på Alexandra Dahlströms rollﬁgur, som illustrerar detta mycket bra!)Killar, tjejer och laNäst efter geograﬁ är kön viktigast, men på två olika sätt. Bruket av la och det rikssvenska väl illustrerar detta. Om samtliga resultat räknas ihop visar det sig att killarna använder la i mycket högre grad (43 procent) än Dialektströmningar längs Säveån...108tjejerna (17 procent). Detta ligger helt i linje med en stor del av tidigare sociolingvistik och dialektforskning, som ofta visat att män använder mer dialektala former än kvinnor.Men om kön kombineras med program (och med livsstil) framträder andra mönster som tyder på stora skillnader mellan socialgrupper när det gäller hur man formar och uttrycker sin könsidentitet med hjälp av språ-ket. Killar är en ganska homogen grupp när det gäller bruket av la. Tjejer-nas resultat varierar mer i relation till andra sociala faktorer.På yrkesförberedande program och i mellangruppen är resultaten jämna, både tjejer och killar på yrkesförberedande använder la ofta (ca 40 pro-cent) medan båda könen i mellangruppen använder la lite mindre ofta (runt 20 procent). På studieförberedande program skiljer det sig däremot mycket kraftigt åt, killarna använder la lika ofta som informanterna på yrkesprogrammen (40 procent) medan tjejerna nästan inte använder det alls (5 procent).Tjejer på yrkesförberedande program använder la i mycket högre grad än de andra. Tjejer på studieförberedande program verkar anpassa sig ofta-re mot standardspråket, kanske som en förberedelse inför fortsatta studier och ﬂytt från Alingsås, medan tjejer på yrkesförberedande program och vissa program i mellangruppen oftare använder traditionella västgötska drag och utbildar sig till yrken som ger jobb på hemorten.SlutordInledningsvis frågade jag om dialekterna verkligen håller på att försvinna. Men allt tyder på att dialekterna i dagens Sverige fortfarande lever kvar, även om de förändras genom att vissa drag försvinner och andra plockas upp från bl.a. närliggande regioncentra – så som dialekter ständigt har förändrats och förts vidare mellan generationer. Skillnaden mot tidigare generationer är att ungdomar ofta rör sig över större geograﬁska områden och därmed använder dialektala drag som är gemensamma inom ett större område än den egna hembyn eller stadsdelen. Det ﬁnns inget som talar för att alla ungdomar skulle identiﬁera sig med hela Sverige. Vissa identiﬁerar sig med hemorten, andra med närmaste större stad, några med Stockholm. Men dialekten är fortfarande en viktig del av identiteten.Man skulle kunna tänka sig att de stora samhällsförändringar som har skett under 1900-talet skulle skjuta undan geograﬁn till en betydelselös Dialektströmningar längs Säveån...109faktor. Så är det alltså inte. Variationen är överraskande stor inom ett område som är ca 60 km långt, och spridningsmönstret följer i stort sett E20, järnvägen och Säveån. Dagens kommunikationsleder på land är alltså lika viktiga medel för spridningen av nya dialektdrag, som gårdagens vat-tenvägar ofta var. Det faktum att informanterna i Sollebrunn bryter mot mönstret tyder dock på att det ﬁnns ﬂer faktorer inblandade än geograﬁ. Inte heller skillnaderna mellan informanter i Lerum och Herrljunga kan förklaras med enbart avstånd till Göteborg. Förklaringarna ligger istället i kulturgeograﬁska förhållanden, som bl.a. kan relateras till livsstilar.Resultaten från Alingsåsundersökningen visar att påverkan på dialekten kommer från ﬂera håll samtidigt: främst standardspråket och göteborgskt ungdomsspråk, som i sin tur är påverkat av allmänt ungdomsspråk. Sam-tidigt är användningen av ﬂera äldre västgötska drag förvånansvärt hög. Bruket av slutet ö framför r visar att västgötskan i Alingsås med omnejd fortfarande lever, om än i annan form än hos äldre generationer. I andra delar av landet ser påverkan annorlunda ut, bl.a. beroende på vilka regi-oncentra som ﬁnns. Men med stöd i tidigare och pågående forskning av dialektanvändning och dialektförändring i bl.a. Norrbotten, Västerbotten, Uppland, Sörmland och i våra nordiska grannländer vill jag hävda att dia-lekterna lever vidare bland ungdomar på de allra ﬂesta håll i Sverige i dag – i förändrad form och i mer varierande grad än tidigare.Dialektströmningar längs Säveån...

Dialektströmningar längs Säveån från Göteborg till Vårgårda – vad händer under ytan på språket?

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Göteborgs universitets publikationer - e-publicering och e-arkiv