Gatustädning : en källa till, eller åtgärd mot, emissioner av mikroplaster?

Abstract

Microplastics from road traffic are mainly caused by tyre wear, which is globally considered to be one of the largest sources of microplastics. Tyre wear particles have been shown to occur in all media (road surface, air, soil, stormwater, lakes and rivers and coastal sediments) and are dispersed both by runoff and by atmospheric transport. To reduce the dispersion and possible effects of road traffic microplastics emissions, measures can be taken to prevent the formation of particles and to prevent their dispersion through treatment measures. This study focuses on street cleaning as a method to reduce emissions, but as many street cleaning methods are based on the use of plastic brushes, cleaning as a source of microplastics has also been considered. The study was carried out in collaboration with the municipality of Karlstad and included a review of how street cleaning is carried out in Karlstad in relation to uptake and dispersion of microplastics.  Furthermore, a comparison between two cleaning machines (elevator and vacuum) has been made and a monitoring of microplastic amounts on the road surface during different phases of spring sweeping has been carried out. In order to estimate the amount of plastic torn from the brushes, weighing of the brushes has been carried out. In order to gain knowledge about the work of more municipalities on street sweeping from a microplastic perspective, a questionnaire study was sent out to six municipalities in different parts of the country. The results show that both cleaning machines have the capacity to reduce the amount of microplastics on the road surface. However, during spring sweeping, the amount of polypropylene (the most common plastic in the brushes) on the road surface increases. The distribution of analysed plastics differs significantly between the road surface and the material collected by the machines. This is thought to be due to the fact that the machines mainly collect coarser fractions, while finer fractions remain on the road surface. Knowledge of, and thus consideration of, microplastics in relation to operational measures such as street cleaning is currently low among the municipalities surveyed, but awareness exists, as does the need for support in implementing possible measures.  The present study shows a complex problem picture and represents a first step in understanding how street cleaning can be used as a measure, but also indicates that the wear of plastic brushes leads to a net emission of microplastics.Mikroplaster från vägtrafik har i huvudsak däckslitage som källa, vilket globalt bedöms vara en av de största källorna till mikroplaster. Däckslitagepartiklar har visat sig förekomma i alla medier (vägytan, mark, luft, dagvatten, sjöar och vattendrag och kustnära sediment). Partiklarna sprids både genom avrinning och genom lufttransport. För att minska spridning och eventuella effekter av vägtrafikens mikroplastutsläpp kan åtgärder vidtas för att dels förhindra bildningen av partiklar, dels för att förhindra spridningen genom reningsåtgärder. Denna studie fokuserar på gatustädning som metod för att minska emissionerna, men då många gatustädmetoder baseras på användning av plastborstar, har även städningen som källa till mikroplaster undersökts. Studien har genomförts i samverkan med Karlstads kommun och omfattat en genomgång av hur gatustädningen genomförs i Karlstad i relation till upptag och spridning av mikroplaster.  Vidare har en jämförelse mellan två städmaskiner (elevator och vakuum) gjorts och en uppföljning av mikroplastmängder på vägytan under olika moment av vårsopning genomförts. För att uppskatta hur mycket plast som slits från borstarna har vägning av borstar genomförts. För att få kunskap om fler kommuners arbete med gatusopning ur ett mikroplastperspektiv, har en enkätstudie skickats ut till sex kommuner i olika delar av landet. Resultaten visar att båda städmaskinerna har kapacitet att minska mängden mikroplast på vägytan. Under vårsopningen framgår dock att mängden polypropylen (den vanligaste plasten i borstarna) ökar på vägytan. Fördelningen av analyserade plaster skiljer sig markant mellan vägytan och det material som maskinerna samlat in. Detta bedöms bero på att maskinerna huvudsakligen samlar in grövre fraktioner, medan finare fraktioner blir kvar på vägytan. Kunskapen om, och därmed också beaktandet av just mikroplaster i relation till driftåtgärder som gatustädning, är i dagsläget låg bland tillfrågade kommuner, men kännedom finns liksom behov av stöd i implementering av eventuella åtgärder.  Föreliggande studie visar på en komplex problembild och utgör ett första steg i att förstå hur gatustädning kan användas som åtgärd, men indikerar också att slitage av plastborstar medför en nettoemission av mikroplaster