Jonsson, Ragnar

Swedish

Epsilon Open Archive

Reportagenovember 2011SYNTESSyntesFebruari 2012European Forest Sector Outlook Study II Vägval för skogssektornSyftet med EFSOS IIDen europeiska skogssektorn står inför stora utmaningar. Skog och skogsråvaror spelar en viktig roll i strategier för klimatanpassning och bekämpning av klimatförändringarna. Skogen kan fungera som kolsänka och som källa för bioenergi. Samti-digt bidrar skogen med andra viktiga värden, som rekreation, biodiversitet och vattenkvalitet. Syftet med EFSOS II är att ge be-slutsfattare tillgång till en analys och visa på effekten på olika nyttigheter och skogstillståndet vid olika vägval och prioriteringar.Tre scenarier har tagits fram för att försöka beskriva hur systemen reage-rar på styrning i olika riktningar, fram till 2030. För jämförelse har ett refe-rensscenario1 tagits fram, vilket utgår från att gällande trender och policies ligger fast. Scenario: Prioritera kolinlagringScenariot beskriver hur skogsskötseln bör förändras för att så mycket kol som möjligt ska kunna lagras utan att uttaget minskar och utan att större arealer tas i bruk. Förändringar som krävs är längre omloppstider och mer gallring i stället för slutavverkning. Det är möjligt att öka de europe- iska skogarnas kolsänka med 11% utan att uttaget av biomassa minskar, men för att uppnå det behöver skogsägare motiveras att anpassa skogsskötseln för kolinlagring. Scenario: Prioritera biodiversi-tetI det här scenariot ökas avsättningarna med 5%. Slutavverkningar sker senare för att öka andelen gamla träd i sko-gen och vid återplantering används lövträd i stor omfattning. Ingen skörd av vare sig grot eller stubbar sker. En satsning på skydd av biologisk mångfald får positiv påverkan även på rekreationsvärden, vattenkvalitet och skapar den största kolsänkan. Men den skapar även ett underskott på skogsråvara i förhållande till förväntad efterfrågan. Scenario: Prioritera bioenergiDetta scenario utforskar vad som krävs i form av skogsenergi för att nå EU:s mål för förnybar energi. Sce-nariot bygger på att 2020-målen för andelen förnybar energi i Europas energianvändning nås och att andra förnybara energislag som vind och sol växer snabbt och ökar sin andel. Det går att öka uttaget av biomassa med 50%, men för att nå EU:s 2020-mål för förnybar energi krävs ändå en ökad import. En sådan massiv satsning på skogsbiomassa medför negativa ef-fekter på biodiversitet, rekreaktions-värden och skogens kollager.  1 I referensscenariot antas efterfrå-gan på skog vara 20% högre 2030 än 2010. Nivån på avverkningen ligger fortfarande under den årliga tillväx-ten, men skillnaden minskar.  The European Forest Sector Outlook Study II (EFSOS II)har tagits fram av UNECE.  För Future Forests räkning har Rag-nar Jonsson och Gustaf Egnell vid SLU deltagit som experter på modellering av utbud  och efter-frågan av träbaserade produkter, respektive bioenergimarknadens effekt på skogssektorn.2Avtagande effekt av kolinlagringEn strategi för att minska koldioxid-halten i atmosfären fram till 2030 är att försöka lagra så mycket kol som möjligt i träd och skogsmark, och samtidigt fortsätta att ta ut en jämn nivå av skogsråvara för virke- och energiändamål. Scenariot Prioritera kolinlagring visar att det går att öka kollagret i Europas skogar med 11,5% (vilket är 3,5% högre än referenssce-nariot) utan att mer mark behöver tas i anspråk. Det uppnås genom att för-länga omloppstiderna och öka gall-ringsandelen.Förutsättningarna för att öka kol-sänkan ser olika ut från land till land, och förändringarna av omlopps-tid och gallringsandel varierar. För Sveriges del handlar det om att göra slutavverkningar 10 år senare än idag och öka gallringsandelen till 45% av det totala virkesuttaget. Virkesuttag genom gallring kom-penserar för det uttag som inte görs genom slutavverkning. Att sköta skogen så att tillväxten blir hög är avgörande för att minska mängden kol i atmosfären. En förutsättning för att det ska ske är att det går att ut-veckla incitament för skogsägare att optimera skogsskötseln för kollagring, eftersom det är mer kostnadseffektivt att slutavverka än att gallra skogen.Ett resultat av att mer virke tas ut som gallring är att skogsindustrierna måste bygga sin verksamhet på klena-re virke. Uttaget av grot blir 15% lägre än i referensscenariot, och stubbskörd sker inte i någon större utsträckning (se Fig 3). Alternativet att skörda än min-dre skogsråvara för att ytterligare öka kolinlagringen får konsekvenser antingen i form av ökad import eller ökad konsumtion av energikrävande ersättningsprodukter.Någon gång efter 2030 når skog-arna sitt maximala kolförråd i den stående biomassan, med träd av hög ålder, avtagande tillväxt och höga virkesvolymer. Detta medför en till-tagande risk för störningar som ge-nererar oavsiktliga koldioxidutsläpp, till exempel bränder eller stormfälln-ing. Sett enbart ur klimatperspektiv är det på lång sikt bättre att skörda sko-gen och tillverka skogsprodukter och energi, än att låta skogens kol återgå till atmosfären på naturlig väg.Figur 1. Ökningen av kollagret från utgångsvärdet för 2010 till 2030.05001000150020002500300035004000C i markC i biomassaReferens Kol Biodiv EnergiI scenariot Prioritera bioenergi  förutsätts stubbskörden ökar från 4 till 114 miljoner kubikmeter till år 2030.Tg CFoto: Lars Klingström 3Priset att betala för denna strategi blir ett påtagligt lägre utbud av skogs-biomassa. Scenariot visar på ett un-derskott på 176 miljoner m3, alltså 12 % lägre än i referensscenariot. Detta underskott behöver kompenseras på något sett, till exempel genom en Både en satsning på bioenergi och en satsning på kolinlagring skulle enligt studien ge negativ påverkan på bio-diversiteten, som i det här fallet mäts som mängden död ved i skogen (se Fig 2). Om istället biodiversiteten pri-oriterades, vilka konskvenser skulle det få på skogssektorn? I scenariot Prioritera biodiver-sitet har arealen skyddad skog ökats med 5%. För att kunna förlänga om-loppstiderna, öka andelen äldre träd i skogarna och ändå hålla uttaget av virke på en rimlig nivå, ökas gallring-sandelen med 10%. Områden som slutavverkas återplanteras i hög ut-sträckning med lövträd. Inget uttag av grot eller stubbar sker. En sådan satsning skulle skapa mer diversifierade skogar där både anta-let trädslag och andelen äldre träd är högre än i de övriga scenarierna. Sce-nariot visar även på den högsta kol-sänkan (se Fig 1) vilket innebär att de två strategierna kan kombineras. minskad konsumtion av skogproduk-ter och skogsbiobränsle, eller genom ökad import, eller genom en ökad användning av trä från alternativa käl-lor som t ex rivningsavfall eller inten-sivodlad energiskog,Biodiversitetsskydd ger underskott på biomassa-150-100-50050100Figur 2. Förändring av mängden död ved i skogarna från år 2010 till 2030.Referens Biodiv EnergiKolTg torrsubstansEU har slagit fast ambitiösa mål vad gäller energieffektivisering och ök-ning av andelen förnybar energi i den europeiska energimixen. För att nå 2020-målen är skogsbiobränslen en viktig pusselbit. Scenariot Prioritera bioenergi bygger på antagandet att EU:s 2020-mål nås genom en kraftig ökning av skogsbiobränsleproduktionen, samti-digt som vind och sol ökar sina an-delar i energimixen. I scenariot antas att EU:s uttag av skogsråvara ökar från dagens 350 miljoner m3 till 750 miljoner m3. För att de ska vara möj-ligt krävs att alla sorters biomassa tas i anspråk, från hyggesrester och stub-bar till rivningsmaterial och att det utvecklas effektiv teknik och logistik för att få ut stora mängder skogsbio-massa på ett ekonomiskt hållbart sätt. En sådan strategi skulle påverka Sverige då uttagsökningen framför allt antas ske i norra Europa. Trots den intensiva satsningen krävs det att im-porten nära tredubblas. Merparten av skogsråvaran förvän-tas användas till energiändamål, till exempel uppvärmning av privatbo-städer,  produktion av flytande bio-drivmedel och el- och värmeproduk-tion i kraftvärmeverk. En bioenergisatsning av denna om-fattning medför stora miljökostnader. Den resulterar i den lägsta nivån för andelen död ved i skogen och det läg-sta rekreationsvärdet. Dessutom ham-nar kolinlagringen på den lägsta nivån av alla de jämförda scenarierna.Växthusgasbalansen vid skörd och förbränning av stubbar är fortfarande inte helt klarlagd. Det finns en farhåga att näringsbalansen i skogsmarken kan påverkas i negativ riktning.Storsatsning på bioenergi täcker inte behovetFigur 3. Förändringen av uttag av skogsbiomassa från 2010 till 2030. -20020406080100StubbarGROT050100150m3 /ha/år StamReferens Kol Biodiv EnergiMg torrsubstans/ha/årR EBK4Läs mer:EFSOS II finns att ladda ner i sin helhet på:www.unece.org/forests-welcome/areas-of-work/forest-soutlookwelcome/Läs också:Swedish Forest Sector Outlook, Jonsson, R., Egnell, G., Baudin, A. (2011). En studie av hur den svenska skogs-sektorn påverkas med utgångspunkt från rapporterna EFSOS II och EUwood.. Finns att ladda ner på www.futureforests..se under rubri-ken Publikationer/arbetsrapporter/Kontaktperson: Ragnar Jonsson, skog.dr., ragnar.jons-son@slu.se, 0702-843140Redaktör: Annika Mossing, kommunikatör Future Fo-rests, annika.mossing@slu.se, 0727-103944Future Forests producerar kunskapsunderlag för ett hållbart brukande av den boreala skogen. Future Forests Syntes sammanfattar aktuell kunskap inom programmets forskningsområden.Future Forests är ett Mistra-program. SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) är programvärd. Programmet är en gemensam satsning av SLU, Umeå universitet och Skogforsk. Forskningsprogrammet finansieras av Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning), svenskt skogs-bruk, samt de inblandade universitetenÄr det politiskt möjligt att in-föra ett intensivt skogsbruk?Att införa ett sådant intensivt skogs-bruk som i scenariot Prioritera bioenergi medför stora ekonomiska kostnader, men även stora kostna-der för miljön och ett behov av en kraftfull omorientering av skogsbru-kets organisation och ramverken som styr detta. För att uppnå detta krävs mycket stark politisk vilja, och frågan är om det är möjligt att vinna accep-tans för de höga kostnaderna. Trots en intensiv mobilisering av biomassa räcker det inte för att uppnå EU:s mål vad gäller bionergi, utan en trefaldig ökning av importen krävs.Frågetecken finns alltså kring hur hållbar den långsiktiga försörjningen av skogsråvara blir.Går det att öka arealen skogs-mark?Istället för att importera skogsråvara skulle man kunna ta jordbruksmark i anspråk för odling av energiskog. Hela uttaget av hyggestrester och stubbar i scenariot Prioritera bioenergi mot-svarar 9% av Europas jordbruksmark. Detta skulle minska trycket på de eu-ropeiska skogarna, men till priset av att annan markanvändning, som till ex-empel livsmedelsproduktion påverkas. Vilka slags anpassningar krä-ver ett förändrat klimat?Ett förändrat klimat kräver skogssköt-selmetoder som bidrar till att öka sko-gens anpassningsförmåga, till exempel genom att göra ett genetiskt urval av mer anpassade plantor, genom att välja andra arter eller genom att välja särskilda skötselprogram för att nå specifika mål. Flera olika metoder för anpassning kan identifieras och en del går att kombinera på samma bestånd, andra inte. Strategier som inte kan kombineras kan appliceras på olika delar av landskapet för att uppnå ett mer diversifierat tillstånd.Kan strategierna kombineras?Att hitta en fungerande balans mel-lan bioenergiproduktion, kolinlag-ring och skydd av biodiversiteten är en extremt komplex utmaning. Några viktiga problemställningar är: •	 att hitta en näringbalansmässigt hållbar nivå på uttag av virkesres-ter och stubbar•	 att hålla uttaget av biomassa på en nivå som är långsiktigt hållbar vad gäller såväl tillgång på skogsråvara som andra ekosystemtjänster•	 att inte ”exportera” problemen genom att importera skogsråvara från icke-hållbara system i andra delar av världen, eller genom att förändra markanvändningen inom Europa på ett icke hållbart sätt (till exempel genom att ta i anspråk jordbruksmark som be-hövs för livsmedelsproduktion).I några fall kan scenarierna kombi-nera flera mål, till exempel visar sce-nariot Prioritera biodiversitet goda resultat även vad gäller kolinlagring.Utmaningen ligger i att hitta win-win-lösningar och skogsbruksme-toder som kan kombinera skydd av biodiversitet med kollagring och ett jämt uttag av råvara. Finns det lösningar som ingen har tänkt på?I scenariot Prioritera innovativa lösningar beskrivs en vision för att skapa en gynnsam innovationskultur inom skogssektorn och därigenom skapa nya möjligheter och nya mark-nader för skogsprodukter. Går det att genom produktutveckling utveckla nya byggnadstekniker, ”intelligent papper” och bioraffinaderier som pro-ducerar behovet av kemikalier? Även inom skogsskötselområdet behövs innovativa lösningar till exempel för att skapa nya former för rekreation och nya sätt att finansiera skydd av bio- logisk mångfald. Att skapa ett gott kli-mat för innovationstänkande är en ut-maning som involverar hela samhället. Hur har scenarierna tagits fram?EFSOS II har tagits fram med hjälp av ett antal modeller och studier. Efterfrågan på vedråvara för ma-terialändamål har tagits fram med ekonometrisk analys, som utgår från scenarioantaganden om framtida ut-veckling av BNP. Skattningarna av framtida användning av vedråvara för energianvändning utgår från de nationella målen i EUs energidirek-tiv samt antaganden om rollen för vedråvarubaserad energi i framtiden. Framtida potentiellt skogsuttag ge-nererades från EFISCEN (en simu-leringsmodell avseende skogsresur-ser) och utgår från scenariospecifika antaganden om skötselmetoder, d.v.s. gallringsintervall, slutavverkningsål-der och volymuttag. Uppgifter om potential för tillgång på trä från an-dra källor än skogen kommer från EUwood-studien. Scenarierna togs fram i två steg. I ett första steg gjordes en grövre analys av om de tillgäng-liga resurserna skulle kunna täcka en framtida efterfrågan. Framtida utbud och efterfrågan skattades separat och sammanfördes i den s.k. WRB (Wood Resource Balance), en balansräkning för vedråvara. I ett andra steg använ-des den partiella jämviktsmodellen EFI-GTM som modellerar handel med övriga regioner för att se hur tänkbara obalanser skulle ”lösas” av marknaden.

European Forest Sector Outlook Study II : Vägval för skogssektorn

https://pub.epsilon.slu.se/32165/1/jonsson-r-20231115.pdf

European Forest Sector Outlook Study II : Vägval för skogssektorn

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive