Screening som underlag för matematikundervisning : Hur analyseras och används screeningresultat för planering av undervisning?

Abstract

För grundskolan i Sverige finns obligatoriska screeningar i matematik, där avsikten är att mäta kunskaper och identifiera kunskapsluckor. Studien innehåller nedslag gjorda i två kommuner för att få en inblick i hur de arbetar med screening för att kartlägga kunskaper och hur resultaten används formativt. De kommuner som undersökningen gjordes i ligger i två olika län i Sverige, en i norra mellansverige och den andra i mellansverige. I respektive län var det 4 och 5 respondenter som är verksamma matematiklärare och speciallärare mot matematikutveckling. Intervjuerna var halvstrukturerade. Frågorna de svarat på handlar om hur just de genomför och analyserar screeningar, samt hur de använder sig av resultaten för att planera undervisning. Syftet var att lyfta fram fungerande arbetssätt med tydliga riktlinjer och goda exempel där matematiklärare och speciallärare samarbetar kring screeningresultat för att öka måluppfyllelsen i matematik. Förhoppningen med studien var att framkomna resultat ska kunna användas för att utveckla och förbättra arbetet kring screening. Resultatet visar att på de flesta skolor där respondenterna i den här studien arbetar sker analysmöten eller andra forum där screeningresultat diskuteras och resultaten av insatta åtgärder följs upp på olika sätt. Studien visar att uppföljningsarbetet ser väldigt olika ut och att det är mer sällan själva processen för arbetet med screening och dess efterarbete följs upp, utvärderas och förändras utifrån framkomna resultat. Med processen menas att man utvärderar när och hur man gör screenings, försöker förbättra och effektivisera för att få det mer hanterbart och i slutändan kunna öka elevernas måluppfyllelse genom att effektivare kunna identifiera fler kunskapsluckor i ett tidigare skede. När man inte systematisk utvärderar de olika processtegen påverkas undervisningen på så sätt att den inte utvecklas på samma sätt den skulle gjort om man utvärderade och använde sig av resultaten. Brister i uppföljningsarbetet framkommer i resultatet och i studien visar det sig bero på bristande resurser, tidsbrist och kompetens. I resultatet framkom inga tydliga riktlinjer på organisationsnivå eller någon systematisk modell som fungerar heltäckande. Studien lyfter istället fram goda exempel som skulle kunna ingå i en fungerande systematisk modell