Malmö universitet, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI)
Abstract
På Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) går individer som är arbetslösa och behöver förberedas samt finna motivation till att påbörja eller återuppta reguljära studier, varav gruppvägledning utgör en väsentlig del av arbetet. Hur gruppvägledning effektivt kan utövas är dock beroende av ett flertal centrala faktorer och forskning visar att det finns en otillräcklig förståelse för arbetssättets positiva fördelar samt ett lågt självförtroende bland vägledare i utövandet. Utifrån detta dilemma undersöker studien vad de centrala faktorerna är i syfte att effektivt utöva gruppvägledning samt hur arbetssättet upplevs stärka deltagarna till fortsatta studier. En kvalitativ undersökning med sju geografiskt spridda folkhögskolor i Sverige har genomförts. Tidigare forskning på området ligger till grund för analysen, samt de tre teorierna Mattering Climate, Self-Determination Theory och Hope-Action Theory. I resultatet framkom följande centrala faktorer för ett effektivt utövande av gruppvägledning; relationsskapande, bekräftelse av deltagarna, sammanhållning, samt gruppvägledande aktiviteter som studiebesök och ta del av andras och sin egna berättelse. Bland de främsta effekterna sågs stärkt självkänsla, självkännedom, motivation, arbetsmarknadskunskap, visionering av framtida karriärvägar, samt en känsla av hopp som den röda tråden. Gruppvägledning kan utifrån studien stödja en målgrupp som tappat motivationen och behöver utveckla ett utforskande förhållningssätt gentemot övergången till reguljära studier.