Blomqvist, Gunilla

English

Journals from University of Tartu

Scand. 1 Lab. Anim. Sci. No. 2 . 1989 . Voli l6Djurhéllning och kvalitetskontroll av férséksdjur Vid RIVMav Gunilla Blomqvist, Férséksdjursenheten. Virol. Avd. Statens Veteriné’xrmedicinska Anstalt. BMC. Box 595.751 28 Uppsala, Sverige.De fiesta djur som anvfinds i djurfbrsék i Sve—rige éir uppstallade under goda yttre betingel-ser. Lokalerna héller ofta en hég standard ochkunniga djurvérdere svarar fér en god om-vérdnad. Tillsynsmyndigheterna kontrolleraratt djurhéllningen sker i enlighet med djur-skyddslagstiftningen. Trots dessa goda férut-sfittningar tycks ménga djuravdelningar saknamOjlighet eller fbrméga att hélla djur undermikrobiologiskt definierade férhéllanden. Re-sultat frén b1.a. serologiska virusundeséknin-gar tyder pé att man inte har kunnat skyddadjur i férsék frén sédana mikro—organismersom kan utgéra att hot mot djurens halsa ellersom kan stéra férsék. T. ex. coronavirus hosmus och rétta. Erfarenheter frén spolieradeférsék samt internationella krav (virusfriaprodukter av animaliskt ursprung fc'ir humantbruk ex monoklonala antikroppar), kommeratt medféra (jkade krav pé mikrobiologiskt de-finierade djur. Det kommer dfirfc‘jr att bli nbd-vandigt fOr ménga djuravdelningar att planerasin djurhéllning sé att dessa krav kan tillgodo-ses.RIVMEtt Vfilfungerande exempel pé djurhéllningmed héga krav pé mikrobiologiskt definieradeférséksdjur utgér djuravdelningarna VidRIVM.Institutet, som kan sagas motsvara det svenskanaturvérdsverket och Socialstyrelsen i ett, éiruppdelat i tre divisioner; mikrobiologi och im-munologi, farmakologi och toxikologi, samtkemi och fysik.Vid institutet sker en omfattande forskningmed anvéndning av férséksdjur inom respek-tive divisions amnesomréden. Totalt anvéndsca 125.000 gnagare och kaniner per 5r. Om-kring 90% av dessa fc'ids upp inom institutet.Alla djur som anvz'inds bestéills och tillhanda-hélls centralt oavsett om djuren héirrdr frén ex-terna uppfédare eller frén institutets egen avel.82Kvalitetskontrollant — kvalitetskontrollgruppVid institutet finns en centralt anstéilld tjéinste-man — en kvalitetskontrollant - som svarar f(‘jroch organiserar kvalitetskontrollen av samtligadj ur (djur frén egen avel och externt uppféddadjur) och av allt biologiskt material (tumérer,parasiter mm) som inférs till institutet. Dennetjéinsteman har en grupp av specialister till sittférfogande — en kvalitetskontrollgrupp — medkompetens inom férséksdjursvirologi, -bakte-riologi, -mykoplasmalogi, -parasitologi och -patologi.Specialisterna utfér diagnostiska undersék-ningar och kontroll av djur och biologiskt ma—terial och tillhandahéller expertréd i epizooto-logiska frégor.Mikrobiologisk uppdelning av djurGrundlfiggande fér det mikrobiologiskasfikerhetsprogrammet éir uppdelningen av djuroch biologiskt material i fem, ur mikrobiolo-gisk synpunkt, olika f6rvarings-/djurhéllningsklasser:— Internt uppfédda.De fiesta arter och stammar av djur som fédsupp pé institutet fir mikrobiologiskt definiera—de och uppfbdda inom ett barriar system (=-KLASS 2). Alla djur i KLASS 2-rum héirrérfrén kejsarsnittsetablerade mikrobfria upp-fédningskéimor av djur (=KLASS 1), som ef-ter fédseln avsiktligt kontaminerats med en de-finierad anaerob tarmflora.— Externt uppféddaDjur frén externa uppfédare delas upp i tvégrupper: djur med kéint mikrobiologiskt status(A) och djur som anléinder till institutet frénuppfédning med ok'alnt hfilsolfige (B). GruppA placeras direkt i djurrum f(‘Sr férsék (=KLASS 3), men hélls déir skilda frén djur avegen avel. Om det fir fréga 0m léngtidsférsék(mer fin tvé ménader) placeras dock djurenfrén grupp A bakom barriér ex isolator.Djur frén grupp B liksom biologiskt materialplaceras strikt avskilt frén dvrig djurhéllning iKLASS 5-rum. Léittnader i sédan djurhéllningmedges endast om fdrekomst av patogener ejhar kunnat pévisas.Djur eller biologiskt material som konstateratsfritt frén allvarliga patogener kan héllas i ett>>omvéint<< barriéir — system, i KLASS 4—rum, iVilka ocksé infektionsférsék kan utféras.Kontroll av uppfddningen sker béde genom ru-tinkontroll av kliniskt friska djur och under-sékning av djur med sjukdomssymptom. Dekliniskt friska djuren avlivas och undersbksmakroskopiskt. De kontrolleras ocksé rutin-mfissigt p21 fdrekomst av virus, mykoplasmer,bakterier och parasiter i beséittningen. Om fri—ska djur uppvisar makroskopiska féréndrin-gar, eller dé. djur med sjukdomssymptom ob-duceras, utfbrs dessutom histopatologiska un-dersdkningar som i sin tur ger végledning férytterligare undersékningar.Kontroll av djur i férsbkDjur i korttidsfdrsék, dér risken fér smitta firbegréinsad, undergér ej rutinméissig mikrobio—logisk kontroll under fdrsékets géng. Informa-tion erhélls i stéillet frén undersékningar Vidférsbkets slut. Djur i toxikologiska ldngtids-Scand. J. Lab‘ Anim, Sci. No. 2. 1989 . VOL 16férsdk héll genomgéene i isolatorer. Dessadjur kontrolleras genom undersékningar av skvaktpost-mdss pz‘i férekomst av patogener,post mortem undersékningar samt via fysiolo-giska data fré‘m kontrollgrupper i de toxikologi-ska studierna.Med hjéilp av en VéiI genomtéinkt och planeraddjurhéllning parad med noggranna och omfat-tande héilsokontroller har man inte bara lyc-kats minska férbrukning av f(‘jrséksdjur. Manhar ocksé under senare ér kunnat undvika av-brutna eller stdrda fbrsok till féljd av infektio-ner hos férséksdjuren.Ett varmt tack till alla Vid RIVM som pé ett ségenerést och instruktivt sétt léit mig ta del avinstitutets verksamhet Vid mitt besdk dar i 0k-tober 1988.REFERENSBoot, R.: Microbiological quality assuranceand quality assessment of laboratory ani-mals. In: >>New developments in bioscience-5: their implications for laboratory animalscience<<. (A. C. Baynen & H. A. Solleveldeds.) sid 71-74, Martinus Nijhoff Publi-shers, Dordrecht, 1988.83

Djurhéllning och kvalitetskontroll av férséksdjur Vid RIVM

https://ojs.utlib.ee/index.php/SJLAS/article/view/21727

Djurhéllning och kvalitetskontroll av férséksdjur Vid RIVM

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Journals from University of Tartu