Hur påverkas uppkomsten av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) av olika bearbetningsstrategier under hösten? : How is the emergence of black-grass (Alopecurus myosuroides Huds.) influenced by different mechanical strategies during the autumn?

Abstract

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur uppkomsten av renkavle samt fröbanken påverkades av olika mekaniska jordbearbetningsmetoder under hösten. I den experimentella delen av examensarbetet utvärderades ett redan befintligt försök som genomfördes under hösten 2022 med olika bearbetningsmetoder för att bekämpa renkavle. Motivet till detta examensarbete är den växande problematiken kring renkavle som orsakats av dess kraftiga uppförökning, dess förmåga till att bilda en fröbank, samt den ökande resistensutvecklingen i renkavle mot herbicider. De sex olika mekaniska jordbearbetningsmetoderna som jämfördes i detta examensarbete var 1) ett kontrolled med orörd stubb, 2) en tidig och sen ultragrund bearbetning på 1-2 cm djup, 3) en tidig grund bearbetning på 2-3 cm djup, 4) en tidig och sen grund bearbetning på 2-3 cm djup, 5) en djup bearbetning på 15 cm djup och 6) en sen grund bearbetning på 2-3 cm djup. Försöket avlästes under hösten 2022, där antalet uppkomna plantor räknades i fält. Höstens resultat visade att det fanns signifikanta skillnader mellan bearbetningarna. De bearbetningarna som fick flest renkavleplantor att gro på hösten var en tidig och sen grund bearbetning följt av en tidig och sen ultragrund bearbetningen. Det var även den tidiga och sena grunda bearbetningen som skiljde sig signifikant från alla övriga försöksled förutom den tidiga och sena ultragrunda bearbetningen. På hösten var målet att få så många frön som möjligt att gro vilket försöksledet med en tidig och sen grund bearbetning lyckades bäst med. Under våren användes försöket i detta examensarbete genom att det gjordes en fröbanksanalys. I början av mars 2023 togs jordprover i samma försöksfält i de olika försöksleden med mekanisk jordbearbetning. Jordproverna togs på tre olika provtagningsdjup, 0-5 cm, 5-15 cm och 15-25 cm. Odlingslådor med jordproverna placerades därefter i växthus. Under denna period i växthuset räknades och plockades bort antalet uppkomna renkavleplantor efter fyra och sju veckor. Resultatet från vårens fröbanksanalys visade också på signifikanta skillnader. På provtagningsdjupet 0-5 cm fick en djup bearbetning på 15 cm minst antal renkavlefrön att gro. På provtagningsdjupet 5-15 cm var det minsta antalet renkavle i försöksledet med en tidig följt av en sen ultragrund bearbetning. Resultatet från hösten jämfördes även med resultatet från våren i förhoppningen om att kunna se ett samband mellan flest antal uppkomna plantor på hösten skulle ge minst antal uppkomna plantor på våren. Resultatet från jämförelsen påvisade inte något samband. Försöksfältet som användes i detta examensarbete har de tre senaste åren bearbetats genom reducerad jordbearbetning och det har enbart odlats höstgrödor på fältet. Det har påverkat resultatet genom att där redan har funnits en fröbank av renkavle på fältet sedan tidigare. Det visade sig i försöksleden med grunda bearbetningarna där det fanns groningsdugliga renkavlefrön längre ner än 5 cm i jordprofilen trots att de inte bearbetats på djupet. Vädret har troligen inte haft någon större negativ inverkan på de bearbetningar som utfördes tidigt i augusti. Däremot kan den låga nederbörden i oktober och november påverkat de bearbetningar som gjordes senare. Slutsatsen för experimentet var att resultatet visade att det går att påverka både uppkomsten av renkavle och uppförökningen av fröbanken genom olika mekaniska bearbetningsmetoder under hösten. På kort sikt är en tidig djup bearbetning på 15 cm en bra åtgärd, men på lång sikt är det en dålig åtgärd eftersom fröbanken uppförökas. För att inte uppföröka fröbanken och på lång sikt minska renkavle förekomsten, är både en tidig och sen ultragrund bearbetning på 1-2 cm djup och en tidig och sen grund bearbetning på 2-3 cm djup bra åtgärder.The purpose of this project was to investigate how the emergence of black-grass and the soil seed bank was affected by different mechanical strategies during the autumn. In the experimental part of the degree project, an already existing experiment was evaluated that was carried out in the fall of 2022 with different mechanical strategies to control black-grass. The motive for this degree project is the growing problem surrounding black-grass caused by it´s strong propagation, it´s ability to build a seed bank, as well as the increasing development of resistance in black-grass to herbicides. The different mechanical strategies that were compared were a control strategy that was untouched stubble, an early and late ultra-shallow tillage at a depth of 1-2 cm, an early shallow tillage at a depth of 2-3 cm, an early and late shallow tillage at a depth of 2-3 cm, and a deep tillage at a depth of 15 cm. The experiment was assessed in the autumn of 2022, where the number of emerged plants was counted in the field. The result from the autumn showed that there were significant differences between the different strategies. The strategy that caused the most emerged plants in the autumn where the early and late shallow tillage followed by an early and late ultra-shallow tillage. It was also the early and late shallow tillage that differed significantly from all the other strategies except the early and late ultra-shallow tillage. In the autumn, the goal was to get as many seeds as possible to germinate, most geminated seeds were found in the experiment treatment with an early and late shallow tillage. During the spring, the experiment was used in this degree project by doing a soil seed bank analysis. At the beginning of March 2023, soil samples were taken in the same experimental in the different strategies with mechanical tillage. The soil samples were taken on three different sampling depths, 0-5 cm, 5-15 cm and 15-25 cm. The growing tray with the soil sample were then placed in a greenhouse. During the period in the greenhouse the number of newly emerged plants was counted and removed after four and seven weeks. The result from the spring seed bank analysis also showed significant differences. At the sampling depth of 0-5 cm, a deep tillage at a depth of 15 cm caused the least number of black-grass seeds to germinate. At the sampling depth of 5-15 cm, the least number of emerged black-grass was in the early followed by late ultra-shallow tillage. The result from the autumn was also compared with the result from the spring in order to se if the highest number of emerged plants in the autumn gave the least number of emerged plants in the spring. The result of the comparison did not show any relationship. For the last three years, the experimental field has been treated with reduced tillage and only autumn seeded crops have been grown on the field. It has affected the result because it was already a soil seed bank in the field before the experiment started. In the strategies with the shallow tillage, it was shown that it were seeds germinated from soil samples, which were taken at a greater depth than 5 cm, even though it was not tilled in that depth. The weather probably did not have a major negative impact on the tillage that were carried out early in August. However, the low rainfall in October and November may have affected the tillage that was done late. The conclusion of the experiment was that the result showed that it is possible to affect both the emergence of black-grass and the propagation of the seed bank through different mechanical strategies during the autumn. In the short term, an early deep tillage at a depth of 15 cm is a good strategy, but in the long term is a bad strategy because the seed bank is multiplied. In order not to increase the seed bank and in the long term reduce the occurrence of black-grass, both and early and late ultra-shallow tillage at a depth of 1-2 cm and an early and late shallow tillage at a depth of 2-3 cm are good strategies