Matematikångest är ett tillstånd av obehagskänslor som tar sig uttryck både då matematiska uppgifter ska utföras och i vardagliga situationer som kräver matematiskt tänkande. Elever med hög grad av matematikångest tenderar att undvika situationer som kräver matematiska färdigheter, vilket i sin tur kan begränsa dem i deras framtida karriärval.
Syftet med avhandlingen är att undersöka utvecklingen av matematikångest bland finlandssvenska elever i årskurs 7–9. Utvecklingen undersöks mer specifikt genom att ta reda på vilka könsskillnader i utvecklingen av matematikångest som finns och dessutom genom att undersöka vilka skillnader som finns i utvecklingen av matematikångest hos elever i olika matematikprestationsgrupper (lågpresterande, medelpresterande och högpresterande). Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor:
1. Vilka skillnader finns det i utvecklingen av matematikångest hos flickor och pojkar i årskurs 7–9?
2. Vilka skillnader finns det i utvecklingen av matematikångest hos elever i olika matematikprestationsgrupper i årskurs 7–9?
Denna avhandling är en delstudie i FRAM-projektet. I delstudien undersöktes 533 finlandssvenska elever i årskurs 7–9 från fem olika grundskolor. Mätinstrumenten som användes var Math anxiety scale for adolescents (MASA) och räknefärdighetstestet KTLT. Datainsamlingen skedde på hösten 2016 och våren 2019. För att besvara forskningsfrågorna användes analyserna Independent Samples T-Test, One-Way ANOVA och Repeated Measures ANOVA.
Resultaten i denna studie visar att det inte finns signifikanta skillnader i utvecklingen av matematikångest över tid då man jämför flickor och pojkar, även om flickorna i båda årskurserna uppvisar högre grad av matematikångest. För hela samplet kan man dock se en signifikant moderat ökning av matematikångesten över tid. Då prestationsgrupperna jämförs visar resultaten att det inte heller finns signifikanta skillnader i utvecklingen av matematikångest mellan prestationsgrupperna, även om det i båda årskurserna framgår att den lågpresterande gruppen har den högsta graden av matematikångest och den högpresterande gruppen den lägsta graden av matematikångest.
Det är viktigt att man i skolan är medveten om att svaga matematikfärdigheter kan bero på matematikångest. För att kunna stöda elever med svaga matematikfärdigheter är det viktigt att identifiera om elevens utmaningar beror på kognitiva eller känslomässiga faktorer
