Gustavsson, Larisa

Skytte af Sätra, Jonas

Swedish

Epsilon Open Archive

Fruktträdskräfta, ett samlat kunskapsläge - fakta för dig som odlar äpple Larisa Garkava-Gustavsson, Jonas Skytte af SätraFakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2023LTV-fakultetens faktabladFakta från SLU Partnerskap Alnarp2023:8ALNARPÄppleproduktionen i SverigeÄppleodling är den största och mest stadigt väx-ande fruktsektorn i Sverige. Enligt Jordbruks-verkets statistik odlades äpplen kommersiellt på ca 1’600 ha år 2020, varav ca 260 ha var ekologisk produktion. Däremot kommer bara omkring 30% av de äpplen som säljs i landets butiker från svenska odlingar. Det finns med andra ord en stor glipa mellan produktion och konsumtion, och en stor efterfrågan på lokalt producerad frukt. Den absolut största delen av äppleproduktionen, ca 90%, finns i Skåne men några få odling-ar finns längst med kusterna till Vättern och Mälaren. Avkastningen i Sverige är lägre än i andra delar av världen, ca 40 ton per ha i en IP-odling och ca 20 ton per ha i en ekolo-gisk odling. Den svenska äppleodlingen står inför flera utmaningar, inte minst på grund av de skador som orsakas av olika skadegö-rare och sjukdomar, då vi har en begrän-sad tillgång till kemiska bekämpningsmedel. Därtill saknas i många fall effektiva och miljövänliga alternativ. De vanligaste sjuk-domarna som skadar träd och frukt är skorv (Venturia inaequalis), mjöldagg (Podosphaera leucotricha), frukmögel (Monilinia fructigena), bägarröta (Botrytis cinerea), bitterröta (Col-letotrichum spp.), gloeosporium-röta (Neofa-braea spp.), grönmögel (Penicillum spp.) och fruktträdskräfta (Neonectria ditissima). Idag anses fruktträdskräfta vara den mest förö- dande sjukdomen i svenska äppleodlingar. Ekonomiska förluster orsakade av fruktträdskräftaFrukträdskräfta utgör en stor utmaning för odlare då sjukdomsangrepp leder till både minskad skörd och försämrad fruktkvalitet. Man brukar säga att omkring 10% av alla träd har skador orsakade av kräfta men detta varierar mellan olika sorter och beror också på odlingens skick och skötsel. Vissa odling-ar kan drabbas mycket med skador på över 70% av träden. Skador på sidogrenar kan skäras bort från träden, till priset av höga arbetskostnader och minskad fruktbärande yta. Men om sår uppstår på stammen, särskilt på unga träd, kan kräftan snabbt växa runt stammen och strypa trädet som då dör. Det är inte ovan-ligt att ca 10 % av alla träd som angrips av fruktträdskräfta dör, och då måste ersättas med nya. I vissa fall har sjukdomen förkor-tat livslängden för hela odlingar med fem till tio år (’Elise’ på M.9), eftersom träden var så svårt angripna att det inte längre varit ekonomiskt försvarbart att driva odlingen vidare. Äppleträden som används inom yrkeso-dling i Sverige förökas främst i Belgien, Frankrike och Holland. Smittan kan spri-das redan under uppförökningen i utländ-ska plantskolor, där sjukdomen döljs genom riklig användning av bekämpningsmedel. De unga träden kan därmed bära med sig osynlig infektion till odlingarna. Efter en latensperiod på ett till fem år kan sympto-men blomma ut och så mycket som 25% av de nyplanterade träden kan behöva tas ut och ersättas med nyplantering. Därför utgör sjukdomen ett mycket allvarligt hot mot äppleindustrin, särskilt med tanke på att etableringen av nya odlingar kräver in-vesteringar på över 400 tsek/ha.Även om sjukdomen i första hand angri-per grenar och stammar på träd kan även frukt angripas (Bild 1). N. ditissima kan in-fektera blommor vilket ger upphov till fo-derröta redan i odlingen. Svampen kan även infektera frukt några veckor innan skörden och följa med som osynlig infektion till lagringslokaler, vilket leder till skador under lagringen. Detta försvårar situationen ytter-ligare för odlare och odlarorganisationer. Sjukdomen finns inte bara i yrkesodling-ar utan också i hemträdgårdar och även där krävs en hel del åtgärder för att hålla smittan i schack.Sjukdom: patogen, spridning, infektion och symtomFruktträdskräfta orsakas av en patogen svamp, Neonectria ditissima (syn. Neonectria galligena, tidigare Nectria galligena; anamorf Cylindrocarpon heteronema) som finns i alla delar av världen där äpplen odlas. Sjukdo-men är dock främst ett problem i regioner och länder med ett svalt och vått klimat som t.ex. norra Europa, Nya Zealand och vissa delar av Syd- och Nordamerika.Svampen förökas och infekterar med två sorters sporer, konidier och ascosporer. Ko-nidierna bildas under det asexuella stadiet i svampens livscykel, i kuddformade struktu-rer (s.k. sporodochia) som vanligen är vita till krämfärgade i färgen. I Sverige hittar man sporodochia på infekterad bark under hela vegetationsperioden, men de syns bäst i augusti-oktober innan bladfall (Bild 2). Liknande observationer har gjorts i Norge. Svampen producerar två typer av konidier: makrokonidier och mikrokonidier. Makro-konidier är raka eller lätt böjda, med avrun-dade ändar, har i regel tre till fem septa och är mycket smittsamma. Makrokonidierna sprids med regnstänk inom samma träd och till närliggande träd, vilket leder till att man ofta hittar klungor av infekterade träd i odlingar. Mikrokonidier är ellipsoida eller Bild 1. Lagringsskada orsakad av N. ditissimaFakta från Partnerskap AlnarpInfo nr 8Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2023ovala, har en eller ingen septum och anses bildas direkt från svamphyfer eller från äldre sporodochia. Mikrokonidierna kan också orsaka infektion men deras roll i sjukdoms-spridning anses idag vara försumbar.Den andra typen av sporer, ascosporer, bildas i klarröda, runda, tättsittande struk-turer (s.k. perithecia) som bildas under vin-tern i svampens sexuella stadie och bara på kräftsår som är äldre än åtta månader (Bild 3). Med åldern få perithecia en mörkare färg. Ascosporerna är ellipsoida med ett septum och sprids genom luften mellan olika träd på avstånd upp till 200 m. De kan också spridas inom samma träd med regn-vatten. De regionala klimatförhållandena påverkar vid vilken tidpunkt under året som perithecia mognar och ascosporer sprids i odlingarna. I dagsläget finns det inte någon komplett och klar bild över sporspridning-en i svenska odlingar, men förmodligen sprids ascosporer främst under den svalare halvan av året. Förutom äpple kan N. ditissima angripa över 120 arter av vedartade träd, exempel-vis päron (Pyrus spp.), björk (Betula spp.), bok (Fagus spp.), poppel (Populus spp.) och lind (Tilia spp.). Läplanteringar i närheten av fruktodlingar kan alltså fungera som re-servoar för sjukdomen och som smittokälla. Det finns specialiserade former av svampen (s.k. formae specialis), t.ex. N. ditissima f.sp. fraxini och N. ditissima f. sp. mali som skiljer sig något i patogenicitet på olika växtslag, men samtliga idag kända varianter kan in-fektera äpple.Det har även noterats att arter av poppel är mycket mottagliga för kräfta och där-med olämpliga som läplanteringar, särskilt vid nyetablering av äppleodlingar. Däremot har gråal (Alnus incana (L.) Moench.) visat hög motståndskraft mot svampen och skulle därför kunna vara mera lämplig för använd-ning i läplanteringar i det avseendet.Förutom fruktodling orsakar svampen omfattande skador även inom skogsindu-strin där sjukdomen försämrar kvaliteten på timret, med minskade inkomster som följd.N. ditissima infekterar träd genom alla sorters sår som uppstår under trädets na-turliga tillväxt och skötsel. De viktigaste inkörsportarna är dock bladsår, fruktsår och beskärningssår. Även grenbrott, frostskador, hagelskador och skador orsakade av andra patogener och insekter kan koloniseras av N. ditissima.För att en infektion ska etableras måste såren vara tillräckligt djupa för att svampen effektivt ska kunna växa in i floemet och xylemet. Vanligen behövs upp till ett hund-ratal sporer för att infektera ett bladsår, men under gynnsamma förhållanden kan det räcka med ett betydligt mindre antal. Stora sår som t.ex. beskärningssår är mer mottag-liga och i vissa fall kan det räcka med några enstaka sporer för att etablera en infektion. Om sporer kommer i kontakt med ett bladsår direkt efter att bladet har fallit av är risken för infektion som störst, eftersom sporerna då sugs in i ledningsvävnaden i det nyuppkomna bladsåret. Risken för infek-tion minskar redan efter en timme för att efter ca en vecka vara relativt liten. Beskär-ningssår kan däremot förbli mottagliga upp till tre-fyra veckor på vintern. De första symtomen från höstinfektioner ses vanligtvis på våren nästkommande år, medan infektioner som uppkommer un-der vår och sommar går att upptäcka efter bara några veckor. Infektioner ses som miss-färgade nedsjunkna barkpartier som blir nekrotiska och ofta omringas av koncent-riska ringar av uppsprucken bark. Tidiga symtom kan vara svåra att känna igen och kan förväxlas med symtom av andra sjuk-domar som angriper stam och grenar, t.ex. Neofabraea spp. och Phomopsis mali. För att säkerställa att det är just N. ditissima som lig-ger bakom infektionen behövs morfologisk eller molekylär diagnosticering i laborato-rium. Med tiden växer såret längs med och runt grenen eller stammen. Äldre kräftsår har ett typiskt valkigt utseende som gör det lättare att känna igen skador orsakade av N. ditissima. Kontroll av sjukdomenFruktträdskräfta är känd som en skadlig sjukdom på äppleträd sedan lång tid tillbaka men användningen av koppar- och kvick-silverbaserade fungicider har tidigare kun-nat hålla sjukdomen under kontroll. Idag är tillgången till bekämpningsmedel mycket begränsad, både i Sverige och internatio-nellt. Under växtsäsongen kan fungicider-na dithianon, captan och dodine användas för bekämpning av skorv och dessa anses ha viss effekt också mot fruktträdskräfta. Tillgången till kemiska bekämpningsmedel mot kräfta varierar dock mellan olika län-der. I Nederländerna är äppleproduktionen huvudsakligen beroende av captan, som Bild 2. Ett kräftsår med sporodochia där konidierna bildasFakta från Partnerskap AlnarpInfo nr 8Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2023däremot är helt förbjudet i Sverige. I svenska konventionella äppleodlingar får ditia-non och dodin användas, men i en mycket begränsad omfattning. I dagsläget är kopp-arbaserade medel oumbärliga för kontroll av sjukdomen vid bladfall, särskilt på mot-tagliga sorter. Dock är inga kopparbaserade medel godkända för bekämpning av svamp i Sverige, utan får endast användas som bladgödsling om näringsbrist påvisats. Man kan däremot använda släckt kalk från blad-fall till slutet av december, vilket har visat sig ha god effekt mot svampen.Biologisk bekämpning kan potentiellt användas som ett alternativ eller komple-ment till den kemiska bekämpningen. Ti-diga laboratorieundersökningar visade att metaboliter av en bakterie, Bacillus subtillis, hämmade tillväxten av N. ditissima. Sena-re studier har däremot inte kunnat påvi-sa någon större effekt av B. subtillis under fältförhållanden, framförallt inte vid högre infektionstryck. På senare år har ett flertal olika potentiella biokontrollpreparat under-sökts, med lovande resultat. Dessa är ännu inte tillgängliga på den svenska marknaden, och en del har ännu inte visat sig effektiva under fältförhållanden.I dagsläget är de odlingstekniska åtgär-derna kritiska för att hålla sjukdomssprid-ningen under kontroll. Genom regelbund-na genomgångar av nyplanterade odlingar är det möjligt att upptäcka och ta ut unga infekterade träd i ett tidigt skede. Även äld-re odlingar behöver regelbundna och nog-granna genomgångar för att skära bort an-gripna grenar och skära rent runt kräftsår på stammen. Man bör klippa bort ca 10-20 cm av frisk ved utanför ett kräftsår, efter-som infektionen kan spridas utanför det synliga kräftsåret. Det är viktigt att all in-fekterad vävnad förs bort från odlingen, eftersom den annars kan fortsätta bidra till smittspridningen. Om ett träd är skadat till mer än 25 % bör man överväga att ta ut det ur odlingen, eftersom trädet då utgör en mycket stor smittorisk för kringliggande träd. Med tanke på de omfattande ekono-miska förluster som fruktträdskräftan med-för, och det arbete som krävs för att hålla sjukdomen under kontroll, är det också vik-tigt att plantera motståndskraftiga sorter vid nyetablering. Det är också viktigt att minska införandet av infekterade träd från utlandet.Stora sortskillnader – men bättre kan vi!Alla äpplesorter kända idag kan drabbas av kräfta, men i varierande grad. Motstånds-kraft mot sjukdomen varierar beroende på bland annat odlingsförhållanden, trädets ålder och fysiologiska tillstånd. Även val av grundstam kan påverka hur mottagligt ett träd är mot sjukdomen. Därför kan det fin-nas olika, och ibland motstridiga, uppgifter om sorternas motståndskraft. Detta efter-som en och samma sort kan visa sig som relativt motståndskraftig under vissa klimat- och odlingsförhållanden, men som ganska mottaglig under andra. Flera sorter så som ’Santana’ och ’Aro-ma’ är kända för deras höga motståndskraft medan andra sorter som ’Cox’s Orange Pip-pin’, ’Discovery’, ’Elise’ och ’Katja’ drabbas mycket hårt av sjukdomen. Vid SLU i Alnarp studerar vi de genetiska mekanis-merna bakom resistensen i ’Aroma’ och ’Santana’ för att säkerställa det svenska förädlingsprogrammets förmåga att släppa smakrika och lagringsbara sorter med god motståndskraft mot frukträdskräfta. Riktad förädling mot fruktträdskräfta är dock i sin linda. Även växtförädlingsprogram i andra länder, exempelvis Belgien, Nederländer-na, Nya Zealand och England arbetar aktivt med framtagning av nya motståndskraftiga sorter. Numera undersöker vi motståndskraf-ten inte bara hos ädelsorterna men även hos grundstammarna. Vi undersöker också grundstammens påverkan på sorternas mot-ståndskraft. Pågående projekt tittar även på sjukdomsspridning i odlingarna och hur mycket kräfta som förekommer i fruktlagren.Bild 3. Ett äldre kräftsår med perithecia där askosporerna bildasFakta från Partnerskap AlnarpInfo nr 8Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2023-	 Faktabladet	är	utarbetat	inom	LTV-fakultetens	område	Växtförädling	https://www.slu.se/institutioner/vaxtforadling/-	 Projektet	är	finansierat	av	Stiftelsen	Lantbruksforskning	och	Partnerskap	Alnarp-		Författare:	Larisa	Garkava-Gustavsson;	larisa.gustavsson@slu.se;	Institutionen	för	växtförädling,	Alnarp	 Jonas	Skytte	af	Sätra;	jonas.skytte.af.satra@slu.se;	Institutionen	för	växtförädling,	Alnarp-	 På	webbadressen	https://pub.epsilon.slu.se/	kan	detta	faktablad	hämtas	elektronisktReferenser i urval:Agrios, G. (2005) Plant pathology. Burlington, MA: Elsevier Academic Press, 5:th Ed. ISBN: 978-0-12-0445653Børve J, Dalen M, Stensvand A (2019) Development of Neonectria ditissima infections initiated at grafting of apple trees. European Journal of Plant Pathology 155, 1225–1239.Garkava-Gustavsson, L., Ghasemkhani, M., Zborowska, A., Englund, J.-E., Lateur, M., & van de Weg, E. (2016). Approaches for evaluation of resistance to European canker (Neonectria ditissima) in apple. Acta Horticulturae (Vol. 1127). https://doi.org/10.17660/ActaHor-tic.2016.1127.14Holthusen, H. H. F., & Weber, R. W. S. (2021). Apple blossom-end rot due to Neonectria ditissima is initiated by infections at full flowering and incipient petal fall. New Zealand Plant Protection, 74(2 S). https://doi.org/10.30843/NZPP.2021.74.11727Skytte af Sätra, J. (2023) Apple genomics for the Swedish breeding programme. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae (2023:18) https://doi.org/10.54612/a.4usn6qgb7lNybom, H. (2019) Apple production and breeding in Sweden. Chronica Horticulturae, 59 (2): 21-25.Skytte af Sätra, J., Odilbekov, F., Ingvarsson, P. K., van de Weg, E., & Garkava-Gustavsson, L. (2023). Parametric mapping of QTL for resistance to European canker in apple in ‘Aroma’ × ‘Discovery.’ Tree Genetics and Genomes, 19(2). https://doi.org/10.1007/s11295-023-01587-wWalter, M., Glaister, M. K., Clarke, N. R., von Lutz, H., Eld, Z., Amponsah, N. T., & Shaw, N. F. (2015). Are shelter belts potential inoculum sources for Neonectria ditissima apple tree infections? New Zealand Plant Protection, 68. https://doi.org/10.30843/nzpp.2015.68.5797Weber, R. W. S. (2014). Biology and control of the apple canker fungus Neonectria ditissima (syn. N. galligena) from a Northwestern Euro-pean perspective. Erwerbs-Obstbau, 56(3). https://doi.org/10.1007/s10341-014-0210-xWeber, R. W. S., & Børve, J. (2021). Infection biology as the basis of integrated control of apple canker (Neonectria ditissima) in Northern Europe. CABI Agriculture and Bioscience, 2(1). https://doi.org/10.1186/s43170-021-00024-z

Fruktträdskräfta, ett samlat kunskapsläge - fakta för dig som odlar äpple

https://pub.epsilon.slu.se/31156/1/garkava-gustavsson-l-et-al-20230628.pdf

Fruktträdskräfta, ett samlat kunskapsläge - fakta för dig som odlar äpple

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive