Iregren, Elisabeth

Swedish

Journal.fi

Elisabeth Iregren Etniskt ursprung och kontakt mellan f olkgrupper Sä kan fysisk antropologi belysa populationers släktskap - exemplet Vivallen. Miljö, topografi Gravfältet pä Vivallen och dess samtida bosättning Jigger i den subalpina barsskogen pä en höjd av 660-670 m ö h. Vegetationen domineras av gran med inslag av björk. I Vivallens närhet finns även kalfjäll liksom subalpin björkskog (Sundström 1985, anf litt). Vi utgär frän att motsvarande biotoper med deras resp flora och fauna utgjort resurser för de boende pä Vivallen. Bäde gravfält och bosättning är lokaliserade till en läg äsrygg bestäende av finkornigt, sorterat material. Därför har detta varit en lämplig plats att anlägga gravar men ocksä för bosättning, eftersom underlaget var väldränerat. Fjällmassivet Skarvarna i väster med en högsta höjd av 1260 m ö h skyddar mot de härdaste nordvästvindarna. Närheten till Lillän kan ha varit en viktig faktor dä läget för bosättningen valts. Dess dalgäng är nu päfallande frodig och äns strömmande vatten och kallkälla gav enkel tillgäng till vatten äret om. Under fältarbetet 1985 har pollenprover tagits för att fä klarlagt vegetations-utveckling och vegetationszoner i omrädet. Pollenanalyserna kommer att utföras vid Kvartärbiologiska laboratoriet vid Uppsala universitet. Mälsättning och bakgrund Det Sörsamiska projektet arbetar med hypotesen att samer fanns i Jämtland och Härjedalen under förhistorisk tid och medeltid. Bäde män, kvinnor och barn är begravda pä Vivallen. De är gravlagda sida vid sida och alltsä inte uppdelade efter älder och kön, som pä den samtida nordiska och kristna begravningsplatsen Westerhus (Gejvall 1960). Gravgävor, gravarnas icke-kristna orientering och andra detaljer i gravskicket pä Vivallen har av Inger Zachrisson tolkats som uttryck för samisk etnicitet (Zachrisson 1985 samt i denna volym) . En av de viktigaste mälsättningarna med det antropologiska arbetet inom pro-jektet är att söka fastställa den etniska tillhörigheten av Vivallengravarna. Osteo-logiska undersökningar i Sverige har emellertid knappast behandlat etnicitet. Främst Nils-Gustaf Gejvall och Torstein Sj0vold har publicerat data om olika populationer (Gejvall 1960; Sj0vold 1978; 1982). De jämförda materialen har dock ofta hämtats frän skilda tider och sinsemellan avlägsna platser, vilket gjort det svärt att spära genetiskt samband och sammanhang. 143 Vad gäller undersökningar av blodgrupper och serumgrupper i blodet har denna forskning varit omfattande i Sverige. Den har vanligen haft en populationsgenetisk aspekt. Lars Beckman och hans Umeä-kolleger har genom ett systematiskt arbetet lyckats klarlägga sammansättningen av den nu levande befolkningen främst i Norbotten och Västerbotten (Beckman 1959; 1979; Beckman et al. 1959; 1961; 1971; 1972; 1973; Cedergren 1984). Finska, nordiska och samiska inslag kan späras i befolkningen. I ett flertal arbeten pävisas Iikasä den stora variationen inom samegrupperna i Norden (Allison et al. 1952; 1956; Enholm et al. 1969; Eriksson 1971; 1973; Fagerhol et al. 1969; Kornstad 1960; 1972; Monn 1969; Monn et al. 1971; Mourant et al. 1976). Resultaten inom det sörsamiska projektet kommer ocksä att utvärderas mot den bild som blodundersökningar givit av populationernas etniska samman-sättning i Norden. Endast i Norge är samiskt skelettmaterial väl undersökt. K E Schreiners om-fattande arbeten över nordnorska samepopulationer är ovärderliga (Schreiner 1931; 1935; 1945) som jämförelsematerial till Vivallenskeletten. Tvärvetenskapligt samarbete Inom projektet har samarbete sökts med skilda vetenskapsgrenar . De discipliner som stär osteologin närmast är genetik, odontologi och medicin. Genetikern Lars Beckman vid Umeä universitet, tandläkare Verner Alexandersen i Köpenhamn samt läkaren Lennart Diener, Stockholm har engagerats som samarbetspartners . De odontologiska undersökningarna är slutförda och en rapport över Vivallenin-dividernas tänder och bett föreligger nu (Alexandersen 1986). Individernas dödsälder och könstillhörighet har bedömts av bäde Alexandersen oc::h mig. Äldern vid dödstillfället varierar mellan 3 och ca 50 är (Alexandersen 1986). En stor andel av de döda är barn, ungdomar och unga vuxna, vilket medför att livslängden är päfallande kort. Orsakerna till detta kommer att studeras närmare. Alexandersen har exempelvis iakttagit att tänderna hos nägra individer visar defekter, som tycks ha uppstätt genom näringsbrist under smäbarnsären. Alexandersen har även analyserat tändernas nötning och kan pä sä sätt ge indikationer till hur födan varit sammansatt. En diet av mjölrätter ger nämligen andra nötningsspär än en föda, som huvudsakligen bestär av kött och fisk. Jägarpopulationer använder tänderna till mer än att finfördela födan med. Tänder kan användas som redskap för att hälla fast med, för viss beredning av skinn, senor m m (Lous 1973). Sädan kulturellt betingad tandnötning har Alexandersen ocksä registrerat i tänderna pä Vivallenskeletten. Denna är emellertid svär att skilja frän den nötning som uppstär dä en individ skär tänder. Ett frägetecken kvarstär därmed vad gäller denna tolkning (Alexandersen 1986). Inte minst viktig är Alexandersens studie av genetiskt bundna särdrag i tänderna. Dessa kallas "discrete traits" eller hellre "non-metric traits" - icke-metriska sär-drag. De är smä morfologiska variationer i tändernas form, detaljer pä tuggytan eller växlande antal rötter. Den teoretiska bakgrunden för en sädan studie är att förekomst eller avsaknad av ett sädant drag saknar betydelse för individens över-levnad. Särdragen är därför inte utsatta för selektion utan nedärvs och bevaras i ursprunglig frekvens i en population. Alexandersen (1986) har genom dessa studier visat att individerna pä Vivallen morfologiskt överensstämmer mer med norska samer än med Westerhuspopulationen. 144 Bade i historiskt material och i tidigare antropologiska studier betonas att vissa sjukdomar var vanliga hos samer under 17-1800- och det tidiga 1900-talet. En högre frekvens än hos nordiska grupper är exempelvis noterat för engelska sjukan (Kloster 1931; Gezelius 1939) liksom höftledsförändringar (Wessel 1918; Schreiner 1931; 1935; Getz 1955). Sällsynt hos samer är, ä andra sidan, en sädan sjukdom som ledgängsreumatism liksom blodbrist (Eriksson et al. 1975) . Eriksson m fl (1975) hävdar att t.ex. samebarnens lindning i komsan tidigare bidragit till en förhöjd frekvens av höftledsluxationer. Ett kulturellt betingat beteende har säledes päverkat hur det ärftliga anlaget manifesterats i populationen. Likasä mäste man, enligt min mening, söka belysa om inte vissa av de tidigare rapporterade hälso-problemen bland samer, liksom deras läga kroppslängd, ocksä är socialt och ekonomiskt betingade. Vivallenskeletten kommer under 1986 att noggrannt studeras av den erfarne paleopatologen Lennart Diener i Stockholm, för att vi ska fä sä stor kunskap som möjligt om individerna, deras levnadsförhällanden och sjukdomsbild . Humanosteologi Projektets planerade osteologiska arbete har utförligt presenterats i en artikel i Archaeology and Environment (lregren 1985). Där ingär även en omfattande litteraturförteckning. Mitt arbete bestär av att göra köns- och äldersbedömningar, att beräkna kropps-längd, studera mortalitet och populationsstorlek pä Vivallenmaterialet. Vidare mäter jag kranier och övriga mätbara ben och studerar ickemetriska särdrag. Genom att jämföra Vivallenskeletten med andra material hoppas jag kunna antropologiskt klarlägga deras ursprung och släktskap med andra populationer. Jag ska jämföra deras matt och frekvenser av icke-metriska särdrag med nordiska och samiska populationer frän Sverige och Norge frän järnälder och medeltid. Viktiga medeltida jämförelsematerial är Westerhus pä Frösön i Jämtland (Gejvall 1960; Sj0vold 1978; 1982) och Leksand (Sj0vold 1978; 1982) - bäda lokaler med nordisk bosättning. De gravlagda vid Maere kyrka (Holck 1970) och i Prestgard/ Heidal (Schreiner 1939; Sj0vold 1978) är undersökta och ocksä lämpliga jämförelse-objekt. Av järnäldersskelett är ännu relativt fä dokumenterade. Detta gäller i bäda länderna. Berit Sellevolds analyser av gravfält i Tröndelag och de nordliga fylkena kommer säkerligen att bli användbara (Sellevold, denna publikation). Sellevolds och Naess forskningsprojekt är välkommet, eftersom det utan tvivel kommer att fylla igen stora kunskapsluckor inom nordiska antropologi. Samiska skelett av motsvarande älder eller geografiskt närliggande Vivallen finns inte tillgängliga i Norden. För att söka avgöra Vivallenmaterialets släktskap med samiska populationer använder jag huvudsakligen K E Schreiners nord-norska material. De stammar till övervägande delen frän 1700-1800-talen. Schreiners omfattande mätdata kommer jag att använda (Schreiner 1931; 1935; 1945) och dessutom studeras icke-metriska särdrag i dessa sex populationer. Skeletten för-varas i Anatomisk Institut i Oslo och det arbetet avslutas inom kort. I Sverige finns endast ett tiotal skelett frän säkert samiska gravar bevarade. Ingen har, som K E Schreiner i Norge, initierat och genomfört utgrävningar av samiska gravplatser. Utan dennes insatser hade mitt arbete svärligen kunnat genomföras. Antropologiska undersökningar har sälunda givit och kommer att ge viktiga bidrag till samernas historia pä den skandinaviska halvön. 10 145 Litteratur Alexandersen, V., 1986. Odontologiske unders0gelser af skeletmateriale fra gravfeltet pä Yivallen i Funäsdalen. Sörsamiska projektet. Rapport 5. Allison, A .C. , Hartmann , 0 ., Brendemoen, 0.J., Mourant, A.E., 1952. The blood groups of the Norwegian Lapps. Acta pathologica et microbiologica Scandinavica 31, 334-338 . Allison, A.C ., Broma n, B., Mourant, A.E . , Ryttinger, L., 1956. The blood groups of the Swedish Lapps. The Journal of the Royal Anthropological Institute of Great Britain and lreland 86, 87-94. Beckman, L., 1959. A Contribution to the Physical Anthropology and Population Genetics of Sweden diss . Hereditas 45, 189 pp . Beckman, L. , 1979. Distribution of genes in time and space . In: Su ndin , J ., Söderlund, K. (eds.) Time, space and Man. Essays on Microdemography, pp. 35-43. Beckman, G., Beckman , L., Cedergren, 8. , 197 1. Population studies in Northern Sweden. II. Red cell enzyme polymorphisms in the Swedish Lapps. Hereditas 69, 243-248. Beckman, L., Broman, B., Jonsson, B., Mellbin, T ., 1959. Further data on the blood groups of the Swedish Lapps. Acta genetica et statistica medica 9, l-8. Beckman, L., Cedergren, B., Collinder, E., Rasmusson, M., 1972. Population studies in northern Sweden . lll. Variation of ABO and Rh bloodgroup gene frequencies in time and space . Hereditas 72, 183-200. Beckman, L., Cedergren, B., Rasmusson, M., 1973 . Population studies in northern Sweden. V. Regional heterogeneity of the A2 blood group gene frequency. Hereditas 73, 253- 258. Beckman, L., Holmgren, G. , 1961. Transferrin variants in Lapps and Swedes. Acta genetica et statistica medica 11, 106-110. Cedergren, B., I 984. Population studies of blood groups in northern Sweden. Umeti University Medica/ Dissertation. New Series No 116. Enholm, C ., Eriksson, A.W., 1969. Haptoglobin Subtypes among Finnish Skolt Lapps. Anna/es medicinae Fenniae 47: 52-54. Eriksson, A. W., 197 l. Polymorphism in Lapps in Finland. Congres int. genetique humaine, Paris I 97 I . Excerpta medica International Congress Series 233, 64. Eriksson, A.W., 1973 . Genetic polymorphisms in Finno-Ugrian populations . Finns, Lapps and Maris. Israel Journal of Medical Sciences 9, I 156- 1 I 70. Fagerhol, M.K., Eriksson, A .W., Monn, E., 1969. Serum Pi types in some Lappish and Finnish popu!~.!!0!15. Humnn HPrf'dity 19, 360. Gejvall, N-G., 1960. Westerhus. Medieva/ Population and Church in the Light of Skeletal Remains. KVHAA Monografier. Diss. Getz, B., 1955. The Hip Joint in Lapps and its bearing on the problem of congenital dislocation. Acta Orthopaedica Scandinavica Suppl. XVIII. Gezelius, G ., 1939. Über Rachitis bei Kindern nomadisierender Lappen. Acta paediat. (Uppsalaj 26, 184-193. Holck, P ., 1970. Ein Bericht über die Untersuchung der ausgegra benen Skelette aus der Kirche auf Maere. Skr. utg. av Det Norske Videnskaps-Akademie i Oslo. I Mat. -Naturv. Klasse. Ny Serie 28. Iregren, E., 1985. The Ethic Grouping of Populations . The Yivallen Cemetery as an Exampel of a Methodological Study in Physical Anthropology. Archaeology and Environment 4, 211-219. Umeä. Kloster, J ., 1931. The distribution and frequency of rickets in one of the fi shery districts of Finmark and relation of diet to the disorder. Acta paediat . 12, Suppl. 3. Kornstad, L., 1960. Absence of the Diego blood-group antigen in the Lapps. Nature (London) 185, 325 . Kornstad , L ., 1972. Distribution of the blood groups of the Norwegian Lapps . American Journal of Physical Anthropology 36, 257. Lous, 1., 1973 . Taenderne som redskaber. Kaskelot. Biologforbundets B/ad nr 9, 1973, 19-23 . Monn, E., 1969. Further data on the genetics of the ABO-, MN- and PTC-systems of the Norwegian Lapps. Human Heredity /9, 678 . Monn, E., Berg, K. , Reinskou, P ., Teisberg, P ., 1971. Serum protein polymorphisms among Nor-wegian Lapps. Studies on the Lp, Ag, Ge and transferrin systems. Human Heredily 21, 134. Mourant , A .E. & Kopec, A.C. & Domaniewska-Soboczak, K., 1976. The distribzaion of rhe human blood groups and orher polymorphisms. Oxford Univ. Press. London. Retzius, G., 1899. Crania Suecica Anliqua. Stockholm. Schreiner, K.E . , 1931. Zur Osteologie der Lappen. Skr. lnsr. f. Sammenlign. Kult-forskn. B, XVll/:2. Oslo Schreiner, K.E. , I 935. Zur Osteologie der Lappen. Skr. Ins!. f. Sammenlign. Kulr-forskn. B, XVl/1:1, Oslo. Schreiner, K.E., 1939. Crania Norvegica I. Skr. Inst. f. Samm!!nlign. Ku/t-forskn . B, XXXVI, Oslo . 146 Schreiner, K.E ., 1945 . Further note on the craniology of the Lapps. Skr. Inst. f. Sammenlign. Kult-forskn. XVl//:3. Oslo. Sj0vold, T., 1978. Anthropological Relations within the Scandinavian Peninsula during Medieval Times and the Following Centuries. Collegium Antropologicum 2, 2, 132-147. Sj0vold, T ., 1982. Skelettfynden. 1: Tusen är pä kyrkudden. Leksands kyrka, arkeologi och bygg-nadshistoria. Dalarnas fornminnes- ach hembygdsförbunds skrifter 25, 165-178. Sundström, J., 1985. Förundersökning vid fornl nr 181, Vivallen, Tännäs sn, Härjedalen. Vikingatida - tidigmedeltida flatmarksgravfält och kulturlager. Sörsamiska projektet, Rapport 3. Wessel, A.B., 1918. Laaghalte slegter i Finnmarken. 1: Tidsskrifl for Den Norske Laegeforening 8, 337-368. Zachrisson, 1., 1985. Saami or Nordic? A Model for Ethnic Determination of Northern Swedish Archaeological Material from the Viking Period and the Early Middle Ages. Archaeology and Environment 4, 187-195. Umeä. 147 

Etniskt ursprung och kontakt mellan folkgrupper: Så kan fysisk antropologi belysa populationers släktskap – exemplet Vivallen

https://journal.fi/iskos/article/download/128545/77660

Etniskt ursprung och kontakt mellan folkgrupper: Så kan fysisk antropologi belysa populationers släktskap – exemplet Vivallen

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Journal.fi