Gardberg, C. J.

Swedish

Journal.fi

C J Gardberg Tankar om den medeltida stadsplanen 1 Borgä Frägan om Borgä stads uppkomst och älder har ställts mänga gänger , men ingen har kunnat ge ett helt uttömmande svar. Senast har Torsten Edgren i Finskt Museum 1985 gett en översikt av forskningen kring Borgbacken och en bedömning av borgens betydelse för stadens tillkomst (Edgren 1985). Han tillbakavisar de ofta anförda antagandena om att Borgbacken skulle ha byggts av danskarna , och han tror inte heller att borgen skulle ha anlagts för att säkra en allmänt använd handelsled längs med än. I motsats till tidigare forskare , som har tillerkänt kronan en aktiv roll , tror Edgren att kyrkan kan ha varit den främste tillskyndaren , dock möjligen i den formen att kyrkan övertog en äldre borganläggning av tillsvidare okänt ursprung . Oberoende av borgens tillkomsthistoria torde man dock kunna antaga , att borgen är det äldsta elementet i bygdens historia. Kyrkan skulle i sä fall tillhöra ett andra skede och själva stadsbildningen ett tredje. Olika faktorer pekar pä en sädan kronologi . För borgen som det äldsta elementet talar stadens namn, som ju vi sar att än och 011en fick sitt namn efter borgen. Eftersom de nyländska ortnamnen i allmänhet torde härstamma frän koloni sationstiden i början av medeltiden (Granlund 1956) kan man troligen antaga, att nägon form av borg fanns pä platsen redan när de första koloni sterna anlände; annars hade det ur lokal synpunkt anonyma begreppet »borg» knappast gett namn ät hela än och bygden. Borgä var helt enkelt än där det redan fanns en borg . K yrkan bör därmed tillhöra ett andra skede. Samtidigt torde man kunna antaga, att det egentliga stadsbyggandet inleddes med anläggandet av kyrkan. I sin slutliga form bestod den medeltida staden av tvä stadsdelar , en kring kyrkan och en kring rädhu storget. Yägarna frän de fyra väderstrecken leder alla i första hand till kyrkan. K varteren kri ng kyrkan är anlagda vid dessa vägar. Kyrkans läge och vägnätet gör att man kan dra paralleller till Abo. Den väg som kom frän öster var den s .k. stora strandvägen, som frän Yiborg löpte längs med kusten ända till Abo och dä rifrän vidare, mot Aland och Stockholm . Bron över än , nedanför kyrkan , formade en vägkorsning av samma slag som motsvarande parti i Abo; vattenvägen frän Finska vilken upp mot inl andet korsades av landets viktigaste landsväg (Gardberg 1969) . Borgä stads tillkomst bör därmed ses som en följd av ett samspel mellan fyra faktorer: än, borgen , kyrkan och vägen med sin bro . Dä rtill mäste man ocksä räkna med Reval s inverkan. Handeln med den expanderande hansas taden pä Finska vikens motsatta strand förut satte troligen en utskeppningshamn pä den östnyländska kusten , som ett komplement till de hamnar som fanns i Abo , vid Raseborg och i Viborg . Förde livliga kontakterna med Reval finn s talrika belägg, trots att stadslagen frän c. 1350 ju egentligen tillä t handel endast med borgare i Stockholm och Abo (Hartman 1906, s. 29 f). 25 . ?°._ - <:.._ .. ~,~ ,f ~ J'cat«. 'Ul.....,. ,,..,. n\. Karta över Borgä stad och des s o mgivning 1652 . Riksarki ve t. Helsingfors. Atergiven efter Hiekkane n 198 1. 1 ett första skede av stadens historia torde det ha räckt med de n bebyggelse som uppstod kring och nedanför kyrkan. Ända fram till 1300-talet var det i städerna kring Östersjön vanligt att torget lag i anslutning till kyrkan, säsom t.ex. i A bo före branden 13 18 . Sä har troligen även varit fall et i Borgä, där den trekantiga planen norr om kyrkan - senare känd som Kyrktorget - förefaller at t ha varit det ä ldsta torget. Mänga svenska para lleller kunde anföras. En av de äldsta ä r Skara , va rs tri angeitorg intill domkyrkan torde ä tergä pä förebilder i Schleswig (Eimer 1967 , s . 289). Även om man uppfattar den s.k. strandvägen som en ge nomfartsled , som passerade kyrkan , kan man samtidigt se kyrkan som ett mal för väga r frä n fern olika 1iktningar. Vägar kom frän norr , nordöst (Gymnasiegränden) , sydöst (Hö rngrän-den) , söder (Stora Aga tan-Flensborgsbrinken) och väster (över bron). Hö rngrä nden ä r utan tvivel en gamma( infartsväg , vilket framgär del s av grändens sträckning , del s av den äldsta kartan , gjord 1652 . Pä den karta, som ritades 1696, är den dock stängd vid stadsgränsen , vilket kan ha berott pä att man i samband med stadsomrädets utvidgning mot öster och söder ville omplace ra tullporta rna , som av prakti ska skäl inte fick vara för mänga. Kartan frän 1696 upp visar tvä tullportar vid de n östra stadsgränsen , en vid nuvarande Gymnasiegränden och en vid Krämaregatan. Den senare nämns redan 1672 (Panelius 1983 , s. 13) . Frän sa mma är finns även en uppgift om att en väg mäste byggas till tullporten i norr, pä begäran av en borgare vid 26 Hörngränden , »emedan den vägen till gatan dä r han bor är förmedelst staketet instängd » (Panelius 1983 , s. 13) . Det här kan möjligen tyda pä att Hörngränden kort innan hade blivit avstängd. Flyttningen av tullporten frän Hörngränden till Krämare-gatan kan ha motiverats av att nya kvarter i söder krävde en ny infart längre söderut. Ingenting är känt om ett eventuellt rädhu s i anslutning till den äldsta bebyggelsen kring kyrkan. Ett sädant behöver inte nödvändigtvi s ha funnits. Frän tyska städer finns exempel pä att rädet i väntan pä ett slutligt rädhu s kunde sammanträda hemma hos rädets medlemmar. Sä var fället t.o.m. i Lübeck, den största och främsta av hansastäderna. Kring kyrkan utgörs stadsplanens stomme alltsä av vägarna, längs med vilka tomter stakades ut. K varteren kring rädhustorget och vid de gator som löper parallellt med än uppvisar en annan struktur. Här anar man en medveten planering, en mä lmedveten utvidgning av det första stadsomrädet kring kyrkan. Fyra raka gator följer äns riktning: Stora A.gatan, Mellangatan, Berggatan och Kyrkogatan. Den äldsta kartan frän ar 1652 upptar visserligen endast tre gator, men det mäs te bero pä en överdriven förenkling av stadsplanen ; de utritade kvarteren öster om den finska kyrkan visar att den östligaste gatan ocksä pä den kartan är Kyrkogatan . A andra sidan bör det annoteras, att Kyrkogatan ännu 1668 i en handling kallas »allmänna kyrkovägen » och troligen först vid den tiden fick karaktären av en gata med bebyggda tomter pä bäda sidorna (Hartman 1906, s . 27 ; Gardberg 1950, s. 70; Panelius 1983, s. 14). I enhetlighet med det förhällande som fortfarande bestär saknar staden pä kartan frän ä r 1652 en strandgata. Pä 1696 ärs karta löper tomterna vid Stora A.gatan länga och smala ända ned till stranden. Det rektangulära torget ligger mellan A.gatan och Mellangatan och när alltsä inte fram till ästranden. Torget ligger längst i norr i denna del av staden. Frän Mellangatans sträckning i torgets nordöstra hörn leder en brant backe upp mot kyrkan. Backen var ursprungligen den sista delen av den väg, som parallellt med än frän söder ledde till kyrkan. Detta framgär bl.a. av kartan frän ä r 1652. Antagandet om en medveten planering fä r stöd av den fyra meter breda tvärgata , so m frän Berggatan leder ned till rädhustorgets sydöst ra hörn (Rahlingensgränd) och som i förhällande till bäde Mellangatan (torget) och Berggatan bildar hörn med en rät vinkel. Särskilt intre ssant ä r det kvarter som ligger mellan Berggatan och Kyrkogatan och som ännu pä kartan frän 1696 är utformat sä , att det i söder slutar i en spets. Bäde Berggatan och Kyrkogatan ändrar ungefär tvähundra meter frän Kyrktorget riktning pä sä sätt , a tt de möt s strax norr om den nuvarande Krämaregatan, vid FBK-huset. Ett a lldeles likadant kvarter fanns i A.bo under medeltiden. Där strälade Klosteräga-tan och Klostermcll angatan sam man norr om det egentliga klosteromrädet (Gardberg 1969 , s. 22). Tolkningen mäs te i bäda fallen bli densamma: platsen för de sammanst rä lande gatorna torde markera bebyggelsens gräns vid den tid dä tomterna i detta stadsparti mättes ut. Söderifrän kom en tillfartsväg , vars trafik vid stadsgränsen fördel ades pä tvä raka gato r. Efter stadens brand 1708 reglerades kvarteret med den spets iga udden enligt en plan , som 171 1 gjordes av lantmätaren Samuel Brotherus. Kartan har publicerats av Olav Panelius (Paneliu s 1983, pi. III ). Pä e n karta frän ä r 1726 löper bade Berggatan och Kyrkogatan helt raka och parallella ända till Krämaregatan. Det väsentligaste i det här sammanhanget är att stadsplanen företer den tudelning som man kan konstatera ocksä i Abo och som visar a tt man i nägot skede efter hanseatiska mönster förlade kyrkan och rädhuset i var sin del av staden , varvid det 27 ,---·-~ ~,ltJ .. . .._ t !p ~ ' Ka rta över Borgä stad 1696. Riksarki vet. Stockholm. A tergive n efter Hiekkane n 198 1. 28 var rädhuset som nyplacerades . Ett sädant fenomen förekom i allmä nh et först fr .o.m. 1300-talet. I städer som hade utbyggts redan tidigare var det van ligt att kyrkan och rädhuset. säsom i t.ex. Lübeck och Stockholm, förb lev i närheten av varandra. En datering av de olika skedena av stadens tillkomst mäste bli mycket approxima-tiv. Den äldsta bebyggelsen kring kyrkan har uppenbarligen tillkommit först efter det att en kyrka hade anlagts pä platsen. l den nuvarande kyrkan , som med väggar, gavlar och ursprungliga va lv torde ha byggts vid mitten av 1400-talet , kan man se delar av en äldre stenkyrka, vars norra och västra murar fortfarande existerar. Nägra iakttagelser som skull e kunna bli utgängspunkter för en datering har inte gjorts , varken i murarna eller under golvet. Med tanke pä att Borgä i ett första skede var moderförsamling för hela östra Nyland (Sibbo , Pernä, Pyttis) är det dock inte orimligt att antaga , att kyrkan anlades redan i slutet av 1200-talet. I västra Nyland kan de äldsta delarna av kyrkorna i Kyrkslätt och lngä dateras till slu tet av 1200-talet (Drake 1960, s. 52; Kronqvist 1938, s. 52). Enligt E. Kartano kan man eventuellt datera även sakristian i Pernä till 1290-talet (Kartano 1948 , s. l05). Pernä var vid den tiden kapell under Borgä och blev en självständig församling först l 363. I Borgä nämns en kyrkoherde är 1327 (REA 43). Därmed kunde man tänka sig, att kyrkan anlades i slutet av 1200-talet och att bebyggelsen därefter smäningom började breda ut sig längs med vägarna kring kyrkan och kanske framför allt i omrädet mellan kyrkan och ästranden. En sädan bebyggelse behövde inte nödvändigtvis ha status av en stad , ätminstone inte före stadslagens tillkomst kring är 1350. K varters- och gatustrukturen i den nedre stadsdelen visar tydliga spär av en ordnande hand. Mönstret med kyrka och räd hu s i skilda stadsdelar är klart hanseatiskt och hör , liksom i Abo , till 1300-talet. Det kvadratiska torget är ett utsparat kvarter i den länga tomtraden , och det när inte ned till ästranden. Det har därför inte den kraktär av gamma! marknadsplats , som brukar utmärka torg med rötter i den tidiga medeltiden. Som stad nämns Borgä tidigast är 1387 (FMU 962). Samma är omtalas den forste borgaren i Borga; det är signifikativt att det var fräga om en tysk handelsman som gjorde affä rer med en kollega i Reval (Hartman 1906, s. 27). I en handling frän 1696 uppges att staden grundades är 1346, men nägra källor till stöd för ett sädant pästäende har inte hittats (Hartman 1906, s. 19). Om uppgiften stämmer borde ärtalet eventuellt vara 1347 , ty det äret besökte Magnus Eriksson Borgä. Detaljerna i den nedre stadsdelen tyder pä, att kvarteren, möjligen med undantag för bebyggelsen vid stranden , inte kan ha utstakats före mitten av 1300-talet. Stadsplanen bär spär av ett hanseatiskt inflytande och den förefaller ocksä att följa stadslagens bestämmelser beträffande gator och kvarter. Slutligen bör det nämnas , att kyrkan alltid har betjänat bade staden och den omgivande socknen med samma namn. Även detta visar att Borgä ursprungligen var en kyrkplats , en kyrkby , som sedermera genom sina handelsförbindelser fick stadsmässiga former. Litter a tur Drake. Knut. 1960. Tege lkyrkan i Kyrk slä tt. Finskt M11s e11111 1959. Edgren. Torsten . 1985. Om det mede ltida Borgä i a llmä nhe t och Borgbacken i synne rh et. Finskt M11 se11m 1985. 29 Eimer, Gerhard , 1967. Urbana grundtyper i det medeltida Sverige . Nordisk medeltid . A c1a Universita tis Stockholmiensis /S tockho/m s tudies in His tory of Art 13 . FMU = Finlands m edeltids11rk1111der / - V III. Samlade och i tryck utgifna af Finlands Statsarkiv genom Reinh . Hausen. Helsingfors 1910- 1935. Gardberg , Carl Jacob , 1950. Stadsplan och byggnadsskick i Borgä intill är 1834. Fo/klivss111dier II. Skrifter 111giv11a av Svenska litt era t11rsällskapet i Fin land CCCXXVIII. Gardberg, C. J. , 1969 . Den medeltida stadsplanen i Abo. Abo s tads his toriska 11111se11m , Arsskrifi / 968 - /969. Granlund , A ke, 1956. Studier öve r östnyländska o rtnamn . St11dier i 11 ordisk jilologi XLIV. Hartman, Torsten, 1906. Borga s lads historia. Första de len. Borgä. Hartman, Torsten , 1907. Borga stads historia . Andra de len. Borgä . Hiekkanen, Marku s , 1981. Borgä (fi. Porvoo). Museive rket. Rapport . M edeltidss1aden 1. Helsingfors . Kartano . E. , 1948. Pemä kyrka . Medeltida byggnadsskeden. Finskt Museum 1947 - 48. Kronqvist , 1. , 1938. lngä kyrka . De medeltida byggnadsskedena. Finskt M11se11111 1938. Paneli us , Olav , 1983 . Gärdar och gärdsägare i Borgä pä 1600- och 1700-talen. Folkli vss t11dier XV. Skrif1er utgivna a, · Svenska littera111rsällskapet i Fin/and 5 10. REA = R egisrmm ecc/esiae Aboensis eller Abo domkyrkas Svartbok. I tryck utg . af Finlands Statsarki v genom Reinh. Hausen. Helsingfors 1890. 30 

Tankar om den medeltida stadsplanen i Borgå

https://journal.fi/iskos/article/download/128586/77695

Tankar om den medeltida stadsplanen i Borgå

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Journal.fi