Denna magisteravhandlings syfte är att undersöka perspektiv på sexförsäljning i artiklar från fyra olika dagstidningar. Två av dessa dagstidningar är finländska medan de två övriga är sverigesvenska. En av de finländska tidningarna är finskspråkig och den andra är finlandssvensk. Mitt syfte har varit att undersöka huruvida det förekommer likheter och skillnader i perspektiven på sexförsäljning mellan de finländska och de sverigesvenska artiklarna. Eftersom mitt finländska undersökningsmaterial utgjorts av både en finskspråkig och en finlandssvensk tidning har avsikten också varit att jämföra perspektiven på sexförsäljning som framgår av de finländska tidningarna. Detta för att se ifall det finns variationer mellan den finskspråkiga och den finlandssvenska tidningen.
Jag har undersökt ämnet genom att utföra en kvalitativ och komparativ innehållsanalys av dessa tidningars artiklar som berör sexförsäljning. Mitt undersökningsmaterial har därmed bestått av artiklar om sexförsäljning som hämtats från de finländska tidningarna Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet samt de sverigesvenska tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Artiklarna som jag analyserat har publicerats mellan år 2016 till år 2022. Jag har valt en sådan tidsperiod, då jag önskat undersöka perspektiven på sexförsäljning från en så aktuell tidsperiod som möjligt. Antalet artiklar som jag analyserat har varierat mellan två till totalt 68, vilket visar på en stor variation.
Utfallen av min undersökning har analyserats mot bakgrund av feministisk teori, som fungerat som min teoretiska referensram. Utfallen som min undersökning resulterat i visar att det förekommer både likheter och skillnader i perspektiven på sexförsäljning mellan de finländska och de sverigesvenska tidningarna. De båda tidningarna pekar på att utsatthet är en aspekt som starkt sammankopplas med sexförsäljning. Samtidigt lyfter båda tidningarna också fram att det även förekommer självständigt och frivilligt sexsäljande. Både i Finland och i Sverige lyfts det fram kritik mot ländernas nuvarande lagstiftningar samt funderingar om vilket juridiskt förhållningssätt som är det mest lämpliga gällande sexförsäljning. Skillnaderna mellan perspektiven syns bl.a. i hur olika mycket uppmärksamhet ett sexköp av en person i en särskild yrkesposition väckt. Offentliga personer som köpt sex har t.ex. observerats betydligt mer i Sverige. En annan skillnad är också att artiklarna om stödåtgärder för sexsäljare och sexköpare behandlats mer i de sverigesvenska artiklarna. Den finlandssvenska tidningen har betonat utsatthet något starkare än den finskspråkiga. Den finskspråkiga tidningen lyfter även fram fler exempel på sexförsäljning i många olika länder medan den finlandssvenska ger fler exempel på fall av sexköp som ägt rum i Sverige. Den finskspråkiga tidningen talar om sexförsäljning som ett arbete mer ofta än den finlandssvenska tidningen. Sexförsäljning förekommer inte lika mycket i gatumiljöer i Finland som i Sverige. Ett mycket tydligt gemensamt utfall är även att det är tydligt att ämnet är komplext och att det finns många olika perspektiv som bör tas i beaktande i diskussioner om fenomenet
