Ekologisk dagvattenhantering, ED, är ett högaktuellt område där det i dag sker en enorm utveckling. Då jag började skriva denna uppsats, 2009/2010, var läget ett helt annat. Jag var frustrerad och förskräckt över att det fanns så mycket kunskap men så lite vilja att arbeta med dessa frågor “på riktigt”. Sedan dess har jag hunnit arbeta som landskapsarkitekt i 12 år och fått uppleva denna positiva utveckling i projekten.
Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen och medvetenheten kring de ekologiska och estetiska aspekterna av ED i bostadsmiljö och på så vis bidra till utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.
Arbetet utreder frågan om huruvida ekologisk dagvattenhantering kan vara både ekologiskt hållbar och estetiskt tilltalande och hur dessa aspekter förhåller sig till varandra. Måste man välja det ena framför det andra, eller kan de till och med förstärka varandra?
För att undersöka detta redovisas först ekologisk dagvattenhantering och dess olika metoder, fördelar, problem och möjligheter. Vidare utreds begreppet god design och en rad aspekter fastställs som kriterier för att utvärdera en design. Fokus ligger på ekologisk dagvattenhantering i bostadsmiljö. Tre referensprojekt där ett öppet dagvattensystem har anlagts i bostadsmiljö studeras utifrån designkvaliteterna och deras förhållningssätt till begreppen ekologi och estetik.
Slutligen appliceras dessa kunskaper och teorier på ett bostadsområde Steningehöjden i Sigtuna kommun. Där fanns vid arbetets start en grund med gestaltning för hela området, ett tydligt koncept och målbild att utgå från. Jag arbetade vidare utifrån det genom att lägga till ett lager till den ambitiösa målbilden om den ekologiskt hållbara trädgårdsstaden. Ett öppet dagvattensystem med många olika nivåer och kvaliteter, där en rad olika metoder som studerats i teoridelen kunde användas för att skapa det komplexa system som visat sig vara det absolut mest effektiva ur ett ekologiskt perspektiv. Även ur det estetiska perspektivet kunde jag använda det öppna systemets kvaliteter till att skapa en tilltalande och variationsrik bostadsmiljö.
Slutsatsen blev att det är möjligt att låta ekologi och estetik samverka och till och med förstärka varandra i ett större perspektiv, men att det i de specifika valen av metod och gestaltningsgrepp kan finnas vissa motsättningar mellan det synliga, gestaltade vattnet och de ekologiska vinsterna med att låta fördröjning, rening och infiltration ske på naturens premisser.
Uppsatsens resonemang uppmuntrar även till att använda dessa tankesätt kring ekologisk dagvattenhantering för att vidga perspektiven kring vad som är möjligt att åstadkomma i projekten, nu och i framtiden.Sustainable stormwater management is a very current topic where in recent years there has been, and seemingly continues to be, significant development taking place in the field of today´s landscape architecture. At the point of time of commencing writing this essay, in 2009/2010 the situation was very different. In the face of growing environmental concerns at the time, it was frustrating that even though the knowledge and theories regarding sustainable stormwater management were readily available, few of these were converted into practice on a larger scale. Now, after twelve years of working as a landscape architect there has been tremendous growth in this area. We consider stormwater management in new ways, use open solutions, and take a more sustainable approach in all projects which puts this essay in a new context.
The aim of this essay is to increase awareness and spread knowledge about sustainable stormwater management and the ecological and aesthetic aspects of it; thereby contributing to a more sustainable development of our cities.
This essay elaborates on the topic whether it is possible to find a solution where stormwater systems are designed with ecology and aesthetics as equal parts that improve on and enrich each other, or whether they are to be considered in isolation of each other, or at best a balance between the two where both aesthetics and ecology are compromised rather than complementing each other.
Firstly, the essay describes the background and elaborates on why sustainable stormwater management is so important. Further describing different methods and techniques of sustainable stormwater management and how they are used. Also, the term “good design” is investigated, and a number of aspects are established as criteria in order to evaluate a design, focusing on sustainable stormwater management in residential areas.
Furthermore, three projects where studied in how they succeeded in creating a design that is of both ecological and aesthetical value. Hence analysing how they met the design criteria and how the ecological and aesthetic aspects of sustainable stormwater management relate to each other at each site.
The last part of the scope of work is further developing a program for sustainable stormwater management in the residential area of Steningehöjden in Sigtuna. At the onset of this project, there already existed a design for the entire area. Based on the original concept, a proposal was defined on how to integrate the stormwater into the design in a way that would emphasize the concept and design ideas of the original design as well as generating more value to the residents of Steningehöjden in the form of more pleasing aesthetics, as well as enhancing the environmental efficiency.
The conclusion from these studies is that it is possible to create a design with ecology and aesthetics as two equal components and even enable them to complement each other in a way that further enhances the design and functionality of the stormwater management system. However, through specific choices of methods and design there may be certain contradictions between water as a visible design feature and the ecological gains of natural purification, delay, and infiltration.
This essay encourages the use of this mindset in sustainable stormwater management to broaden the perspective of what is possible to accomplish in projects today and in the future
