Halonen, Jaana I.

Heikinheimo, Vuokko

Nyberg, Elina

Pasanen, Tytti

Tiitu, Maija

Vierikko, Kati

Viinikka, Arto

Swedish

Julkari

   1 CENTRALA RÖN • Med hjälp av den kartbaserade StrateGIS-metoden kan man strukturera informationen om trivselfaktorerna i bostadsom-rådet som stöd för stadsplane-ringen. • Metoden synliggör värdevalen i anslutning till planeringen. • Arbete i workshopar och dis-kussion mellan deltagare från olika branscher är en central del av metoden. • Metoden ställer upp utveckl-ingsmål och tillsammans identi-fierar man viktiga trivselfak-torer för det planeringsområde som förts in på kartan. • Målen och kartvisualiseringarna kan utnyttjas som utgångs-punkt för utvecklingen av områ-det. • De sakkunniga upplevde att metoden är till störst nytta för diskussioner med kollegor som representerar olika sektorer samt för att identifiera faktorer som påverkar trivseln. • Med metoden kan man utöver de sakkunnigas synpunkter även kartlägga de boendes och andra aktörers synpunkter på utvecklingen av ett visst om-råde. StrateGIS – kartbaserad metod som stöd för planering av bostadsområden En trivsam boendemiljö som stöder människornas välbefinnande bygger på många olika faktorer, såsom fungerande och högklassiga tjänster, utomhusutrymmen, gångtrafikleder och grönområden. Synpunkterna på en trivsam boendemiljö kan dock variera både bland de boende och bland stadsplanerarna. En del av de faktorer som påverkar de boendes trivsel och välbefinnande kan utifrån undersökningar identifieras som viktigare än andra (Bird m.fl. 2018). Oftast omfattar beaktandet av olika faktorer i planeringen dock värdeval. Värdevalen har en stor roll när man planerar funktioner i området, såsom olika typer av boende, arbetsplatser, tjänster, rutter eller grön- och rekreationsområden. I synnerhet i växande städer är det utmanande att samordna funktionerna, eftersom det finns begränsat med utrymme och konkurrensen om markanvändningen är hård.   Stadsplaneringen förutsätter både utnyttjande av forskningsdata och platsbunden praktisk information och en öppen dialog mellan aktörer för att informationen och olika synvinklar, inklusive de boendes synvinklar, ska kunna beaktas i stor utsträckning (Frantzeskaki & Kabisch 2016). Eftersom det finns många faktorer som påverkar trivseln i boendemiljöerna finns det ett behov av att strukturera informationen i en form som är lätt att utnyttja för att den ska kunna utnyttjas i utvecklingen av ett område. En bra förort: I forskningsprojektet Geografisk information och invånarupplevelser vid ut-värdering och utveckling av trivsel och livskraft (HYVIÖ) tillämpades StrateGIS-metoden som utvecklats vid Finlands miljöcentral (SYKE) för att identifiera och strukturera informat-ion om trivselfaktorer i bostadsområden på kartan (Tiitu m.fl. 2021). Inom projektet identi-fierade och värderade sakkunniga som arbetar med att utveckla bostadsområdena i Gam-las i Helsingfors, Björkby i Vanda och Korsnäståget i Vasa trivselfaktorer i boendemiljöerna. Slutresultatet blev en gemensam uppfattning om en trivsam boendemiljö enligt de sakkun-niga i områdena i fråga. I den här publikationen presenterar vi StrateGIS-metoden och lär-domarna från workshopparna som kan tillämpas i kommunernas och stadsregionernas pla-nering. Mål och mätare för en trivsam boendemiljö  I workshopparna som ordnades separat för varje bostadsområde ställde de sakkunniga först upp ett allmänt utvecklingsmål för området för att öka trivseln. Därefter valde delta-garna trivselfaktorer som sammanställts på basis av forskningslitteratur eller som fram-kommit av regionernas egna behov och som påverkar utvecklingsmålet, och dessa sam-manställdes som ett värdeträd (figur 1). De sakkunniga delade in värdeträdets trivselfak-torer enligt tema, till exempel under rubrikerna "stadsbild" eller "säkerhet och trivsel". För varje tema uppställdes ännu egna delmål. I målen för alla tre bostadsområden nämndes förbättring av områdets dragningskraft, lättillgängliga tjänster, högklassiga grönområden och andra offentliga platser samt minskning av ojämlikheten bland de boendena. FORSKNING I KORTHET 4/2023 Tiitu M, Viinikka A, Nyberg E, Vierikko K, Heikinheimo V, Halonen J.I. & Pasanen T.  StrateGIS – kartbaserad metod som stöd för planering av bostadsområden   THL – Forskning i korthet 4/2023   2 Så här gjordes undersök-ningen: Trivselfaktorerna i boendemiljön identifierades och utvärderades i workshoppar som leddes av forskare vid SYKE tillsammans med sakkun-niga från bostadsområdena i Gamlas i Helsingfors, Björkby i Vanda och Kors-näståget i Vasa. I workshopparna del-tog aktörer från kommunernas olika sektorer, såsom planläggning, social- och hälsovårdstjänster, boende och ungdomsarbete.  För varje forskningsområde ordnades 3 till 4 distansworkshoppar, där man först ställde upp ett övergripande mål för utvecklingen av området och en-ligt de sakkunnigas synpunkter de-lade in i de för området viktiga trivsel-faktorerna i värdeträd och mål. Däref-ter fattades beslut om geografisk in-formation som beskriver varje trivsel-faktor samt dess verkningsområde på kartan. Som material utnyttjades så-väl riksomfattande, städernas egna som kvalitativ geografisk information som baserar sig på terrängobservat-ioner. Materialens regionala nog-grannhet var 5 meter. Efter workshopparna värderade de sakkunniga trivselfaktorerna själv-ständigt genom att dela ut 100 poäng mellan trivselfaktorerna i varje tema. Bland de poäng som alla aktörer i samma område gav räknades media-nen och de kombinerades med geo-grafisk information som motsvarade varje trivselfaktor.  De poängsatta trivselfaktorerna stap-lades på varandra och summerades till slutgiltiga kartor, varvid de områ-den som fått höga poäng framhävs som områden med högre trivselpot-ential.   Figur 1. Värdeträdet som utarbetats av aktörerna i Björkby i Vanda, där målen för utvecklingen av området och de faktorer som mäter dem har samlats. Beskrivning av trivselfaktorer som kartor I samarbete med stödpersonerna valde städernas sakkunniga för varje trivselfaktor i vär-deträdet en geografisk datamängd som beskriver det och som gjorde det möjligt att pre-sentera trivselfaktorn på kartan. Det visuella presentationssättet gjorde det lättare för de sakkunniga att uppfatta vad en enskild trivselfaktor består av och besluta vilket område som påverkas av varje trivselfaktor på kartan (figur 2). Typiska exempel på detta är till-gången till olika tjänster; planerarna måste fundera på vilket gångavstånd som är godtag-bart för varje tjänst.   Figur 2. Tillgången till närbutiker på kartan i Björkby i Vanda. Verkningsområdet fastställdes på högst 500 meters avstånd från dagligvarubutikerna längs vägnätet. Den här trivselfaktorns styrka är störst ju närmare en butik man är.  Säkerhet och trivselTillgång till samlingsplatser inomhusMål: att främja säkerhetenoch trivselnMångsidiga fasader på byggnadernaRekreationsanvändning ochbyggda uteplatserMångsidigt boendeStadsbildMål: en mångsidig, levandestadsbild som värnar om sina särdragMål: ett mångsidigt, trivsamt, hållbart och resursklokt bostadsområdeMångsidiga lägenhetstyperTillgängliga tjänsterMål: att säkra tillgången till tjänsterDET ÖVERGRIPANDE MÅLETTEMATRIVSELFAKTORERByggnaders energiförbrukningStadsodlingar och övriga gemensamma odlingarTillgång till lekplatserKonst utomhusNärhet till friluftslederDatanätstjänster vid en offentlig servicepunkt-Tillgång till social- och hälsovårdstjänsterStadskultur och gemenskapMål: möjliggörande av gemenskap och delaktighetTillgång till närgrönområdenVäxtlighet längs gatanLåg bullernivåVerksamheternas blandningSocial övervakningUnderhåll av och kvaliteten på gatumöblerAvsaknad av störningar från omgivningenMångsidiga hustyperMångsidig besittningsformsfördelningTillgång till kultur- och rekreationstjänsterBelysning längs gångtrafiklederGatuutrymmets avgränsning till byggnaderAntal bänkar GårdsmiljöerTillgång till närbutikenAktivitet på gatunivåByggnadsbeståndets skiktningTillgång till motionstjänsterTillgång till daghemTillgång till läroanstalterUtomhusevenemangMångsidiga motionstjänsterRörlighet ochtrafikförbindelserMål: användningen av kollektivtrafiken görs lättare, fungerande, säkert och bra cykel- och gångnätverkNärhet till vattendragGod trafiksäkerhetBusstrafikens servicenivåTillgång till stationsområdetTätheten av gång- och cykeltrafiklederTillgång till stadscykelstationerTillgång till cykellederTillgängliga gångtrafiklederTillgång till återvinningspunkterViktiga objekt med tanke på identitetenMål: lättillgängliga och grönskande rekreationsområdenoch uteplatserBjörkby utvecklas till ettgemenskapsbaserat, attraktivtoch säkert område, som erbjuder mångsidiga boendeformer och lättillgängligagrönområden, trivsammaallmänna uteplatser samt tjänster för boenden av olika åldrar. Samtidigt bevarasområdets särdrag, miljön gerett bättre intryck och de boendes välbefinnande ökar.  Tiitu M, Viinikka A, Nyberg E, Vierikko K, Heikinheimo V, Halonen J.I. & Pasanen T.  StrateGIS – kartbaserad metod som stöd för planering av bostadsområden   THL – Forskning i korthet 4/2023   3 Exempel på tillämpningen av metoden Kvarters-/grannskapsskala: • Utveckling av trivseln i bostad-sområdena • Utveckling av kvaliteten på stads-rummet och rutterna • Planering av kompletterande byg-gande • Planering av grönstruktur Kommun- /stadsregionskala: • Välfärdsplanering • Boendeplanering, t.ex. ur olika befolkningsgruppers synvinkel • Planering av kompletterande byg-gande • Planering av grönstruktur • Planering av servicenätet Varje deltagare poängsatte var och en trivselfaktors betydelse i förhållande till andra triv-selfaktorer inom samma tema och det uppställda målet. Med hjälp av deltagarnas samman-lagda poängsättning placerades trivselfaktorerna i prioritetsordning och av dem produce-rades kartor som beskrev olika aktörers gemensamma syn på den regionala fördelningen av trivselfaktorerna. Av de enskilda trivselfaktorerna fick bland annat områdenas renhet, avsaknad av störningar, boendets mångsidighet, social- och hälsovårdstjänster, närbutiker, kollektivtrafik, grönområden och underhåll av rutterna de högsta poängen. Utöver kartan över alla trivselfaktorer i värdeträdet (figur 3) utarbetades också visualiseringar för varje tema, till exempel trivselfaktorerna i temat "tillgängliga tjänster" (figur 4). Städernas exper-ter bedömer att de temainriktade kartorna är de mest nyttiga med tanke på utvecklingen av området.   Figur 3. Fördelningen av trivselfaktorer som identifierats av sakkunniga i Björkby i Vanda på kartan. De rödaktiga färgerna beskriver de mest trivsamma områdena enligt de kartanalyser som SYKE och Vanda stads aktörer har utvecklat tillsam-mans. På kartan har man summerat förekomsten av sammanlagt 42 olika trivsel-faktorer och den grundar sig på en stor mängd geografiska datamängd som sam-lats in från olika källor.  Figur 4. Fördelningen av de trivselfaktorer som identifierats till temat "tillgängliga tjänster" på kartan i Björkby i Vanda. De rödaktiga färgerna beskriver de områden som är mest gynnsamma med tanke på uppnåendet av temat och som har korta av-stånd till de tjänster som granskades.    Tiitu M, Viinikka A, Nyberg E, Vierikko K, Heikinheimo V, Halonen J.I. & Pasanen T.  StrateGIS – kartbaserad metod som stöd för planering av bostadsområden   THL – Forskning i korthet 4/2023   4 Förortsprogrammet 2020–2022 I regeringens förortsprogram 2020–2022 ställdes som mål främjandet av de boendes välbefinnande och livs-kraft i förorterna genom att trygga en god nivå på tjänsterna och på boen-det (Miljöministeriet 2022).  Man ville särskilt ingripa i differentie-ringen av områdena och stärka delak-tigheten hos de boende i förorterna, bostadsområdenas särprägel och so-ciala identitet. I förortsprogrammet ville man stöda övergripande och tvä-radministrativa utvecklingsplaner samt stärka kunskapsunderlaget. Diskussion över sektorsgränserna Enligt en enkät riktad till de sakkunniga som deltog i workshopparna var den viktigaste nyt-tan från workshopparna diskussionen med kolleger från olika förvaltningar. Den näst vik-tigaste nyttan var identifierandet av faktorer som påverkar trivseln, vilket möjliggjordes av StrateGIS-metoden. Att presentera trivselfaktorerna för värdeträdet som kartor upplevdes ha gjort det lättare att förstå dem. Utnyttjande av metoden StrateGIS-metoden är flexibel och anpassningsbar och kan därför anpassas till många olika slags planeringsbehov. Förutom sakkunniga kan även de boende delta i metoden. Inom HY-VIÖ-projektet samlades de boendes synpunkter på en trivsam boendemiljö in genom sepa-rata enkäter.  I HYVIÖ-projektet gjorde SYKEs forskare de rumsliga analyser som ingår i metoden, men me-toden har tidigare också tillämpats så att sakkunniga på geoinformatik inom kommunerna gör analyserna själva. För detta ändamål har en utbildningsrapport utarbetats om metoden. I rapporten finns exempel på välfärdsplanering på kommun- och stadsregionnivå (Tiitu m.fl. 2020).  Källor Bird E. L., Ige J. O., Pilkington P., Pinto A., Petrokofsky C. & Burgess-Allen J. 2018. Built and natural environment planning principles for promoting health: an umbrella review. BMC Public Health 18(1): 930. https://doi.org/10.1186/s12889-018-5870-2 Frantzeskaki N. & Kabisch N. 2016. Designing a knowledge co-production operating space for urban environmental governance – lessons from Rotterdam, Netherlands and Berlin, Germany. Environmental Science and Policy, 62 (2016), 90-98, https://doi.org/10.1016/j.en-vsci.2016.01.010 Tiitu M., Viinikka A., Nieminen H. & Strandell A. 2020. Tillämpning av StrateGIS-metoden på välfärdsplaneringen. Finlands miljöcentral, HYMY-projektet. https://www.syke.fi/fi-FI/Tut-kimus__kehittaminen/Tutkimus_ja_kehittamishankkeet/Hankkeet/Paikkatietopohjai-nen_menetelma_ympariston_hyvinvointitekijoiden_tunnistamiseen_StrateGIS Tiitu M., Viinikka A., Ojanen M. & Saarikoski 2021. Transcending sectoral boundaries? Dis-covering built-environment indicators through knowledge co-production for enhanced planning for well-being in Finnish cities. Environmental Science & Policy 126, 177–188. https://doi.org/10.1016/j.envsci.2021.09.028 Miljöministeriet (2022). Förortsprogrammet 2020–2022 https://ym.fi/lahioiden-kehitta-minen    Tiitu M, Viinikka A, Nyberg E, Vierikko K, Heikinheimo V, Halonen J.I. & Pasanen T.  StrateGIS – kartbaserad metod som stöd för planering av bostadsområden   THL – Forskning i korthet 4/2023   5 Maija Tiitu, Arto Viinikka, Elina Nyberg, Kati Vierikko, Vuokko Heikinheimo  Finlands miljöcentral Jaana I. Halonen, Tytti Pasanen Institutet för hälsa och välfärd Denna publikations referens:  Tiitu M., Viinikka A, Nyberg E., Vierikko K., Heikinheimo V., Halonen J. I. & Pasanen, T. (2022). StrateGIS – kartbaserad metod som stöd för planering av bostadsområden. Forskning i kort-het 4/2023. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors. HYVIÖ-projektet är en del av Förortsprogrammet 2020–2022 som finansieras av miljö-ministeriet.        Institutet för hälsa och välfärd    ISBN 978-952-408-030-9 (webbversion)  ISSN 2323-5179 (nätpublikation)  http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-408-030-9 

StrateGIS   kartbaserad metod som stöd för planering av bostadsområden

https://www.julkari.fi/bitstream/10024/146064/1/URN_ISBN_978-952-408-030-9.pdf

StrateGIS kartbaserad metod som stöd för planering av bostadsområden

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Julkari