Halonen, Jaana I.

Heikinheimo, Vuokko

Lehtimäki, Jenni

Nyberg, Elina

Pasanen, Tytti

Tiitu, Maija

Turunen, Anu

Vierikko, Kati

Viinikka, Arto

Swedish

Julkari

   1 CENTRALA RÖN • Största delen av de som bor i Finlands stadsregioner bor på 300 meters avstånd från grön-områden.  Avståndet till grön-områden av olika kvalitet varie-rar dock. • Välsituerade bostadsområden ligger närmare vidsträckta grön-områden och skogar, medan bostadsområden som har det sämre ställt ligger närmare grönområden som där det finns rekreationstjänster och gång-trafikleder. • Antalet grön- eller vattenområ-den i närheten av hemmet och en utsikt över grön- eller vatten-områden från hemmets fönster kunde inte kopplas till självan-mäld användning av läkemedel. • Personer som vistades ute i grönområden flera gånger i veckan använde mindre psyko-farmaka samt blodtrycks- och astmaläkemedel. • Slutsatsen av undersökningen är att man i stadsplaneringen bör sträva efter att bevara en god tillgång till grönområdena och fästa större uppmärksam-het vid ett jämlikt utbud av hög-klassiga grönområden för alla befolkningsgrupper. • Med tanke på hälsan är det nyt-tigt att röra sig i grönområdena på samma sätt som motion i all-mänhet är. Tillgången till högklassiga grönområden i städerna varierar – utomhusvistelse i grönområden kan kopplas till hälsan  Städernas grön- och vattenområden ökar de boendes trivsel och främjar hälsan. De upp-muntrar till fysisk aktivitet, erbjuder mötesplatser, minskar stress och stöder immunsyste-mets funktion och att barn utvecklas normalt (Malinen m.fl. 2020). Närnaturen gynnar alla befolkningsgrupper, men i synnerhet de som inte har möjlighet att resa till mer avlägsna naturobjekt.  Närheten till grönområden ökar användningen av dem. Utöver ett kort avstånd har grön- och vattenområdenas kvalitet en inverkan: storlek, leder och olika rekreationstjänster på-verkar användningen av dem (Vierikko och Yli-Pelkonen 2019). Ur användarnas synvinkel varierar de viktiga kvalitetsfaktorerna mellan olika grönområden. På skogbevuxna objekt upplevs storlek och biologisk mångfald som faktorer som förbättrar kvaliteten (Wang m.fl. 2019), i parkerna däremot bänkar och växtlighet med många skikt (Vierikko m.fl. 2020).   Internationella undersökningar har visat att tillgången till grönområden i bostadsområden som har det sämre ställt socioekonomiskt ofta är sämre jämfört med välsituerade områ-den (EEA 2021). De finländska städerna har relativt mycket grönska, men finns det orättvi-sor i tillgången till och kvaliteten på grön- eller vattenområden?  En bra förort: I forskningsprojektet Geografisk information och invånarupplevelser vid ut-värdering och utveckling av trivsel och livskraft (HYVIÖ) utreddes hur bostadsområdets som har det välställt och sämre ställt påverkar tillgången till olika grönområden och vat-tenområden i de finländska stadsregionerna. Dessutom utredde vi med hjälp av tidigare insamlat material från Huvudstadsregionens miljöhälsoenkät hur antalet grön- och vat-tenområden i närheten av hemmet, utsikt över grön- och vattenområden från hemmets fönster och utomhusvistelse i grönområdena är kopplat till respondenternas hälsa.  Tillgången till grönområden av olika kvalitet varierar  Figur 1. Andel (procent) av befolkningen i Finlands stadsregioner (sammanlagt 2,7 miljoner personer), som bor på olika avstånd från olika typer av grönområ-den. I allmänhet är det rekommenderade maximiavståndet till ett grönområde 300 meter.     01020304050607080901000 1000 2000 3000 4000 5000Andel av befolkningen i stadsregionerna (%) Avstånd till grönområden (m)Grönområde (1,5–10 hektar)Vidsträckt grönområde (>10 hektar)Skog (>3 hektar)Grönområde med lederGrönområde med rekreationstjänsterVattenområdeGrönområde med rekreationstjänster och lederGrönområde med naturskyddsområden300FORSKNING I KORTHET 3/2023 Viinikka A., Tiitu M., Heikinheimo V., Turunen, A., Lehtimäki J., Vierikko K., Nyberg E., Pasanen T., Halonen J. I. Tillgången till högklassiga grönområden i städerna varierar – utomhusvistelse i grönområden kan kopplas till hälsan   THL – Forskning i korthet 3/2023  2 Så här gjordes     undersökningen: • Finlands miljöcentral undersökte huruvida bostadsområdet var väl-situerat eller hade det sämre ställt påverkar tillgången till grönområ-den och vattenområden av olika kvalitet i Finlands största stadsreg-ioner (Helsingfors, Jyväskylä, Kuo-pio, Lahtis, Uleåborg, Tammerfors, Åbo).  • Som kvalitetsfaktorer för grönom-rådena beaktades områdets mark-täcke, storlek, rekreationstjänster och rutter samt antalet skyddade områden. Materialet bestod bland annat av Urban Atlas jordtäckes-material samt databasen LIPAS för motionsplatser och rekreationsob-jekt. • Huruvida bostadsområdet var väl-situerat eller hade det sämre ställt fastställdes på basis av inkomst-nivå, utbildning och arbetslöshet. Avståndet till grön- och vattenom-råden mättes som gångavstånden längs vägnätet. • Institutet för hälsa och välfärd ge-nomförde 2015–2016 en enkät om huvudstadsregionens miljöhälsa och vars mål var att utreda stads-befolkningens upplevelser av livs-miljöns kvalitet och bedöma even-tuella hälsorisker som livsmiljön orsakade. För postenkäten plock-ade Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ut ett slump-mässigt urval på 16 000 25 år fyllda personer bland den finskspråkiga befolkningen i Helsingfors, Esbo och Vanda. Av dem som ingick i ur-valet svarade 47 procent på enkä-ten. Största delen (88 procent) av de som bor i stadsregionerna bor på högst 300 meters avstånd från ett grönområde på minst 1,5 hektar (figur 1). Tillgången till grönområden av olika kva-litet varierar dock. Ungefär hälften av de som bor i stadsregionerna bor i omedelbar närhet av stora (minst 10 hektar) grönområden eller skogar (minst 3 hektar). Mindre än en femtedel av stadsregionernas befolkning bor på mindre än 300 meters avstånd från vattenområden samt från grönområden där det finns rekreationstjänster, såsom fågeltorn, informations-punkter, vindskydd, badplatser eller utemotionsplatser. De mest välsituerade bor närmare skogar Grönområden av hög kvalitet finns både i närheten av bostadsområden som har det väl-ställt och också sämre ställt. De vidsträckta grönområdena och skogarna ligger i genomsnitt närmare välsituerade områden, medan de grönområden som innehåller rekreationstjäns-ter och rutter ligger närmare områden som har det sämre ställt (figur 2). Därmed stöder re-sultaten från Finlands stadsområden inte uppfattningen om att tillgången till grönområden för dem som bor i områden som är socioekonomiskt sett svagare i allmänhet skulle vara sämre eller att grönområdena har sämre kvalitet jämfört med dem som bor i välsituerade områden.   Figur 2. Skogar samt grönområden som innehåller rekreationstjänster och rutter på en karta över Åbo stadsregion. Skogarna låg i genomsnitt närmare välsitue-rade områden, medan grönområdena som innehåller rekreationstjänster och rutter låg närmare områden som hade det sämre ställt. Riklig vistelse ute i grönområden kan kopplas till mindre användning av läkemedel Det fanns inget samband med självanmäld användning av psykofarmaka eller blodtrycks- och astmaläkemedel och personer som har grön- eller vattenområden på en kilometers av-stånd från hemmet och att titta på utsikten över grön- eller vattenområden från hemmets fönster bland dem som svarade på huvudstadsregionens miljöhälsoenkät. Däremot an-vände personer som vistas utomhus i grönområden minst tre gånger i veckan mer sällan psykofarmaka samt blodtrycks- och astmaläkemedel jämfört med personer som vistas ut-omhus i grönområden en gång i veckan (figur 3). Fyndet kan tolkas vittna om att utomhus-vistelse i grönområden främjar hälsan, men också om att utomhusvistelse i grönområden förutsätter att man har en tillräckligt god hälsa. Eftersom det inte är fråga om en uppfölj-ningsundersökning kan man inte dra mer långtgående slutsatser om de samband som ob-serverats. Respondentens socioekonomiska ställning påverkade inte de undersökta sam-banden, men ett högre viktindex försämrade sambandet mellan utomhusvistelse i grönom-råden och minskad användning av blodtrycks- och astmaläkemedel. Resultaten tyder på att en eventuell hälsonytta av utomhusvistelse åtminstone delvis förmedlas genom fysisk akti-vitet i grönområden. Man vet att fysisk aktivitet gynnar hälsan på många sätt. I denna under-sökning använde man användningen av läkemedel, vilket tyder på lindriga symtom på sjuk-domar som kräver allvarligare läkemedelsbehandling, som en indikator för hälsotillståndet.  SKOGAR© SYKE 2022© SYKE & EEA 2018© Jyväskylä universitet 2020© MML och Esri Finland 2022Genomsnittligt avstånd från bostadsområdenaVälsituerade: 160 mSämre ställda: 330 mGRÖNOMRÅDEN MED REKREATIONSTJÄNSTER OCH LEDERGenomsnittligt avstånd från bostadsområdenaVälsituerade: 1,2 kmSämre ställda: 870 mÅBOstadsregions kärnområde10km´ÅBOstadsregions kärnområdeViinikka A., Tiitu M., Heikinheimo V., Turunen, A., Lehtimäki J., Vierikko K., Nyberg E., Pasanen T., Halonen J. I. Tillgången till högklassiga grönområden i städerna varierar – utomhusvistelse i grönområden kan kopplas till hälsan   THL – Forskning i korthet 3/2023  3 Förortsprogrammet 2020–2022 I regeringens förortsprogram 2020–2022 ställdes som mål främjandet av de boendes välbefinnande och livs-kraft i förorterna genom att trygga en god nivå på tjänsterna och på boen-det (Miljöministeriet 2022).  Man ville särskilt ingripa i differentie-ringen av områdena och stärka delak-tigheten hos de boende i förorterna, bostadsområdenas särprägel och so-ciala identitet. I förortsprogrammet ville man stöda övergripande och tvä-radministrativa utvecklingsplaner samt stärka kunskapsunderlaget.   Figur 3. Antalet besök i grönområdena och sannolikheten att man använder läke-medel. Personer som besöker grönområden mindre än en gång i veckan funge-rade som jämförelsegrupp, ett lägre chansförhållande innebär mindre sannolik-het för läkemedelsanvändning. En god tillgång till högklassiga grönområden i stadsregioner bör tryggas Vår undersökning visar att tillgången till grönområden påverkas avsevärt av vilket slags grönområde det är fråga om. Om allt grönt marktäcke räknas som grönområde har de som bor i Finlands stadsregioner en mycket god tillgång till dessa områden. Tillgången försäm-ras dock väsentligt när man tar i beaktande kvaliteten på grönområdet. Vår undersökning betonar också ett bättre beaktande av grönområdenas kvalitet i stadsplaneringen och -forskningen. Det är särskilt viktigt att beakta kvaliteten i de allt tätare städerna, där nätver-ket av grönområden utsätts för ett betydande användnings- och byggnadstryck. Man bör fästa särskild uppmärksamhet vid lika möjligheter för de som bor i bostadsområden som har det socioekonomiskt sett välställt och sämre ställt att få tillgång till grön- och vatten-områden samt att få naturens hälsofördelar. Det är möjligt att grönområden i naturtillstånd, såsom skogar, som i denna undersökning var lättare tillgängliga för dem som har det bra ställt, medför större hälsofördelar (Aerts m.fl. 2018). Frågan måste dock undersökas ytterli-gare. Tidigare undersökning tyder också på att grönområdenas kvalitet påverkar använd-ningen av dem. Detta är viktigt med tanke på vår undersökning, eftersom endast de mest aktiva användarna av grönområdena hade ett samband med hälsan. Eftersom det inte är fråga om en uppföljningsundersökning är det å andra sidan möjligt att en bättre hälsa för-klarar en aktiv användning. Källor Aerts, R., Honnay, O., & Van Nieuwenhuyse, A. (2018). Biodiversity and human health: mechanisms and evidence of the positive health effects of diversity in nature and green spaces. British Medical Bulletin 127, 5–22. doi - 10.1093/bmb/ldy021  European Environment Agency (EEA) (2021). Who benefits from nature in cities? Social ine-qualities in access to urban green and blue spaces across Europe.  doi - 10.2800/041176 Malinen H., Finel N., Tiitu M., Vierikko K., Tuhkanen E.-M., Sinkkonen A., Matila, A., Lahti E., Hannonen, P., & Hapuoja A. (2020). Elämänmittainen lähivihreäpolku. Tietopaketti lähi-luonnon hyvinvointivaikutuksista. Miljöministeriet och Finlands miljöcentral. https://jul-kaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162679 0,20,40,60,811,2Chansförhaållande och konfidensintervall på 95%Besök i grönområden (gånger i veckan)Psykofarmaka Blodtrycksläkemedel Astmaläkemedel<1   1-2   3-4   ≥ 5 <1  1-2   3-4   ≥ 5 <1  1-2   3-4   ≥ 5 Viinikka A., Tiitu M., Heikinheimo V., Turunen, A., Lehtimäki J., Vierikko K., Nyberg E., Pasanen T., Halonen J. I. Tillgången till högklassiga grönområden i städerna varierar – utomhusvistelse i grönområden kan kopplas till hälsan   THL – Forskning i korthet 3/2023  4 Vierikko K., Gonçalves P., Haase D., Elands B., Ioja C., Jaatsi M., Pieniniemi M., Lindgren J., Grilo F., Santos-Reis M., Niemelä J., & Yli-Pelkonen V. (2020). Biocultural diversity (BCD) in European cities – Interactions between motivations, experiences and environment in pub-lic parks. Urban Forestry & Urban Greening, 48. doi - 10.1016/j.ufug.2019.126501  Vierikko K., & Yli-Pelkonen V. (2019). Seasonality in recreation supply and demand in an ur-ban lake ecosystem in Finland. Urban Ecosystems, 22(4), 769–783. doi - 10.1007/s11252-019-00849-7 Wang Y., Kotze D. J., Vierikko K., & Niemelä J. (2019). What makes urban greenspace unique–Relationships between citizens’ perceptions on unique urban nature, biodiversity and environmental factors. Urban Forestry & Urban Greening, 42, 1–9. doi- /10.1016/j.ufug.2019.04.005 Miljöministeriet (2022). Förortsprogrammet 2020–2022 https://ym.fi/lahioiden-kehitta-minen  Arto Viinikka, Maija Tiitu, Vuokko Heikinheimo, Jenni Lehtimäki, Kati Vierikko,  Elina Nyberg Finlands miljöcentral Jaana I. Halonen, Anu Turunen, Tytti Pasanen Institutet för hälsa och välfärd Denna publikations referens:  Viinikka A., Tiitu M., Heikinheimo V., Turunen, A., Lehtimäki J., Vierikko K., Nyberg E., Pasa-nen T., Halonen J. I. (2022). Tillgången till högklassiga grönområden i städerna varierar – utomhusvistelse i grönområden kan kopplas till hälsan. Forskning i korthet 3/2023. Institu-tet för hälsa och välfärd, Helsingfors. HYVIÖ-projektet är en del av Förortsprogrammet 2020–2022 som finansieras av miljö-ministeriet.    Institutet för hälsa och välfärd   ISBN 978-952-408-029-3 (webbversion)  ISSN 2323-5179 (nätpublikation)  http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-408-029-3 

Tillgången till högklassiga grönområden i städerna varierar   utomhusvistelse i grönområden kan kopplas till hälsan

https://www.julkari.fi/bitstream/10024/146063/1/URN_ISBN_978-952-408-029-3.pdf

Tillgången till högklassiga grönområden i städerna varierar utomhusvistelse i grönområden kan kopplas till hälsan

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Julkari