Uppföljning av Stop the Bleed-utbildning för räddningstjänsten

Abstract

I ett samarbete mellan Linköpings universitet och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har ett utbildningskoncept baserat på STB (Stop the Bleed) för svensk räddningstjänst tagits fram (Prytz & Jonson, 2019). I samband med utvecklingen av utbildningen genomfördes pilotutbildningar under 2018 och 2019 med Sörmlandskustens Räddningstjänst, Räddningstjänsten i Eskilstuna och Västra Sörmlands Räddningstjänst. Forskning har visat att kunskaperna från utbildning i blödningskontrollerande åtgärder börjar förfalla så snart som 30 dagar efter genomförd utbildning (Pasley et al., 2018), liksom för andra kunskaper som hjärt-lungräddning (HLR; Madden, 2006; Moser & Coleman, 1992; Broomfield, 1996, Zieber & Sedgewick, 2018). Det finns därför ett behov av fler uppföljningsstudier efter utbildningar i blödningskontroll för att förstå hur kunskaper bibehålls över tid (Goralnick et al., 2020). Vidare finns även ett behov att följa upp den praktiska nyttan av utbildningar i blödningskontrollerande första hjälpen-åtgärder och effekten på räddningstjänstens förmåga.  Den aktuella studien är en uppföljningsstudie av pilotutbildningen som genomfördes 2018/2019. Forskningsfrågorna som ämnades besvaras i studien var: Hur har kunskaperna om blödningskontroll förändrats under den tid som gått sedan utbildningen 2018/2019?  Har den räddningstjänstpersonal som utbildades i blödningskontroll haft praktisk nytta av utbildningen? Hur förberedda upplevde de sig vara i de situationerna?  Har erfarenheter av skarpa situationer påverkat tilltron personalen har till sin egen förmåga att hantera svåra blödningar?  Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Totalt deltog 48 representanter från räddningstjänsterna i Sörmland i studien. Resultatet visar inledningsvis att kunskapsnivån hos räddningstjänstpersonalen är fortsatt hög med goda resultat på kunskapsprovet. Nivån är dock något lägre 2021 än vad den var 2018/2019. Vidare visade resultaten att en majoritet av den räddningstjänstpersonal som svarade på enkäten har hanterat skarpa situationer med blödningar efter att de genomfört pilotutbildningen och att den upplevda nyttan med utbildningen var hög. Deltagarnas självförtroenden gällande hanteringen av skarpa situationer var högre efter utbildningen, jämfört med skarpa situationer de upplevt innan utbildningen. Över lag visar resultatet att denna typ av utbildning ökar räddningstjänstens förmåga att hantera händelser där det förekommer allvarliga blödningar, och att räddningstjänstpersonalen är positivt inställda till utbildningar i den form som gavs i pilotutbildningen 2018/2019