Dahlbäck, Göran

Swedish

Journal.fi

Översikter och granskningar 113För Präck, som tidigare uppfattats som ett karelskt Prokko visar hanen talrik förekomst i Syd-Österbotten. Namnet Brock är tydligenlagtyskt, i likhet med Sluk.Matti Pääkkönen behandlar Karlödialekten. Den är förstäs ettresultat ocksä av de senare seklernas inflytelser, men de vid namn-forskningen pävisade äldre skikten blir i stort sett bestyrkta. Den nyatidens savoiaxiska inflyttning i hela kustlandet har i viss män doit etteventuellt tidigt karelskt inslag.Kyösti Julku diskuterar i ett slutkapitel, i huvudsak ocksä ätergivetsom ett engelskspräkigt summary — de vunna resultaten. Boken av-slutas med en minutiös bibliografi gjord av Reija Satokangas.Jarl GallenBidrag tili Skärgärdshavets medeltidMaritima medeltidsstudiery red. Christoffer H. Ericsson ochKim Montin, Jungfrusund 2. 94 s. Äbo 1989.Under rubriken Maritima medeltidsstudier har Christoffer H.Ericsson samlat tre uppsatser med anknytning tili sjöfart i Skär-gärdshavet och Finska viken under medeltiden i en knappt 100-sidigvolym, som pä en gäng fatt bli nummer 2 i en rapportserie frän"Jungfrusundsprojektet" och en hyllning pä 80-ärsdagen tili sjöhisto-rikern, lektor emeritus Lars Grönstrand i Aho. Volymen, somär en utgäv^ av Sjöhistoriska Museet vid Aho Akademi, behandlarinte alls "Jungfrusundsprojektet", men är ändä ett viktigt bidrag tilipägäende fqrskning och vetenskaplig diskussion kring den medeltidasjöfarten i Ostersjön.De tre uppsatserna är tili sina karaktärer rätt olika. Den första, ochtili omfänget största, ärjarl Gallens sista under hans livstid publi-cerade arbete. Dess titel är 'Kökar, klosterbröderna och havet'. Denandra uppsatsen är författad av Gunvor Kerkkonen och handlarom 'Bondeseglares vinterfärder', d.v.s. om nägra nylandsbönderssenvinterfärder tili Reval. För den avslutande uppsatsen, som är enredogörelse för 'Timrade bryggkonstruktioner vid Hitis Högholm',svarar skriftens redaktör själv.Jarl Gallen hade ursprungligen utlovat ett annat bidrag tili den ak-tuella volymen. Det skulle ha behandlat det s.k. itinerariet i KungValdemars Jordebok och därmed mera direkt ha värit knutet tili frä-8 - Hiitonik Ttdikrift114 Översikter och granskningargorna om medeltidens sjövägar i Ostersjön. Han blev dock pä grundav nedsatt syn och under det sista arat alitmera tilltagande onälsa ald-rig i tillfälle att fullborda sina studier av itinerariet, som enligt tidiga-re vedertagen uppfattning beskriver segelleden frän Blekinge i däti-dens Danmark tili Reval längs den svenska kusten, över Älands havoch genom Finska viken. Gallens uppfattning, som han ofta munt-ligen och skriftligen antytt, innebar att beskrivningen "i själva verket[skulle] vara av iranciskanskt ursprung" och att just detta förklararvarför vissa öar fbl.a. Kökar) nämns där, trots att de läg utanför denegentliga segelleden {Maritima medeltidsstudier s. 19 och 32). I ställetför den planerade uppsatsen lämnade han tili redaktionen en omar-betad och med omfattande notapparat försedd version av en tidigarepä svärtillgänglig plats publiceracf och endast skissartat utförd studieom fransciskanerna och Kökar.Uppsatsen om Kökar innehäller väl inte sa mycket nytt, vilket vo-re orimligt att begära med tanke pä att de utomordentligt fä skriftligauppgifter som finns om Kökar, dess fiske och dess franciskanklostersedän länge är kända, publicerade och diskuterade. Att uppsatsenändä är av stort värde, beror pä att de fä uppgifterna där sätts in i ettstörre sammanhang, varvid perspektivet victgas inte bara tili hela ös-tersjörummet utan ocksä tili Assisi och Italien. Gallen hade genomsina under ett längt liv förvärvade djupa kunskaper om tiggarord-narnas, bäde franciskanernas och dominikanernas, historia och verk-samhet och genom sitt livliga intresse för skärgärd och hav speciellaförutsättningar för en sädan skildring av franciskanernas Kökar.Gallen fick, med uppbjudande av sina sista, avtagande krafter,möjli^het att sensommaren 1989 tillsammans med bl.a. recensentendelta i ett av Nordens Institut pä Äland arrangerat svmposium päKökar om "Kökar i middelalderen — Älands eurojpaciske kulturcent-rum", vari även ingick en strapatsrik utfärd tili platsen för det storakronofisket, Mörskär. Tyvärr räckte hans krafter inte tili för att i denföreliggande uppsatsen arbeta in de fynd och resultat som fram-kommit i de arkeologiska utgrävningar som under 1980-talet gjortspä klosteromrädet pä Hamnön under ledning av antikvarie Kenneth Gustavsson (Älands Museumn) och som presenterades vidsymposiet. De finns bara med antydningsvis (s. 16): "Hittills gjorda,delvis rätt märkliga fynd bar icke behandlats i uppsatsen.Utgrävningarna somrarna 1988 och 1989 har dessutom blottat forn-lämningar (husgrunder med eldstäder, smedja med pilspetsar, hamn-anläggningar), ägnade att ställa Kökar före klostrets tid i ny belys-ning." Anläggningarna är för att ligga sä längt ut i havsbandet impo-nerande, och C^^-dateringarna har givit en sä hög älder — 1200-tal —att det är uppenbart att Hamnön pä Kökar haft betydelse längt innanklostret vid mitten av 1400-talet anlades där.Översikter och granskningar 115Det är beklagligt att redaktören för Maritima medeltidsstudier intekunnat utöka volymen med en fjärde uppsats, nämligen en prelimi-när summering av de arkeologiska undersökningarna pa Kölcar. Ensadan skulle pä ett utmärkt sätt ha kompletterat Gallens uppsats,men den skulle än mer ha fördjupat perspektivet pa redaktörens egenrapport om de undersökningar pä Hitis Högholm, som han ochTorsten Edgren utförde under 1970-talet, och i vilka de under-sökte och dokumenterade en kajanläggning med tillhörande pallissadoch (möjligen) torn av trä, en anläggning som knappast kan ha haftnagon annan funktion är en militär, saledes "en kontroll- och hevak-ningspunkt vid denna viktiga led" (d.v.s. leden österut längs Finskaviken; s. 89). De fa daterande fynden pekar mot 1300-talets förstahälft, da leden var aktuell t.ex. i samhand med Tyrgils Knutssons tägmot Karelen 1293 och Neva 1300, novgorodernas anfall mot Aho1318, Nötehorgsfreden 1-323 och Magnus Erikssons fälttag i Lado-ga-Karelen och Ingermanland 1347—48. Frägan är om inte bäde Kö-kars Hamnö och Hitis Högholm skall ses i ett och samma perspek-tiv: det svenska rikets öst-expansion? I varje fall hade det värit spän-nande, om de häda undersökningarna hade ställts bredvid och motvarandra.Den tredje uppsatsen slutligen, av Gunvor Kerkkonen, är en kom-plettering tili hennes stora undersökning av de äländska, (egentligt)finländska och nyländska böndernas seglatser tili Reval under1500-talets början, en undersökning som tili allra största delen ärbaserad pä det köpmansarkiv som Helmich Ficke i Reval efterläm-nat. I den föreliggande uppsatsen bar hon plockat ut de ganska fäbelägg som finns pä handelsfärder gjorda under vinterperioden, d.v.s.frän slutet av december (S:t Tomas, 21/12) tili slutet av april (S:tGöran, 23/4). Det visade sig, att de aktuella färderna tili största delenskedde under vinterperiodens sista mänad, när dagen äter var längreän natten, att de flesta av dem utgick frän Helsingetrakten, varifränavständet tili den estniska kusten är kortast, och att den vara somhuvudsakligen inköptes var spannmäl (räg, korn, ibland malt ochnägon gäng färdigbryggt öl); dessutom innandlades rätt betvdandemängder sait. I utbyte lämnades vid nägra tillfällen ved ocn tjära,men huvuddelen av de hemförda varoma tycks ha köpts pä kredit.Hur resorna gick tili, framgär inte av Fickes notiser, men Kerkkonenkan med analogier frän 1600-talet och 1900-talet göra troligt att lagav bönder dragit sina bätar över isen sä längt den bar och därefter(ibland även dessemellan) satt bäten i sjön och rott eller seglat den.En sädan överfärd, 90 km läng, tog 1918 28 timmar. Och varför gavman sig ut pä en sä riskfylld färd? Enligt författaren pä grund av"kampen för att avvärja kriser i näringsväg, som hotat existensen" (s.69). Tili detta kunde man kanske lägga att spannmälen mot vinterns116 Översikter och granskningarslut, innan öppet vatten tillät fri införsel frän Finska vikens södraStrand, bör ha oetingat ett högt pris och därmed goda vinster pa dennyländska landsbygden.Volymens tre uppsatser bidrar pä ett intressant och värdefullt sätttili vär kunskap om äldre tiders kommunikation, handel och livs-betingelser, men utförandemässigt skiftar kvaliteten. Främst stär utantvivel Jarl Gallens uppsats. Den är en välformad produkt av en längforskargärning, där även enskildheterna förefaller förtroendeingivan-de. Gunvor Kerkkonens artikel innehäller mänga intressanta upp-gifter, men de är staplade pä varandra pä ett sädant sätt, att läsarentili slut har svärt att se de större linjerna i arbetet. Tili stor hjälp skul-le en karta ha värit, med markeringar av farmännens hemorter ochresor; den läsare, som inte har Nylands geografi i bakhuvudet, harnu inga möjligheter att skapa sig en klar bild av trafiken. Bristen päkartor känns ännu större i Hitis-uppsatsen. Där finns ingen över-siktskarta över Finska vikens västra cfel, ingen karta över Hitis sock-en (hur ligger t.ex. Högholm i förhällande tili Kyrkosundsskär?) ochinte heller nägon uppmätningskarta över det arkeologiskt undersöktaHögholm. I texten insatta figurhänvisningar skulle vidare har under-lättat läsningen väsentligt. sTutligen bör päpekas att bokproduktionmed hjälp av modern teknik (alltsä med persondator och "desk-top-publishing") inte ursäktar dälig korrekturläsning och bristfällig av-stavning ("li-kväl", "runds-tock", etc.), slarv med ätskillnad mellanbindestreck och tankstreck och otympligheter som "i 'W-0.1ig rikt-ning" och "i SW. Finland" (d.v.s. "i väst-östlig riktning" och "i syd-västra Finland").Den läsare som kan bortse frän rapportens redaktionella bristerhar mycket att hämta i Maritima medeltidsstudiery och de tre uppsat-serna pekar, även om de är resultat av undersökningar som tili sinahuvuddelar genomfördes för mer än ett decennium sedän, framät ochantyder, att det i Skärgärdshavet och i skärningspunkten mellan historia och arkeologi finns mänga spännande forskningsuppgifter somväntar pä sin lösning.Göran Dahlbäck

Bidrag till Skärgårdshavets medeltid: Maritima medeltidsstudier

https://journal.fi/htf/article/download/64937/26139

Bidrag till Skärgårdshavets medeltid: Maritima medeltidsstudier

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Journal.fi