Selberg, Niklas

Swedish

Lund University Publications

LUND UNIVERSITYPO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00”Avstå från språkkrav vid medborgarskap och permanent uppehållstillstånd.”Selberg, NiklasPublished in:Sydsvenskan2022Document Version:Förlagets slutgiltiga versionLink to publicationCitation for published version (APA):Selberg, N. (2022). ”Avstå från språkkrav vid medborgarskap och permanent uppehållstillstånd.”. Sydsvenskan.Total number of authors:1Creative Commons License:OspecificeradGeneral rightsUnless other specific re-use rights are stated the following general rights apply:Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private studyor research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portalRead more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/Take down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.Download date: 09. Oct. 2022A4 Lördag 23 juli 2022 SsOPINIONDebattredaktör: Eva Rothstein aktuella@sydsvenskan.se 040-28 10 13Twitter @aktuella Fler debattartiklar på sydsvenskan.se/opinionAKTUELLA FRÅGORSpråktester utesluter många som vill bli medborgare och som vill arbeta. Istället för att införa språktester bör SFI förbättras och diskrimineringslagen vässas, skriver Niklas Selberg.”Avstå från språkkrav vid medborgarskap och permanent uppehållstillstånd.”■ Forskningen ger inget stöd för att språkkrav ökar integrationen.Det skriver Niklas Sel-berg, docent i civilrätt och forskare i arbetsrätt vid juridiska fakulteten på Lunds universitet.K rav om svenska­kunskaper för uppehållstill­stånd och med­borgarskap är åter aktuellt. Trots att det bara var knappt ett år sedan den senaste i raden av statliga utredningar, Krav på kun-skaper i svenska och sam-hällskunskap för svenskt medborgarskap, (SOU 2021:2), fick stark kritik av flera remissinstanser, be­slutade regeringen tidiga­re i sommar att en ny ut­redning ska arbeta fram förslag på att svenskakun­skaper ska krävas för uppe­hållstillstånd. Det finns flera skäl till att sådana förslag inte bör bli verklighet. Argumen­ten finns redan i fjolårets utredning. Forskningen ger inget stöd för att språkkrav ökar integrationen. Det saknas studier som handlar om språktesters direkta påverkan på män­niskors motivation för att lära sig språk. Utredningen konstate­rade att ”tvärtom finns det stöd för att högre krav på språkkunskaper leder till exkludering och diskrimi­nering, vilket riskerar att leda till segregation i stäl­let för integration.” Kvin­nor, äldre och grupper med låg eller ingen utbildning riskerar att drabbas sär­skilt hårt. Migrationsforskaren Pie­ter Bevelander vid Malmö universitet har visat hur språkkrav innebär att fär­re invandrade får medbor­garskap, att det tar längre tid att få medborgarskap – och att det i sig försämrar integrationen. Medborgarskap  leder till en starkare ställning på ar­betsmarknaden. Det finns demokratiska problem förknippade med att personer är bosatta länge på en plats utan att få politiska rättigheter där.Den som saknar medbor­garskap omfattas av poli­tiska beslut som den inte kan påverka genom att rös­ta i riksdagsval. Pieter Bevelanders forsk­ning, som har gott interna­tionellt stöd, visar att ju ti­digare man får medborgar­skap där man bor, desto mer engagerad blir man i samhället och i politiken.När politiker nu återigen dammar av den gamla tan­ken om språktest bekym­ras vi forskare inte endast av att våra kunskaper i frå­gan viftas bort, utan också av att språktest utgör di­rekta och konkreta hot mot universitetens verksamhet. Språkkrav som försvårar möjligheterna att flytta till Sverige och verka här ut­gör ett kraftigt hinder mot den viktiga internationali­seringen av forskning och högre utbildning i Sverige. Språkkrav gör svenska universitet och högskolor mindre attraktiva för duk­tiga forskare.Kraven skulle också drabba den privata sek­torn. Idag anser, enligt en undersökning från Till­växtverket, vart fjärde fö­retag att bristen på ar­betskraft är ett stort till­växthinder. Att införa språkkrav ris­kerar att försvåra för per­soner att migrera till Sve­rige för att arbeta. Svenska företag blir mindre attrak­tiva för arbetstagare i and­ra länder. En färsk statlig utredning, Ett förbättrat system för arbetskrafts-invandring (SOU 2021:5), visar att det råder arbets­kraftsbrist i yrken som krä­ver långa utbildningar, ex­empelvis civilingenjörer, dataspecialister och andra yrken inom naturveten­skap och teknik.Införande av ett språk­krav blir särskilt proble­matiskt för de företag som idag använder engelska som arbetsspråk. Sådana verksamheter blir mindre intresserade av att etable­ra sig i Sverige, eftersom de blir mindre attraktiva arbetsgivare. I enlighet med Europakon­ventionen måste staten vinnlägga sig om att inte diskriminera i sin tillämp­ning av rätten till medbor­garskap.Att införa språkkrav för uppehållstillstånd och medborgarskap går stick i stäv med utgångspunk­terna för diskriminerings­lagen, som gäller för ar­betsgivare när de rekryte­rar. Att ställa alltför höga krav på kunskaper i svens­ka språket är förbjudet som indirekt diskrimine­ring på grund av etnicitet. Den företagare som tilläm­par ett sådant krav blir ska­deståndsskyldig. När allt fler personer i Sverige är flerspråkiga minskar arbetsgivares ut­rymme att ställa krav på svenskakunskaper. Möjli­gen är den här regeln inte känd av alla rekryterare. Informationsinsatser kan därför vara värdefulla.Dessutom innebär diskri­mineringslagen att arbets­givare måste bedriva ett aktivt arbete för att främja lika rättigheter och möjlig­heter när det gäller etnici­tet. Det betyder att arbets­givare måste försöka bred­da sin rekryteringsbas.Som ett led i att skapa li­kabehandling vid rekryte­ring måste arbetsgivarna analysera vilken innebörd de lägger i kompetens och hur de värderar olika me­riter hos de arbetssökande. Diskrimineringsombuds­mannen bör intensifiera sitt arbete med att förbätt­ra efterlevnaden av denna regel.Såväl politiker  som ar­betsgivare bör ta intryck av samhällsforskningen och diskrimineringslagen och avvisa tanken på språkkrav både för statens del: uppe­hållstillstånd och medbor­garskap, och för arbetsgi­varnas del: vid rekrytering. Språktester utesluter många som vill bli medbor­gare och som vill arbeta. Istället för att införa språktester bör SFI förbätt­ras och diskrimineringsla­gen vässas. Att bygga ett inklude­rande samhälle innebär att inte förväxla mindre än perfekta kunskaper i svens­ka med bristande vilja eller förmåga till arbete och en­gagemang.Niklas SelbergSKRIBENTEN■ Niklas Selberg är docent i ci-vilrätt och forskare i arbetsrätt vid juridiska fakulteten på Lunds universitet.FOTO: EMIL LANGVAD

”Avstå från språkkrav vid medborgarskap och permanent uppehållstillstånd.”

https://lup.lub.lu.se/search/files/121964500/220725093833_3869123.pdf

”Avstå från språkkrav vid medborgarskap och permanent uppehållstillstånd.”

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Lund University Publications