Sedan 1900-talets folkhem och miljonprogram i Sverige har klippt gräsmatta blivit
standardlösningen för de restytor som bildas när byggnader och infrastruktur planeras fram.
Restytor syftar här till de ytor i urbana miljöer som saknar tydligt syfte eller användningsområde.
För uppsatsen har just en sådan yta valts ut att ligga till grund för en jämförelse av andra möjliga
vegetationstyper än klippt gräsmatta, nämligen äng och naturalistisk plantering.
Med hänsyn till de klimatutmaningar vi står inför; där vi bör minska användningen av fossila
bränslen som diesel, minska mängden bevattning som krävs och även bevara den biologiska
mångfalden bör vegetationstyper som varken är beroende av dieseldrivna skötselredskap eller
återkommande bevattning övervägas. Vidare har kommuner ett ansvar att förvalta invånarnas
skattemedel och göra ekonomiska val för anläggning och drift av utemiljön.
Uppsatsen ger en historisk återblick i de olika vegetationstypernas roll i urbana sammanhang, samt
en inblick i deras möjligheter att främja den biologiska mångfalden. Olika anläggningsmetoder
och potentiella skötselinsatser summeras och bildar underlaget för en jämförande kalkyl av
anläggnings- och skötselkostnader över en 10-årsperiod. Resultatet visade att gräsytan har en lägre
totalkostnad men även lägst möjlighet till biologisk mångfald. Den naturalistiska planteringen har
en markant högre anläggningskostnad men visar att man, med insiktsfulla växtval och projektering
kan minska den återkommande driftkostnaden till lägre än den för både gräs- och ängsyta.
Resultatet och diskussionen mynnar ut i att på rätt plats, med rätt förutsättningar, är de
naturalistiska planteringarna ett bra val för de urbana restytorna.Since the residential and housing reforms Folkhemmet and Miljonprogrammet during the 20th
century in Sweden, cut lawns have become the standard solution for the spare spaces that are left
unused then when buildings and infrastructure are laid out. Spare spaces refer in this essay to those
areas in urban environments that lack a clear purpose or area of use. For the essay, one such area
has been selected as the basis for a comparison of other possible vegetation types than cut lawn,
namely meadow and naturalistic planting.
Considering the climate challenges we face, where we should reduce the use of fossil fuels such as
diesel, reduce the amount of irrigation required and also preserve biodiversity, vegetation types
that are neither dependent on diesel-powered maintenance tools nor requiring continued irrigation
should be considered. Furthermore, municipalities have a responsibility to manage the residents'
tax funds and make good financial choices for the planting and maintenance of urban outdoor
spaces.
The essay provides a historical review of the role of the different types of vegetation in urban
context, as well as an insight into their opportunities to promote biological diversity. Different
construction methods and potential maintenance efforts are summed up and form the basis for a
comparative calculation of construction and maintenance costs over a 10-year period. The result
showed that the cut lawn has a lower total cost but also the lowest opportunity for biological
diversity. The naturalistic planting has a considerably higher construction cost, but shows that;
with insightful plant selection and planning, the recurring maintenance cost can be reduced to less
than that for both a cut lawn and meadow areas.
The analysis and the discussion conclude that; in the right place, considering the right conditions,
the naturalistic plantings can be a good choice for the urban spare spaces
