research

CABLE-metoden i den diakonala verksamheten : Finns det ett behov av metoden i de svenska församlingarna i Vasa och Korsholm?

Abstract

Detta examensarbete beskriver CABLE metoden i den diakonala verksamheten. CABLE Community Action Based Learning for Empowerment är en grupphandledningsprocess där många olika resursförstärkande metoder används för att stärka människors egen förmåga att påverka sin livssituation på ett positivt sätt. Syftet är att reda ut hur metoden skulle fungera i den diakonala verksamheten i Vasa och Korsholm. Frågeställningarna lyder: Vilka former av verksamhet finns nu? För vilka målgrupper saknas verksamhet i nuläget? Varför kunde CABLE-metoden vara en fungerande, kompletterande metod i församlingarna? Examensarbetet består av en litteraturdel och en empirisk del i form av fokusgruppintervju. I litteraturdelen beskrivs den diakonala verksamhetens prioriteringar. Vasa svenska församling och Korsholms församling beskrivs utgående från statistikuppgifter. CABLE metoden och teorin bakom den empowerment behandlas. Fokusgruppintervjuerna i den empiriska delen har analyserats med kvalitativ innehållsanalys . Resultaten från studien visar att det i de båda församlingarna finns ett digert utbud av verksamhetsformer. Det saknas specifik verksamhet för ensamstående mammor, invandrare, ensamstående äldre, personer med psykisk ohälsa, arbetslösa och daglediga samt ensamstående kvinnor och män. Denna grupp av människor är sådana som skulle gynnas av att delta i en CABLE grupp, vilken i motsats till församlingarnas nuvarande gruppverksamhet, riktar sig till alla oberoende av bakgrund, tro, intresse och livssituation.Opinnäytetyössä kuvaillaan CABLE menetelmän käyttöä diakoniatoiminnassa. CABLE (Community Action Based Learning for Empowerment, suomeksi myös Kaapeli) on yhteisövalmennusta, jossa käytetään useita voimauttavia menetelmiä. Tavoitteena on tukea ihmisten kykyä vaikuttaa myönteisesti omaan elämäntilanteeseensa. Opinnäytetyön tarkoituksena on selvittää, miten menetelmä toimisi Vaasan ja Mustasaaren diakoniatoiminnassa. Kysymyksenasettelu on seuraava: Mitä toimintamuotoja tällä hetkellä on käytössä? Mille kohderyhmille suunnattua toimintaa ei tällä hetkellä ole? Miksi CABLE menetelmä voisi olla toimiva ja täydentävä vaihtoehto seurakuntien toiminnassa? Opinnäytetyö koostuu kirjallisuusosasta ja empiirisestä osasta, joka on toteutettu fokusryhmähaastatteluna. Kirjallisuusosassa kuvataan diakoniatoiminnan ensisijaiset tavoitteet. Vaasan ruotsalainen seurakunta ja Mustasaaren seurakunta kuvaillaan tilastotietoja käyttäen. CABLE menetelmä ja voimaannuttamisteoria, johon menetelmä perustuu, kuvaillaan. Empiirisen osan fokusryhmähaastattelujen analysoinnissa on käytetty kvalitatiivista sisällönanalyysia. Tutkimuksen tulokset osoittavat, että molemmat seurakunnat tarjoavat laajasti monenlaista toimintaa. Kohdennettua toimintaa ei ole yksinhuoltajaäideille, maahanmuuttajille, yksinäisille vanhuksille, mielenterveyden häiriöistä kärsiville, työttömille ja ei työllisille sekä yksinäisille naisille ja miehille. Tämä ihmisryhmä hyötyisi CABLE valmennusryhmään osallistumisesta, joka toisin kuin seurakuntien tämänhetkinen ryhmätoiminta on suunnattu kaikille taustasta, vakaumuksesta, kiinnostuksenkohteista ja elämäntilanteesta riippumatta.This study aims to describe the CABLE method in diaconal ministries. CABLE, i.e. Community Action Based Learning for Empowerment is a process involving support groups that work towards providing people with the abilities and resources needed to affect their lives in a positive manner. The purpose of the study is to investigate how the method might be implemented in diaconal ministries in the Vaasa and Mustasaari congregations. The questions we have sought to answer are: Which type of activities are currently on offer? What target groups are still without activities? Why might the CABLE method become a functional, complementary method within the ministries of these two congregations? The first part of the study is a literature review of mainly statistical data that describes the two congregations respectively. Here we also lay out the priorities set for diaconal ministries in both Vaasa and Mustasaari. The second empirical part is based on interviews with a focus group. These interviews have been analysed using qualitative content analysis. The CABLE method and the theory behind it empowerment is also dealt with. The results from the study show that both congregations offer a wide range of activities. However, there are no activities targeted specifically at single mothers, immigrants, elderly single people, people with mental problems, the unemployed and otherwise unoccupied women and men. These groups are people who would benefit from being involved in a CABLE group which, contrary to existing diaconal group activities, embraces all people regardless of their background, faith, interests and situation in life

    Similar works