Helle, Pekka

Wikman, Marcus

Jukuri

1Riistantutkimuksen tiedote 207B:1-21. Helsingfors, 1.6.2006Vilttriangelns spårräkning vintern 2006Pekka Helle och Marcus WikmanSpecialforskare Pekka Helle, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Tutkijantie 2 E,90570 Uleåborg, tel. 0205751410, planerare Marcus Wikman, Vilt- och fiskeri-forskningsinstitutet, PB 2, 00971 Helsingfors, tel. 0205751272Resultaten från vinterns spårräkning på vilttrianglarna visar att flertalettalrika arter hade något lägre spårtätheter än året innan. För de flesta arternalåg spårtätheterna något under långtidsgenomsnitten. I räkningen bokfördes41000 däggdjursspår av vilka skogsharen står för hälften, älgen för 14 %och på tredje plats rödräven med 13 %. Ekorrens spårtäthet minskade istörre delen av landet. Räknad på hela landets värde var nedgången drygt30 %. Kraftigast minskade ekorrstammarna i södra och mellersta Finland.Skogsharens, rödrävens, utterns, vitsvanshjortens och älgens genom-snittliga spårtätheter förblev på fjolårsnivå. Rödräven ökade i sydväst menminskade i mellersta och norra Finland. Förändringarna i skogsharensstammar var i stort sett likartade. Tydlig minskning i stammarna noteradesförutom ekorren också för hermelinen och mården. Hermelinens spårtäthetminskade speciellt i norra Finland medan förändringen längre söderut snararevar ökande. Två arter uppvisade tydligt ökade spårtätheter från föregåendeår: lodjurets spårtäthet ökade med en fjärdedel och rådjurets spårtäthet var1,5 gånger större än året innan. Dessa resultat framgår ur den adertondesnöspårsräkningen på vilttrianglarna. Spårräkningen ingår i Vilt- ochfiskeriforskningsinstitutets och Jägarnas Centralorganisations gemensammaövervakningsprogram för landets skogsviltstammar. Drygt 3000 jägaredeltog i fältarbetet och däggdjursspår räknades på en sträcka av 8500 km påfasta inventeringslinjer. Resultaten finns också att läsa på Vilt- ochfiskeriforskningsinstitutets hemsidor på adressen www.rktl.fi.2Fig. 1. Antalet räknade vilttrianglar per jaktvårdsdistrikt och veckavintern 2006.Januari FebruariRäknade vilttrianglarMars1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13204060801001201401408581334814586649452113304611Övervakningsprogrammet för landets skogsviltstammar, vilttriangelräkning-en, har nu pågått i aderton år. Vilträkningen är ett övervakningsprogramsom organiseras gemensamt av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet ochJägarnas Centralorganisation. Landets jägare utför fältarbetet som geruppgifter om förekomst och förändringar i stammarna hos ett trettiotalskogsviltarter. I augusti räknas skogshöns och på vintern däggdjursspår påvilttrianglarna. Vilttriangeln är en mer eller mindre slumpmässigt i skogs-mark utplacerad triangelformad inventeringslinje med en längd på 12 km.Totalt har nästan 1700 vilttrianglar startats men en del har blivit nedlagdaeller förblivit oräknade under en längre tid.Vintern 2006 räknades spår på totalt 740 vilttrianglar. Antalet är något mind-re än i fjol och betydligt mindre än det antal trianglar som blev räknade ibörjan av 1990-talet. Den något ökande trend i antalet räknade trianglarsom konstaterades under några tidigare år har alltså nu brutits. Invente-ringslinjens totallängd blev 8517 km och i spårräkningen deltog 3000 jäga-re. I genomsnitt deltog fyra personer i räkningen av en vilttriangel. Mesträknades vilttrianglar under tiden 7.2. – 13.3. då 80 % av räkningarna blevgjorda. Den rekommenderade tiden för räkningen är 15.1. – 28.2. men inorra Finland fortsätter räkningen till den 15.3. Fig. 1 ger antalet räknadevilttrianglar i jaktvårdsdistrikten och fördelningen av räkningarna per veckai spårräkningen vintern 2006.3Fig. 2. Snödjupet (linjerna för 10, 25 och 50 cm, Meteorologiskainstitutet) 15.1., 15.2. och 15.3. samt vid räkningen uppmätt snödjupper jaktvårdsdistrikt vintern 2006.6410 102550505015.1.2006 15.3.200664535030265344443324333028205015.2.20062525Året 2005 blev i väderleksstatistiken ett ovanligt varmt år och det varmavädret fortsatte långt in på hösten. Vintern lät vänta på sig ända fram tillbörjan av december. Under den senare halvan av december ökade snö-täcket stadigt i landets norra och östra delar och mot slutet av månadenfick vi mera snö över hela landet. Under den tiden bröt den tunga blötsnönträdgrenar och förorsakade elavbrott på många håll i landet. I januari lågtemperaturen något över genomsnittet för tidpunkten och mot slutet avmånaden hade snötäcket vuxit till sig så att det motsvarade långtidsge-nomsnittet över nästan hela landet. I februari var temperaturen normal, iöstra Finland t o m något under långtidsgenomsnittet. Trots att snöfallen ifebruari var få förekom ställvis omfattande skador på grund av snöanhop-ning i träden och i landets nordöstra delar stängdes t o m skidspår på grundav faran för att träd skulle brytas. Vintern visade sitt riktiga ansikte i marsdå temperaturen var ovanligt låg i hela landet. Månadens genomsnittstem-peratur i Lappland låg fyra grader och längre söderut fem till sex graderunder det normala för månaden. Under större delen av perioden var helalandet snötäckt; i början av mars var snötäcket i Lappland rentav ovanligttjockt (fig. 2). Vintern var gynnsam för spårräkningen. Snöfall förekomofta och antalet lämpliga dagar för räkningen var större än vanligt.Däggdjurens genomsnittliga spårtäther och fåglarnas relativa förekomstvintern 2006 presenteras per jaktvårdsdistrikt i tabell 1. Kartorna för detalrikare arterna anger spårtätheterna per 50 x50 km enhetskoordinatrutor4Observationer ST SS MF KY LA ULSkogshare 20 721 22,89 21,02 20,25 25,67 8,59 15,04Fälthare 1 166 3,08 0,98 0,20 0,50 – 0,11Ekorre 2 729 3,17 3,10 2,51 2,84 2,19 1,65Varg 63 – 0,03 0,04 0,12 – 0,01Rödräv 5 417 9,55 5,11 3,68 5,69 3,04 2,57Mårdhund 170 0,37 0,14 0,05 0,29 – 0,03Hermelin 775 0,44 0,83 1,54 0,37 0,42 0,36Dvärgvessla 656 0,57 0,76 0,94 0,79 0,12 0,57Mink 167 0,05 0,32 0,15 0,14 0,06 0,06Mårdhund 971 1,52 1,38 0,83 1,23 0,74 0,28Järv 55 – – – – 0,03 0,02Utter 243 0,23 0,38 0,42 0,22 0,10 0,09Lodjur 467 0,85 0,68 0,35 0,40 0,01 0,07Vitsvanshjort 1 566 7,05 0,08 0,05 0,01 – –Älg 6 108 6,27 5,14 5,34 4,09 3,77 7,77Skogsvildren 275 – – 0,96 – – 0,02Rådjur 303 0,21 0,01 0,16 0,04 0,01 0,31Tjäder 475 0,15 0,31 0,57 0,58 0,81 0,56Orre 4 127 4,23 4,90 7,87 5,84 1,59 6,86Järpe 482 0,52 0,58 0,78 0,50 0,16 0,44Dalripa 769 – – 0,23 – 2,48 1,26i hela landet. Arternas små kartor anger rutor kännbar förändring i spårtät-het från föregående år. Då texten anger förändring i spårtäthet från före-gående år är slutsatsen baserad på statistisk analys. Skillnaden i spårtäthetmellan olika år är dock något problematisk: trots att skillnaden är statistisktsignifikant betyder detta inte nödvändigtvis förändring i artens stamstorlek.Detta förorsakas av att den spårtäthet som kan avläsas i räkningen ärberoende av ett antal olika faktorer som t ex snö- och väderleksförhållan-den samt djurens rörelseaktivitet.5Tabell 1. Däggdjurens spårindex (spår / 10 km / dygn) och antaletsedda skogshöns / 10 km per jaktvårdsdistrikt samt totalantalet obser-vationer i vilttriangelräkningen vintern 2006. Jaktvårdsdistriktensförkortningar: ST = Södra Tavastland, SS = Södra Savolax, MF =Mellersta Finland, KY = Kymmene, LA = Lappland, UL = Uleåborg,ÖB = Österbotten, NT = Norra Tavastland, NK = Norra Karelen, NS= Norra Savolax, SvÖ = Svenska Österbotten, SA = Satakunda, NY =Nyland, EF = Egentliga Finland, KA = Kajanaland.Spår / 10 km / dygnÖB NT NK NS SvÖ SA NY EF KA15,19 24,10 15,29 34,25 30,59 16,09 19,44 14,20 18,570,84 0,77 0,03 0,05 0,41 5,87 5,42 9,76 –1,65 3,05 1,04 2,04 4,38 4,21 3,09 2,92 1,910,02 – 0,10 0,03 0,12 – – 0,16 0,164,49 6,85 1,02 1,80 4,75 11,42 11,29 16,96 2,290,08 0,28 0,01 0,22 – 0,67 0,25 1,03 0,031,00 1,14 0,48 1,10 0,29 0,42 0,65 0,86 0,440,69 0,27 0,30 0,48 0,71 0,65 1,05 0,16 0,240,01 – 0,30 0,56 0,06 0,05 0,22 0,08 0,120,35 0,85 1,10 1,22 0,57 0,97 0,96 0,70 0,39– – 0,15 – 0,02 0,02 – – 0,160,28 0,11 0,29 0,37 0,15 0,28 0,13 – 0,040,04 0,30 0,65 1,05 0,04 0,28 1,16 0,54 0,89– 1,19 – – 0,18 8,56 10,26 17,08 0,203,88 4,93 3,82 5,82 5,96 3,88 8,13 6,75 5,140,55 – – – – – – – 1,690,50 0,03 – – 0,18 0,60 1,07 5,68 0,05Fåglar / 10 km0,37 1,41 0,36 0,48 0,55 0,55 0,72 0,33 0,575,23 0,61 5,31 10,81 1,79 1,93 6,67 0,99 6,330,37 1,35 0,62 0,70 0,06 0,67 0,94 0,66 1,120,75 – 0,39 0,08 0,12 0,11 – – 1,466Fig. 3. Skogsharens spårindex (spår/10 km/dygn) i 50x50 km enhets-koordinatrutor vintern 2006. De små kartorna anger betydande för-ändringar från föregående vinter.10,1 - 20,020,1 - 30,030,1 - 40,040,1 -       - 10,0SkogshareSpårindexSpårtäthetenökat mer än 30 %Spårtäthetenminskat merän 30 %Skogsharens spårtäthet för hela landet var något lägre (8 %) än året innan.Enligt spårräkningen verkar skogsharens stammar ha ökat vid kusternaoch minskat i Lappland samt södra och mellersta Finlands inland. De spår-tätheter som uppmättes i vinterns räkning låg nästan över hela landet undergenomsnittet för vilttriangelperioden 1989-2006; Norra tavastlands jakt-vårdsdistrikt var det enda undantaget från detta allmänna drag. Skogsha-rens växlingar har uppvisat en svag cyklicitet under den tid spårräkningargjorts. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet förekom goda harårpå många områden och igen under den senare hälften av 1990-talet. Har-stammarna har under de allra sista åren uppvisat toppar som ändå inte nåttupp till samma nivå som tidigare.7Fig. 4. Skogsharens spårindex (spår/10 km/dygn) i jaktvårdsdistriktenvintrarna 1989-2006.2060401990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 2005KymmeneKajanalandEgentliga FinlandNylandSatakundaSvenska ÖsterbottenNorra SavolaxNorra KarelenNorra TavastlandÖsterbottenUleåborgLapplandMellersta FinlandSödra SavolaxSödra TavastlandSpårindex (spår / 10 km / dygn)2060402060402060402060408Fig. 5. Ekorrens spårindex (spår/10 km/dygn) i 50x50 km enhets-koordinatrutor vintern 2006. De små kartorna anger betydandeförändringar från föregående vinter.2,1 - 4,04,1 - 6,06,1 - 8,08,1 -       - 2,0EkorreSpårindexSpårtäthetenökat mer än 30 %Spårtäthetenminskat merän 30 %Ekorrens spårtäthet var omkring en tredjedel lägre än året innan. Nedgån-gen tryckte stammarna tillbaka till den nivå som gällde för två år sedan. Imotsats till vad som konstaterats flera gånger tidigare var förändringen iekorrstammen nu sammanhängande över större delen av landet. Endast isydöst (Kymmene jaktvårdsdistrikt, ökning 20 %) och Lappland (+ 25 %)ökade ekorrstammen. I övrigt noterades endast minskad i spårtäthet. Ek-orrens spårtätheter var nu i alla jaktvårdsdistrikt lägre än genomsnitten förvilttriangelperioden. I vissa distrikt var spårtätheten avsevärt lägre än ge-nomsnittet.9Fig. 6. Ekorrens spårindex (spår/10 km/dygn) i jaktvårdsdistriktenvintrarna 1989-2006.1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 2005201525105201525105201525105201525105201525105KymmeneKajanalandEgentliga FinlandNylandSatakundaSvenska ÖsterbottenNorra SavolaxNorra KarelenNorra TavastlandÖsterbottenUleåborgLapplandMellersta FinlandSödra SavolaxSödra TavastlandSpårindex (spår / 10 km / dygn)10Fig. 7. Rödrävens spårindex (spår/10 km/dygn) i 50x50 km enhets-koordinatrutor vintern 2006. De små kartorna anger betydandeförändringar från föregående vinter.2,1 - 4,04,1 - 6,06,1 - 8,08,1 -       - 2,0RödrävSpårindexSpårtäthetenökat mer än 30 %Spårtäthetenminskat merän 30 %Rödrävens genomsnittliga spårtäthet för hela landet låg precis på fjolårsni-vå. Genomsnittet döljer dock det faktum att förändringen i spårtäthet va-rierade mellan landets olika delar. I större delen av landet minskade rödrä-vens spårtäthet: i norra Finland 20-30 % och något mindre i landets mel-lersta delar. Däremot ökade rödrävens spårtäthet i sydvästra Finland somutgör artens bästa områden i vårt land. De genomsnittliga spårtätheternaför perioden 1989-2006 är högre än årets i de flesta jaktvårdsdistrikt; en-dast i västkustens jaktvårdsdistrikt var rödrävens spårtätheter nu högre änlångtidsgenomsnittet.11Fig. 8. Rödrävens spårindex (spår/10 km/dygn) i jaktvårdsdistriktenvintrarna 1989-2006.1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 2005201525105201525105201525105201525105201525105KymmeneKajanalandEgentliga FinlandNylandSatakundaSvenska ÖsterbottenNorra SavolaxNorra KarelenNorra TavastlandÖsterbottenUleåborgLapplandMellersta FinlandSödra SavolaxSödra TavastlandSpårindex (spår / 10 km / dygn)12Fig. 9. Mårdens spårindex (spår/10 km/dygn) i 50x50 km enhets-koordinatrutor vintern 2006. De små kartorna anger betydandeförändringar från föregående vinter.0,51 - 1,001,01 - 1,501,51 - 2,002,01 -       - 0,50MårdSpårindexSpårtäthetenökat mer än 30 %Spårtäthetenminskat merän 30 %Mårdens spårtäthet för hela landet minskade med en femtedel: i 12 jakt-vårdsdistrikt av 15 minskade spårtätheten. De områden där ökning notera-des är inte sammanhängande utan en kännbar ökning skedde dels i Sata-kunda och dels i Norra Savolax jaktvårdsdistrikt. Resultaten visar ändå detredan tidigare kända draget i mårdens förekomst, nämligen att spårtäthe-ten har ökat eller förblivit oförändrad i östra och sydöstra Finland undertriangelperioden 1989-2006. I övrigt har mårdens spårtätheter snarast varitvikande.13Fig. 10. Mårdens spårindex (spår/10 km/dygn) i jaktvårdsdistriktenvintrarna 1989-2006.1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 20053,02,01,03,02,01,03,02,01,03,02,01,03,02,01,0KymmeneKajanalandEgentliga FinlandNylandSatakundaSvenska ÖsterbottenNorra SavolaxNorra KarelenNorra TavastlandÖsterbottenUleåborgLapplandMellersta FinlandSödra SavolaxSödra TavastlandSpårindex (spår / 10 km / dygn)14Fig. 11. Hermelinens spårindex (spår/10 km/dygn) i 50x50 km enhets-koordinatrutor vintern 2006. De små kartorna anger betydandeförändringar från föregående vinter.0,81 - 1,601,61 - 2,402,41 - 3,203,21 - HermelinSpårindexSpårtäthetenökat mer än 30 %Spårtäthetenminskat merän 30 %Hermelinens spårtäthet för hela landet minskade med 15 % från ifjol. För-ändringen var inte enhetlig för hela landet: i norra Finland minskade herme-linens spårtäthet med 40-60 % medan en svag ökning kunde skönjas i mel-lersta och södra Finland. Ökningen i landets södra delar lyfte spårtäthetenöver långtidsgenomsnittet medan spårtätheterna i östra och norra Finlandligger klart under långtidsgenomsnittet. I Lappland var hermelinens spår-täthet betydligt under långtidsgenomsnittet.15Fig. 12. Hermelinens spårindex (spår/10 km/dygn) i jaktvårdsdistriktenvintrarna 1989-2006.1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 20055234152341523415234152341KymmeneKajanalandEgentliga FinlandNylandSatakundaSvenska ÖsterbottenNorra SavolaxNorra KarelenNorra TavastlandÖsterbottenUleåborgLapplandMellersta FinlandSödra SavolaxSödra TavastlandSpårindex (spår / 10 km / dygn)16Fig. 13. Utterns spårindex (spår/10 km/dygn) i 50x50 km enhets-koordinatrutor vintern 2006. De små kartorna anger betydandeförändringar från föregående vinter.0,11 - 0,200,21 - 0,300,31 - 0,400,41 - UtterSpårindexSpårtäthetenökat mer än 30 %Spårtäthetenminskat merän 30 %I spårräkningen påträffades nästan samma antal utterspår som vintern 2005.Rutorna med minskad spårtäthet var rätt tydligt koncentrerade till landetsnordliga delar. Utterns spårtäthet var nu i de flesta jaktvårdsdistrikt överlångtidsgenomsnittet och för några jaktvårdsdistrikt var årets spårtäthetbland de högsta under vilttriangelperioden 1989-2006. Spårräkningarna vi-sar rätt entydigt att utterstammen ökat på många områden under perioden.17Fig. 14. Utterns spårindex (spår/10 km/dygn) i jaktvårdsdistriktenvintrarna 1989-2006.1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 20050,60,20,30,40,50,10,60,20,30,40,50,10,60,20,30,40,50,10,60,20,30,40,50,10,60,20,30,40,50,1KymmeneKajanalandEgentliga FinlandNylandSatakundaSvenska ÖsterbottenNorra SavolaxNorra KarelenNorra TavastlandÖsterbottenUleåborgLapplandMellersta FinlandSödra SavolaxSödra TavastlandSpårindex (spår / 10 km / dygn)18Fig. 15. Älgens spårindex (spår/10 km/dygn) i 50x50 km enhets-koordinatrutor vintern 2006. De små kartorna anger betydandeförändringar från föregående vinter.2,1 - 4,04,1 - 6,06,1 - 8,08,1 -       - 2,0ÄlgSpårindexSpårtäthetenökat mer än 30 %Spårtäthetenminskat merän 30 %Älgens spårtäthet på vilttrianglarna var sen samma som året innan ochrutorna med de högsta spårtätheterna fanns i norra Österbotten. Rutornamed ökande och minskande spårtäthet (verklig eller skenbar) var ungefärlika många och de är mosaikartat distribuerade över landet. Bilden av för-ändringarna är typisk för älgen och tyder på snö- och betesförhållandena istor utsträckning påverkar spårtätheterna och dessas regionala förändrin-gar. Älgens flockbildning varierar mellan olika vintrar vilket också påver-kar spårräkningens tillförlitlighet.19Fig. 16. Älgens spårindex (spår/10 km/dygn) i jaktvårdsdistriktenvintrarna 1989-2006.1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 2005 1990 1995 2000 200514468101221446810122144681012214468101221446810122KymmeneKajanalandEgentliga FinlandNylandSatakundaSvenska ÖsterbottenNorra SavolaxNorra KarelenNorra TavastlandÖsterbottenUleåborgLapplandMellersta FinlandSödra SavolaxSödra TavastlandSpårindex (spår / 10 km / dygn)20Fig. 17.Vitsvanshjortenas spårindex (spår/10 km/dygn) i 50x50 kmenhetskoordinatrutor vintern 2006. De små kartorna anger betydandeförändringar från föregående vinter.2,1 - 4,04,1 - 6,06,1 - 8,08,1 -       - 2,0VitsvanshjortSpårindexSpårtäthetenökat mer än 30 %Spårtäthetenminskat merän 30 %Vitsvanshjortens genomsnittliga spårtäthet var mycket lik fjolårets. Bildenav förändringarna i spårtäthet är inte enhetlig, men det verkar som omökningen skulle ha varit koncentrerad till landets västra delar. På de områ-den där hjortstammen är stor är förändringarna mindre än i områden medlåg täthet där det finns fler rutor med tydlig ökning eller minskning. Dettatyder på snöförhållanden och slumpen kraftigt påverkar resultaten på områ-den där hjorten är fåtalig.

Vilttriangelns spårräkning vintern 2006

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Jukuri