SLU/Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204)
Abstract
Stora kvantiteter data produceras varje dag i de svenska skogarna. Allt från taxeringsdata och skördarmätt data till uppskattade data vid virkestransporter och data från inmätningen vid industrierna. En stor del av det data som samlas in under tidiga skeden i flödeskedjan når aldrig industrierna utan förblir kvar i traktbanken eller skogsbruksplanerna hos skogsägarna. Detta är till stor del information som skulle kunna användas till att optimera respektive delprocess i hela flödeskedjan och som dessutom uppskattas eller mäts flera gånger under tiden virket går genom processerna. Virket identitetsmärks på avlägget med hjälp av vältlappar i södra Sverige eller en färgad sifferstämpling i norra Sverige. Dessa två manuella märkningsmetoder innebär en del problem som främst kopplades till den mänskliga faktorn eller väderförhållanden, vilket senare skapar extraarbete för personer i följande steg i kedjan.
Syftet med studien var att undersöka potentialen för ett digitalt spårningssystem för virke genom att beskriva dagens märkningsmetoder med de kostnader och problem som de står för och kartlägga det informationsflöde som sker idag och samtidigt undersöka vilka effekter ett digitalt informationssystem skulle kunna innebär för olika funktioner inom flödeskedjan – från skog till industri.
Kvalitativa intervjuer av olika representanter från skogsbruket genomfördes för att samla in information om märkningsmetoderna och vilka effekter ett ökat informationsflöde angående virket skulle innebära för respektive process. Intervjuerna genomfördes även för att visualisera dagens informationsflöde med hjälp av processkartläggning. Även enklare kostnadsberäkningar av märkningsmetoderna utfördes med insamlad tiddata från skotarförarnas självskattning av den tid de nyttjar till märkningen för att skapa en bild av en möjlig besparingspotential.
Huvudresultatet av studien visade att mycket data registreras flera gånger under vägen från stående skog till inmätning på industrin. Som mest registrerades virkets volym vid sex olika tillfällen. Intervjuerna resulterade i att märkningen tog mellan 8–24 minuter per skift att utföra, och något kortare tid för märkning med vältlappar än med stämpling. Detta skulle generera en märkningskostnad på mellan 0,15–4,13 kr/m3fub beroende på märkningsmetod, avverkningsform och vilken timkostnad som används i beräkningarna.
Slutsatsen är att det finns potential för en digitalt sammanhållen spårning av virke på grund av efterfrågan på ökad information av virkesdata från industrierna och ett fortsatt intresse av virkets geografiska spårbarhet. Inga slutsatser kring den faktiska ekonomiska besparingspotentialen kan dras innan fler studier med noggranna tidsstudier och beräkningar av den faktiska besparingspotentialen utförs.Large amounts of data are produced every day in the Swedish forestry; from forest inventory data and harvester measured data to estimated data for timber transports and data from the measurement at the industries. A large part of the data collected during the early stages of the supply chain never reaches the receiving industries but remains in the stand register or forestry plans of the forest owners. This is information that could be used to optimize each sub-process in the entire supply chain, which is also estimated or measured several times while the timber goes through the processes. The logs are marked on the landings with marking tags in southern Sweden or a colored number stamp in northern Sweden. These two manual marking methods involve some problems that are mainly linked to the human factor or weather conditions, which later creates extra work for people in the following steps in the chain.
The purpose of the study was to investigate the potential for a digital tracking system for timber by describing current marking methods with the costs and problems they face and map the information flow that takes place today and at the same time investigate what effects a digital information system could have for the various functions within the supply chain - from forest to industry.
The qualitative interviews of various representatives from forestry were conducted to gather information about the marking methods and what effects an increased flow and quality of data about the timber would have in their respective processes and to visualize the current information flow with the help of process mapping. A simple cost calculation of the marking methods was performed with collected time data from forwarder drivers' self-assessment of the time they used for timber marking, to create a picture of a possible saving potential.
The main results of the study showed that a lot of data is registered several times along the way from standing forest to measurement at industry. At most, the volume of the timber was registered on six different occasions. The interviews resulted in the marking taking between 8–24 minutes per work shift to perform, with slightly shorter time for marking with marking tags than with stamping. This would generate a marking cost of between 0.15–4.13 SEK/m3fub depending on if its thinning or final felling, the marking method and the hourly cost used in the calculations.
The conclusion is that there is potential for digitally coherent tracking of timber due to the demand for increased information of timber data from industries and a continued interest in the geographical traceability of timber. No conclusions about the actual economic savings potential can be drawn before more studies with careful time studies and calculations of the actual savings potential are performed
