Angelstam, Per

Jonsson, Bengt Gunnar

Roberge, Jean-Michel

Törnblom, Johan

Epsilon Open Archive

Mätningar av de skogskvaliteter som är nödvändiga för arternas fortlevnad visar på drastiska skillnader mellan starkt omvandlade skogar  i Skottland (Storbritannien), intensivt skötta skogar i Bergslagen (Sverige), och skogar med naturlig dynamik i östra Komi (Ryssland). Slut-satsen är att om man vill bevara livskraftiga stammar av arter så behövs återskapande av livsmiljöer i olika skalor i Väst, medan skogsbruket kan fortsätta att intensifieras i Öst, dock bara till en viss gräns som bestäms av vad arter kräver i form av mängden av olika skogsmiljöer.•	 En	mycket	lång	historia	av	markanvändning	i	form	av	skogs-,	jord-	och	vattenbruk	har	kraftigt	minskat	tillgången	på	olika	livsmiljöer,	vilket	har	lett	till	att	många	arter	blivit	hotade.•	 Det	finns	gränser	för	hur	stor	landskaps-omvandling	som	individer	och	stammar	av	olika	arter	tål.	Tröskelvärden	har	identifierats	för	flera	arter	vedsvampar,	insekter,	fåglar,	fiskar	och	däggdjur.•	 Mängden	skogskvaliteter	i	form	av	död	ved,	gamla	träd,	lövträd	och	gammal	skog	ligger	idag	långt	under	dessa	tröskelvärden	i	stora	delar	av	Sverige.•	 För	att	bevara	arter	på	lång	sikt	krävs	att	man	formulerar	och	uppfyller	mätbara	mål	för	bevarande,	skötsel	och	återskapande	av	fungerande	nätverk	av	träd,	bestånd	och	landskap.Hur mycket är nog för att bevara arterna?FAKTA SKOGPER ANGELSTAM  •  JEAN-MICHEL ROBERGE  •  BENGT-GUNNAR JONSSON  •  JOHAN TÖRNBLOMR Ö N  F R Å N  S V E R I G E S  L A N T B R U K S U N I V E R S I T E T  •  N r  1 2 ,  2 0 1 0 •	 Två	exempel	är	de	nationella	arealmålen	för	skydd	av	skog,	och	Sveaskogs	landskapsplanering	och	naturvårdande	skötsel	på	egen	mark.•	 Det	är	enklare	att	bevara	livskraftiga	stammar	av	de	mest	krävande	arterna	i	länder	med	en	kortare	historia	av	landskapsomvandling	än	vad	det	är	i	Sverige.	Östersjöregionens	östra	och	västra	delar	är	ett	bra	exempel	på	denna	kontrast.•	 I	ansträngningarna	att	bedriva	hållbart	skogsbruk	är	det	viktigt	att	sprida	och	tillämpa	kunskaper	om	vad	arter	kräver	för	att	livskraftiga	stammar	ska	kunna	bevaras.Foto Per AngelstamEnligt nationella och internatio-nella riktlinjer handlar hållbart skogsbruk om att tillgodose eko-nomiska, miljömässiga och socio-kulturel-la mål. Anspråken på vilka varor, tjänster och värden som ett hållbart skogsbruk ska leverera ökar dock stadigt. Det handlar om fiberråvara för träprodukter, massa, papper och energi, om biologisk mångfald, lag-ring av kol från atmosfären och om sko-gens sociala och kulturella värden. Detta har lett till diskussion om hur mycket av olika skogsmiljöer i olika skalor som är nog för att förverkliga den svenska skogs- och miljöpolitikens riktlinjer.Hur mycket skog är nog för artbevarande? Att svara på denna fråga kräver två saker. För det första måste ett samhälles riktlinjer om att bevara biologisk mångfald uttryck-as tydligt. Det gör den svenska skogs- och miljöpolitikens vision om artbevarande. För det andra så måste man arbeta syste-matiskt med att studera olika arters krav på olika nivåer: från individer till livskraftiga stammar med så många individer och så stor genetisk variation att arterna klarar sig långsiktigt. Att bevara arter i livskraftiga stammar kräver en tillräckligt stor areal av lämpliga livsmiljöer med tillräckligt god kvalitet, och i sin tur att dessa vid behov nyskapas. Med koppling till samhällets arbete med miljöövervakning och for-mulering av miljömål så finns tre tydliga steg (Figur 1). 1) Beskriva hur mycket av olika livs-miljöer som finns i det natur- eller traditionella kulturlandskap som ar-terna anpassat sig till (A), och i dagens brukade landskap (B). Tre exempel på sådana livsmiljöer är olika typer av stående och liggande död ved, gam-FIGUR 1. Principen för regional bristanalys av hur mycket olika skogsmiljöer som behövs för bevarande av livskraftiga stammar av arter.FIGUR 2. Skogsbeståndens åldersfördelning i landskap med olika historia på moränmarker, dels i reservatet Kostamuksha i ryska Karelen, dels i brukad skog i Kovdozersky i sydvästra Murmansk län. Bilden illustrerar omföringen från ett landskap med gott om gammelskogar till ett produktionslandskap med relativt unga skogar, där det är svårt att bevara alla arter.melskogar och trädbärande gräsmarker med höga naturvärden. 2) Ta reda på arternas krav avseende en viss egenskap för att individer och livskraf-tiga stammar skall kunna fortleva (C). Denna andel är vanligtvis mycket min-dre än vad som fanns i naturlandskapet. 3) Jämföra hur mycket som finns av olika egenskaper i det brukade landskapet med vad arterna behöver.Landskapets förändring från förr till nuAtt studera hur landskap förändras över lång tid från naturlandskapet till dagens brukade landskap är förenat med många svårigheter. Att kombinera resultat från olika typer av forskning är en bra metod. Skogshistoriska studier med hjälp av gamla skogsbruksplaner, skoglig statistik och kar-tor; jämförelser av skogar i landskap och regioner med olika brukningshistoria; och datamodellering är tre bra ansatser som kompletterar varandra.Död vedMängden död ved i ett landskap är relate-rad till dettas brukningshistoria. Analyser av historiska data i Dalarna under cirka hundra år visar att då avverkningarna av naturskogar började fanns drygt 10 ku-bikmeter per ha av stående död ved, men redan på 1950-talet hade detta reducerats till en tjugondel. Samma mönster framgår om man jämför mängden död ved i euro- peiska landskap med olika historia (se bilderna på detta faktablads första sida).Äldre skogStudier som bygger på modellering av tal-lens och granens biologi, och av naturliga störningar, visar att naturlandskapet domi-nerades av gammelskogar. Dessa modeller bekräftas av både brandhistoriska studier och jämförelser av landskap med olika historia. Slutsatsen är att vi har reducerat arealen gammelskog från större delen av landskapet till några enstaka procent. I praktiken kommer gammelskogar bara att finnas i skyddade områden. Denna ”gruv-brytning” av gammelskogar dominerade i Sverige under 1800-talet och pågår just nu i Ryssland (Figur 2).Vad kräver arterna?Studier av arter visar att det går att de-finiera intervall för den minimimängd av olika resurser och livsmiljöer (som t.ex. död ved och gammal skog) som är tillräcklig för olika arters förekomst och överlevnad (Tabell 1). Sådan kunskap har betydelse på två sätt. För det första så innebär förekomsten av kritiska tröskel-värden för livskraftiga stammar av arter att det går att formulera mätbara mål som tolkar skogs- och miljöpolitiken. Detta är i sig ett viktigt meddelande att sprida Arters krav KällaDöd ved (volym)                     Vitryggig hackspett > 8–17 kubikmeter /ha (stående, löv) Roberge (2006)    Tretåig hackspett > 14–18 kubikmeter/ha (stående, barr) Bütler et al. (2004)    Hotade tickor > 20 kubikmeter/ha Penttilä et al. (2004)    Krävande vedskalbaggar > 20 kubikmeter/ha och betydligt mer för vissa arter de Jong et al ((2005)Äldre skog (% i landskapet)    Tjäder > 30 % skog äldre än 60 år Angelstam (2004)    Komplett meståg > 60 % skog äldre än 40 år Jansson och Andrén (2003)    Vitryggig hackspett >  9–17 % äldre lövrik skog Carlson (2000)    Stjärtmes > 15 % äldre lövrik skog Jansson och Angelstam (1999)TABELL 1. Grundliga ekologiska studier visar att man kan formulera mätbara mål för hur mycket olika arter behöver av t.ex. död ved och skog av olika åldrar för att finnas i livskraftiga stammar.Kunskaper om arter med krav på naturliga skogliga egenskaper som tillgången på död ved och gammal skog kan användas för att formulera mätbara mål i olika skalor. Tretåig hackspett och granbock är två exempel. Foto Per Angelstam.till olika beslutsfattare. För det andra kan sådana kunskaper ligga till grund för ett systematiskt naturvårdsarbete. Ett verktyg på strategisk nivå är bristanalys, och ett verktyg på taktisk nivå är landskaps-planering. Syftet med bristanalys är att göra en bedömning av ifall tillräckligt stora arealer har en markanvändning som gör att bevarandemålet kan nås i ett land eller en region. Olika delar av Sverige har inte samma uppsättning av livsmiljöer, och olika livsmiljöer har olika behov av avsättningar, skötsel och återskapande för artbevarande. Därför bör bristanalyser göras för varje skogsregion för sig. Land-skapsplanering innebär att tillämpa den strategiska analysens slutsatser genom att bestämma var skydd, skötsel och eventu-ellt återskapande krävs så att fungerande nätverk av livsmiljöer säkerställs.Skogshistoria och utdöendeskuldKopplingen mellan mängden livsmiljö och arters överlevnad blir tydlig om man går tillbaka tillräckligt lång tid, eller jämför landskap i regioner som har stora skill-nader i historia. Ett exempel är den idag utrotningshotade vitryggiga hackspetten. Den var vanlig i stora delar av Sverige under 1800-talet då artens livsmiljö var vitt spridd, men är fortfarande vanlig i Baltikum och Vitryssland där livsmiljöerna finns kvar. Utdöendeprocesser är dock tröga. Arternas utbredning är inte alltid i balans med landskapets sammansättning. Flodpärlmusslor kan finnas kvar, och bli mer än 100 år gamla, men utan att repro-ducera sig. Denna “utdöendeskuld” gör att arter riskerar att dö ut om inte deras livsmiljöer återskapas.Revidera den svenska modellen!Den så kallade “Svenska Modellen” för bevarande av biologisk mångfald i skogs-bruket innebär idag generell hänsyn, och att 3 % frivilliga avsättningar kombineras med 2 % formellt skyddad skog på pro-duktiva marker. Sedan ett par decennier har bevarandet av den biologiska mång-falden blivit en ny utmaning att hantera. Sociala och kulturella skogliga värden börjar också betonas. Samtidigt diskute-ras intensivodling och bindning av kol i skogen. Eftersom vi har en lång historia av intensivt bruk av våra landskap, och med dagens värderingar en uppkommen “miljöskuld”, så är hållbart skogsbruk en krävande uppgift. För att lösa denna uppgift behövs 1) tra-ditionella skogsskötselmetoder baserade på markberedning, gott plantmaterial, röjning och gallring; 2). ”kontinuitets-skogsbruk”, dvs. metoder som kan härma fuktiga granskogars, torra tallskogars, och kulturlandskapets dynamik; 3) naturvård-ande skötsel som kräver ingenjörskunskap för att återskapa ursprungliga skogliga kvaliteter; 4) skogar som får utvecklas fritt; och 5) intensivskogsbruk för att kom-pensera minskade avverkningsvolymer av miljömässiga och sociala skäl. Allt detta kräver zonering av landskap och regioner. En central utmaning med detta alternativ till den ”Svenska Modellen” är att hitta en balans mellan dessa skogsbruksmetoder. Att producera och sprida kunskaper om vad och hur mycket arter behöver, och om skogsskötselmetoder, till olika aktö-rer är av yttersta vikt om man vill bevara biologisk mångfald. En annan utmaning är hur man planerar landskap och regioner med ett splittrat skogsägande i Sveriges olika regioner. Sveaskogs ansats att aktivt ha olika fördelning på produktionsmål och miljömål inom olika landskap inom en skogsregion är ett exempel.FD Johan Törnblom är forskarassistent vid Skogsmästarskolan, SLU,739 21 SkinnskattebergE-post: Johan.Tornblom@smsk.slu.seFAKTA SKOG • Rön	från	Sveriges	lantbruksuniversitet	Redaktör: Göran	Sjöberg,	090-786	82	96,	Goran.Sjoberg@adm.slu.se,	SLU,	Fakulteten	för	skogsvetenskap,		901	83	Umeå		Ansvarig utgivare:	Tomas	Lundmark,	090-786	82	38,	Tomas.Lundmark@sfak.slu.se	Webb: www.slu.se/forskning/faktaskog	Prenumeration:	15	nummer	per	år	för	340	kronor	+	moms.		SLU	Publikationstjänst,	Box	7075,	750	07	Uppsala,	018-67	11	00 • Publikationstjanst@adm.slu.seDavidsons	Tryckeri	AB,	Växjö	2010ISSN: 1400-7789	©	SLUFörfattareÄmnesordSkogspolitik, biologisk mångfald, natur-vård, rumslig planering, Östersjöregionen.Läs merAngelstam, P. 2004. Habitat thresholds and effects of forest landscape change on the distribution and abundance of black grouse and capercaillie. Ecological Bul-letins 51: 173–187.Angelstam, P., Dönz-Breuss, M. & Roberge, J.-M. (red.) 2004. Targets and tools for the maintenance of forest biodiversity. Ecological Bulletins 51. 510 sid.Angelstam, P., Jonsson, B.-G., Törnblom, J., Andersson, K., Axelsson, R. & Roberge, J.-M. 2010. Landskapsansats för bevarande av skoglig biologisk mångfald: en uppfölj-ning av 1997 års regionala bristanalys, och om behovet av samverkan mellan aktörer. Rapport 4. Skogsstyrelsen. 59 sid.Angelstam, P. & Kuuluvainen, T. 2004. Boreal forest disturbance regimes, successional dynamics and landscape structures – a European perspective. Ecological Bul-letins 51: 117–136.Axelsson, R., Angelstam, P. & Svensson, J. 2007. Natural forest and cultural wood-land with continuous tree cover in Swe-den: How much remains and how is it Per Angelstam är professor  i skogs- och naturresursförvaltning  vid Skogsmästarskolan, SLU,739 21 SkinnskattebergE-post: Per.Angelstam@smsk.slu.seBengt-Gunnar Jonsson är professor  vid Mittuniversitetet, 851 70 SundsvallE-post: Bengt-Gunnar.Jonsson@miun.seJean-Michel Roberge är forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö, 901 83 Umeå. E-post: Jean-Michel.Roberge@vfm.slu.seEn grundlig genomgång av kunskaper om hur man kan formulera mål för hur mycket av olika skogskvaliteter som behövs, samt hur man kan arbeta med artbevarande, ges i boken ”Targets and tools for the maintenance of forest biodi-versity” (se Läs mer). I sitt förord understryker Margot Wallström vikten av att formulera mätbara mål för att realisera internationella och nationella riktlinjer om hållbar utveckling. Foto Per Angelstam.managed? Scandinavian Journal of Forest Research 22: 545–558. Berglund, H. & Jonsson, B.G. 2005. Verify-ing an extinction debt in north Swedish boreal forests. Conservation Biology 19:338–348.Bütler, R., Angelstam, P., Ekelund, P. & Schlaepfer, R. 2004. Dead wood thres-hold values for three-toed woodpecker presence in boreal and sub-Alpine forests. Biological Conservation 119: 305–318.Carlson, A. 2000. The effect on habitat loss on a deciduous forest specialist species: white-backed woodpecker Dendrocopos leucotos. Forest Ecology Management 131: 215–221.de Jong, J., Dahlberg, A. & Stokland, J.N. 2005. Vilken kvalitet och kvantitet död ved krävs för att bevara biologisk mång-fald i skogen? I: de Jong, J., M. Almstedt (red.) Död ved i levande skogar – hur mycket behövs och hur kan målet nås? Naturvårdsverket, Rapport 5413.Jansson, G. & Andrén, H. 2003. Habitat com-position and bird diversity in managed boreal forests. Scandinavian Journal of Forest Research 18: 225–236.Jansson, G. & Angelstam, P. 1999. Thresholds of landscape composition for the presence of the long-tailed tit in a boreal landscape. Landscape Ecology 14: 283–290.Jonsson, B.G., Kruys, N. & Ranius, T. 2005. Lessons from species ecology for dead wood management at a landscape scale. Silva Fennica 38:289–309. Penttilä, R., Siitonen, J. & Kuusinen, M. 2004. Polypore diversity in managed and old-growth boreal Picea abies forests in southern Finland. Biological Conserva-tion 117: 271–283.Roberge, J.-M. 2006. Umbrella species as a conservation planning tool – an as-sessment using resident birds in hemibo-real and boreal forests. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae No. 2006:84. ISBN 91-576-7133-8.Roberge, J.-M. & Angelstam, P. 2009. Se-lecting species to be used as tools in the development of forest conservation tar-gets. I: Villard, M.-A., Jonsson, B.G. (red.) Setting conservation targets for managed forest landscapes. Cambridge University Press, sid. 109–128.Roberge, J.-M., Angelstam, P. & Villard, M.-A. 2008. Specialised woodpeckers and naturalness in hemiboreal forests - deri-ving quantitative targets for conservation planning. Biological Conservation 141: 997–1012.Szaro, R., Angelstam, P. & Sheil, D. 2005. Information needs for ecosystem forestry. I: Sayer, J.A., Maginnis, S. (red.) Forests in landscapes. Ecosystem approaches to sustainability. Earthscan, sid. 31–46.

Hur mycket är nog för att bevara arterna?

https://pub.epsilon.slu.se/13939/1/angelstam_et_al_170106.pdf

Hur mycket är nog för att bevara arterna?

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive