”Naturens kalender” är ett projekt som syftar till att följa hur klimatförändringen påverkar grundläggande ekosystemegenskaper och ekosystemtjänster. Genom att bygga upp ett regionalt nätverk av frivilliga fenologiväktare, som gör observationer av utvalda växtarter lövsprickning, blomning, fruktmognad och höstlöv, kan förändringar i naturen följas på regional skala, förändringar som i första hand kan härledas till ett allt varmare klimat. Projektet är en fortsättning av ett projekt som ursprungligen startades i Jönköpings län 2009. Redan i urspungsprojektet fanns tankar kring hur verksamheten skulle kunna växa vidare. Ett viktigt steg var då att skapa en miljömålsindikator för miljömålen ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Ett rikt växt- och djurliv” och ”Frisk luft”. För att kunna få regional upplösning av miljömålsindikatorerna krävs regionala nätverk av fenologiväktare. Projektet har tagit fram förslag på hur dessa kan byggas upp och integreras i miljöövervakning. Totalt sett behöver en länskoordinator ca 80 arbetstimmar för att bygga upp verksamheten och 40 timmar för att driva den årligen. I förslaget ingår också en årlig kostnad om ca 40 arbetstimmar för den nationella koordinatorn, för att denna ska kunna bistå i det regionala rekryterings- och utvecklingsarbetet. De befintliga regionala nätverken är baserade på samverkan mellan enstaka professionella observatörer (så som naturum, forskningsstationer eller botaniska trädgårdar) och en större grupp frivilliga så kallade fenologiväktare. Frivilliginsatserna ger fördelar i och med ett större engagemang för ämnet och en större geografisk spridning av inrapporterade data än vad som hade varit möjligt om enbart professionella stationer används. Nackdelen med ett frivilligbaserat nätverk är osäkerheten kring hur långsiktig verksamheten kan bli. En förutsättning för frivilligbaserade system är en aktiv rekryteringsverksamhet och effektiv återkoppling, samt att den statistiska analysen av insamlade data utgår från osäkerhetsfaktorerna. Naturvårdsverket har uttalat sitt stöd för uppbyggnaden av detta system där frivilliga och professionella samverkar, och lämnat återkommande bidrag till utveckling- och rekryteringsverksamheten. SLU:s fortlöpande miljöanalys har å sin sida finansierat den nationella samordnaren sedan 2010 och uttryckt en långsiktig ambition att fortsätta med detta. En länskoordinator, som samverkar med den nationella samordnaren, är viktig för att upprätthålla nätverken även på sikt. Länskoordinatorn har möjlighet att hålla god personlig kontakt med de frivilliga och ordna möten som inspirerar dem att fortsätta över längre perioder. Att fenologidata kommer att ligga till grund för en miljömålsindikator är i sig en motiverande faktor som borgar för en långsiktighet i verksamheten från statligt håll och som bidrar till de frivilligas motivation. När det nationella nätverket, kompletterat med de förtätade regionala, finns på plats finns möjlighet att gå vidare med arbetet att ta fram miljömålsindikatorer baserat på fenologiverksamheten. I projektet har vi tagit fram förslag på sammanlagt sju olika indikatorer till de ovan nämnda miljömålen. Indikatorerna baseras på arter med en stor biologisk eller symbolisk betydelse och har valts för att de förekommer i större delen av landet och är utspridda över vegetationsperioden. Data föreslås att hämtas dels från Svenska fenologinätverket, dels från Pollenlaboratorierna. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Jönköping, Skåne, Örebro och Västerbottens län, samt Svenska fenologinätverket. Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) är ett samarbete mellan universitet (GU, LU, SLU, SU), myndigheter (NV, SMHI, Lst), muséer (NRM) och frivilliga. Sveriges lantbruksuniversitet är huvudman för (SWE-NPN)
